- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 8. Franken - Girland /
443-444

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbränningsmotor - Historisk utveckling - Elementär teori

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

443

F örbränningsmotor

444

Fig. 5. Den första praktiskt
använda dieselmotorn.

med utgångspunkt
från den
teoretiska sidan.
Diesel, som
härvid hade kommit
till full klarhet
om
kompressionens betydelse för
verkningsgraden,
trodde sig
kunna arbeta med
ett maximaltryck
upp till c:a 90
atm. men ansåg
likafullt, att
kyl-ning av cylindern
borde så långt
som möjligt
undvikas, då den
skulle försämra
driftsekonomien.
Karakteristiskt för Diesel är, att han från
början syftade till att kunna driva sin maskin med
k o 1 p u 1 v e r, varigenom den tack vare sin höga
verkningsgrad borde kunna konkurrera ut
ångmaskinerna.

Den 4-taktsmotor, som Diesel och hans
förläggare efter många misslyckanden och mödor
kommo fram till 1897 (se fig. 5), drevs med
råolja, var helt vattenkyld och uppvisade ett
väsentligt lägre maximaltryck än 90 atm. Att få
motorn att fungera rökfritt och ekonomiskt
genom direkt insprutning av bränslet visade sig
vid experimenten ogörligt; i stället fick man
tillgripa insprutning med tillhjälp av komprimerad
luft. Dieselmotorn visade emellertid mycket goda
ekonomisiffror, särsk. som den befanns vara väl
lämpad för drift med billig råolja — den har
också kommit till utomordentligt stor användning
vid drift av särsk. större enheter, spec. för
skeppsbruk. På dess utveckling ha många
andra än Diesel själv nedlagt stora förtjänster;
särsk. må nämnas svensken K. J. E. H e s s e
1-m a n, som vid början av 1920-talet bragte den
av Diesel urspr. planerade och tid efter annan
provade direktinsprutningen till
teknisk fulländning. På sistn. område har även ame-

Fig. 6. Fyrtaktsmotorns verkningssätt. I a är kolven
på nedåtgående, medan insugningsventilen står öppen.
I b har insugningsslaget fullbordats. I c har kolven
rört sig ytterligare i Vi varv, varvid utblåsning pågår.
I d visas fullbordad utblåsning med bägge ventilerna
stängda.

Fig. 7. Tvåtaktsmotorns
verkningssätt. I a står kolven i
sitt övre dödläge och
tändningen har just ägt rum.
Bränsle-luftblandning har inströmmat
i vevhuset genom den av
kolven frilagda porten. I b
närmar sig kolven sitt undre
dödläge; förbränningsgaser
utströmma åt höger, och
färskgas inkommer från vänster
genom överströmningskanalen
från vevhuset.

rikanen C. F. Kettering nedlagt betydande
förtj änster.

Elementär teori. Oavsett drivmedlets art,
antalet cylindrar, tändningen o. s. v. kunna f. med
hänsyn till det mekaniska verkningssättet
indelas i två klasser: 4-takts- och 2-taktsmotorer.
arbetsgången vid en 4-taktsmotor, visad i
fig. 6, kännetecknas av följ, fyra perioder: i
n-s ugn ing av friskgas (el. friskluft),
kompression j ämte
tändning i
närheten av övre
dödpunkten, tryckslag under
expansion av den
genom förbränningen
starkt upphettade
och därför
energirika gasen samt
u t b 1 å s n i n g
s-s 1 a g. En
arbets-cykel omfattar
sålunda 2 varv hos
motoraxeln, varav
endast V2 varv
är
arbetsalstran-de. Ventilregleringen fordrar
obetingat en
kamaxel el. dyl.,
nedväxlad i
förhållandet 2:1.

Vid 2-t a k t
s-motorer omfattar arbetscykeln
endast 1 varv hos
motoraxeln, i det
att arbetscykeln
består enbart av
kompression
s-s 1 a g och
tryckslag. Vid
tryckslagets slut
utblåsas näml,
förbränningsgaserna med
tillhjälp av
annorstädes i motorn
uppmagasinerade
friskgaser (el.
medelst en spolpump),
varför utblåsnings-,
resp.
insugnings-slag bortfalla.
Motorn erhåller
sålunda en
arbets-impuls för varje
axelvarv, d. v. s.
dubbelt så ofta
som hos
4-takts-motorn. Härigenom borde ytligt
sett motoreffekten
för en given
cylindervolym fördubblas. I prakti-

Fig. 8. Tändkulemotor av
två-portstyp,

1 insugningsventil, 2
över-strömningskanal, 3
utblåsnings-port, 4 ljuddämpare, 5
bräns-leledning från pump, 6
explo-sionskammare, 7 ”tändkula”,
8 tändpropp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffh/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free