Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
473
Förenta staterna
474
Folkomflyttningen i U. S.A. 1930—40.
kanska och protestantiska befolkningen finner
man — om man bortser från negrarna, som f. ö.
också äro gammalamerikaner — i Virginia, North
och South Carolina, Kentucky, Tennessee,
Georgia, Alabama, Mississippi, Arkansas och
Oklahoma, där över 90 °/o av de vita ha amerikanska
föräldrar (d. v. s. båda föräldrarna födda i F.).
Av F:s totala befolkning 1940 kommo endast
56,5% men av de utlandsfödda 80,1% på
städerna (med mer än 2,500 inv.). Stadsbor voro:
90% av ryssarna, 87’% av polackerna (liksom
ryssarna till stor del j udar), 89 ®/o av irländarna,
88 °/o av italienarna, 79 % av engelsmännen och
skottarna, 74% av tyskarna, 68 Vo av svenskarna,
60 °/o av danskarna och 53 °/o av norrmännen.
Som helhet sett äro F. glest befolkade, men
folktätheten är — liksom förutsättningarna för
näringslivet — mycket olika inom olika delar
av unionen. Störst är den inom industri- och
gruvområdena i s. New England, Mellanatlantiska
och n. ö. Centralstaterna. Inom Bergstaterna är
befolkningen huvudsaki. koncentrerad till
gruvfält och konstbevattnade områden samt inom
Stillahavsstaterna till trakterna kring Los
Angeles, San Francisco, Portland och Seattle.
I trakten av Los Angeles bo c:a 49V0 av
Kaliforniens hela befolkning; c:a 60% av Utahs
befolkning bo strax ö. om St. Saltsjön. 1940
bodde 56,5 ®/o av F :s folkmängd i städer. Mest
urbaniserade äro sådana industristater som Rhode
Island och Massachusetts (91,6%, resp. 89,4%),
minst en utpräglad jordbruksstat som Mississippi
(19,8 %).
Under 1930-talet började en tendens till ökad
rörlighet, förutom den även i F. starkt
framträdande ”flykten från landsbygden”, att göra sig
gällande. Den kännetecknas av en kraftig
utflyttning från särsk. v. Centralstaterna västerut
till stillahavskusten. Orsaken härtill är
framför allt den omfattande jordförstöring, som till
följd av den rovdrift, som prärie jorden blivit
utsatt för, förvandlat stora områden till halvöknar
med magra och ofruktbara jordar. Spec.
hemsökt i detta hänseende är Oklahoma. Denna
avfolkning av Mellanvästern har fortsatt under
1940-talet, och som starkt bidragande orsak har
då även framträtt den enorma expansion, som
industrien, främst krigsindustrien, med sina höga
löner, haft under krigsåren.
En annan anmärkningsvärd företeelse, som
också började göra sig märkbar på 1930-talet,
är minskningen av folkmängden i New Englands
städer. Detta torde sammanhänga med
bomullsindustriens förflyttning från sitt gamla centrum
i New England till andra delar av F. 1950 hade
F. 5 millionstäder, näml. New York (7,891,957),
Chicago (3,620,962), Philadelphia (2,071,605),
Los Angeles (1,970,358) och Detroit (1,849,568),
och dessutom 101 städer med mer än 100,000
inv. I realiteten äro även sådana städer som
Boston, Pittsburgh, San Francisco m. fl.
millionstäder.
Negrerna förekomma huvudsaki. i
Sydstaterna, d. v. s. de s. Atlantstaterna, s. ö. och
s. v. Centralstaterna. I två stater, South
Carolina och Mississippi, utgjorde de 1940 inemot
hälften av befolkningen (el. 42,8, resp. 49,2%).
Inom stora delar av Virginia, North Carolina,
Georgia, Florida, Alabama och Louisiana voro
de i majoritet, men även inom Texas, Oklahoma,
Arkansas, Tennessee, Kentucky, West Virginia,
Maryland och Delaware äro negrerna talrika. Ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
