Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frisk, Hjalmar - Friskilling - Frisksport - Frisksport (tidskrift) - Frisksportförbundet - Friskytt - Friskytten (veckotidning) - Frisland - Fristad - Fristat - Frisyr - Frisör - Frit Danmark - Fritflugan el. slökornsflugan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
F riskilling—F ritf lugan
228
forskning med sanskrit 1935, prof, i samma ämnen
vid Göteborgs högsk. 1938, dess rektor 1951. Bland
F:s skrifter märkas ”Zur indoiranischen und
grie-chischen Nominalbildung” (1934), ” Wahrheit’
und ’Lüge’ in den indogermanischen Sprachen”
(1936), ”Suffixales th im Indogermanischen”
(s. å.), ”Über den Gebrauch des Privativpräfixes
im indogermanischen Adjektiv” (1941), ”Etyma
armeniaca” (1944), ”Substantiva privativa im
Indogermanischen” (1948). F. är sedan 1939
red. för tidskr. Meij erbergs arkiv för svensk
ordforskning.
Friskilling, jur., en avgift, som i stad skall
erläggas vid lagfart av fastighet, då
äganderätten till tomten el. jorden medföljer. Med f.
menas någon gång den rekognitionsavgift, som
i en del städer utgår av de ofria tomterna vid
köp.
Frisksport, en efter tysk och amerikansk
förebild (Wandervögel, resp. Physical culture) i
början av 1920-talet i Sverige uppkommen rörelse,
som ivrar för gott kamratskap samt god och
karaktärsdanande kroppskultur genom
regelbundna kroppsövningar, härdande friluftsliv,
avhåll-samhet från stimulerande medel samt ett sunt
levnadssätt i övrigt. — Svenska frisk- och
kraft-sportförbundet grundades 1928 men upphörde
1929. 1931 bildades ett nytt förbund, Järnringen,
vilket 1936 sammanslogs med ett par likartade
organisationer till Frisksportförbundet, sedan
1941 kallat Svenska frisksportförbundet. Från
detta utbröt sig dock ganska snart red. Are
Waerlands falang under namn av Allnordisk
frisksport, numera benämnd Allnordiska
förbundet för folkhälsa. Sedan 1945 har f. eget
ut-bildningsinst., Stensund. Dess organ är
Frisksport (se nedan).
Frisksport, tidskr. för sport och kroppskultur,
grundad 1932 och våren 1937 sammanslagen med
Swing under benämning F. med Swing; den
sammanslogs 1938 med Friluftsliv och återtog då
namnet F. 1949 ingick i f. även Sport och
kultur. Sedan 1949 utkommer den som
månadstidning och är Svenska frisksportförbundets
officiella organ.
Frisksportförbundet, se Svenska
frisksportförbundet.
Friskytt, enl. folktron en skytt, som, på grund
av förbund med dj ävulen, har f r i k u 1 o r,
vilka göra f r i s k o 11, d. v. s. även på största
avstånd träffa vad han önskar. Motivet upptogs
av J. A. Apel i novellen ”Der Freischütz”, av
F. Kind bearbetad till den operatext, över vilken
Weber skapade sin nationalromantiska opera.
Friskytten, veckotidning i Stockholm 1847—
1857, utg. av Rudolf Wall. Halvt skämtblad,
halvt allvarlig tidning, var F. mycket
uppmärksammad; bidrag av bl. a. C. H. Rydberg, H.
B. Palmær och Talis Qualis.
Frisland, annan namnform för Friesland.
Fristad, socken i Älvsborgs län, Vedens
härad, n. n. ö. om Borås; 49,70 km2, 2,833 inv.
(1951). Genomflytes av Viskan och Munkån i
markerade dalgångar, som i s. F. förenas i
öresjön; däromkring skogiga och sumpiga
bergstrakter. 781 har åker. Fristads hed, var
1797—1914 övningsplats för Älvsborgs
regemente. Här ligger nu länets folkhög- och
lantmannaskola. Vid statsbanelinj en
Borås—Herr-Ijunga ligga villasamhällena Fru fäll an (420
inv. 1946) med trikåfabrik och Sparsör (400
inv.) samt stations- och industrisamhället
Fristad (900 inv.). Det största industriföretaget
här är en konfektionsfabrik, tillhörande ab.
Skyddskläder. Vidare finnas spinneri,
elektrome-kanisk verkstad, armatur-, instrument-,
måttstocks-, snickeri- och rörfabrik m. m. Egendom:
Påtorp. Kyrkan byggdes 1850. Bildar med
Borgstena och Gingri ett pastorat i Skara stift,
Ås kontrakt; utgör tills, m. Tärby, Gingri,
Borgstena, Tämta och Vänga storkommunen
Fristad; 178,44 km2, 5,148 inv. (1951).
Fristat, beteckning för en republikansk stat,
vanl. av mindre omfång. I sin tyska form,
Freistaat, förekommer ordet i
författningsurkun-der för 10 länder, organiserade efter 1918,
däribland Preussen, Bayern, och Sachsen. Enl. § 17
i Weimarförfattningen måste varje land ha ”eine
freistaatliche Verfassung”. Det tyska riket självt
samt Österrike betecknade sig däremot som
republiker.
Frisyr, genom kamning, klippning (”bobbat”,
kort, rakklippt baktill; ”shinglat”, kort, mera
likt klippning av manshår; ”pagehår”, kortklippt,
med lugg) o. s. v. åstadkommen anordning av i
synnerhet damers hår.
Frisör (fr. friseur), person, som utför rakning,
hårklippning och frisering; barberare.
Frit Danmark, den största illegala tidningen
och den grupp, som stod bakom denna, under
den tyska ockupationen av Danmark. F.
upprättades i april 1942 av Ole Kiilerich och Börge
Houmann, på uppmaning av Christmas Möller
och Aksel Larsen, som uttryck för ett
samarbete mellan konservativa och kommunister mot
ockupationsmakten. Tidn. fick med tiden en uppl.
på 150,000 ex. Efter kriget fortsatte F. som
veckotidn. under red. av Kate Fleron och Elias
Bredsdorff; sedan jan. 1947 utkommer den som
månadstidn.
Fritflugan el. slökornsf lugan
(O’sci-nis frit), en liten omkr. 2
mm lång, något glänsande,
svart fluga; larven är
vitgul, 3 mm lång, pupariet
glänsande brungult. F. är
en av sädesslagens
farligaste fiender bland insekterna
och angriper särskilt havre
och korn. Flugorna
framkomma i slutet av april—
början av maj och lägga
sina ägg i vårsädesbrodden,
varefter larverna bana sig
väg in i plantornas inre,
vars hjärtskott de förtära.
Larverna förpuppa sig i
senare hälften av juni och
kläckas efter en vecka.
Fritfluga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
