Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna - Befolkning - Svenskarna - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
481
Förenta staterna
482
samfund komma de svenska församlingarna inom
Metodistkyrkan med c:a 250 kyrkor och över
20,000 medl., Swedenborgskyrkan,
Episkopalkyr-kan och Frälsningsarmén. — Utanför kyrkornas
verksamhetskrets ha betydande organisationer
växt upp främst för att lämna social hjälp. Den
mest betydande är Vasaorden av Amerika, som
i syfte att bringa sjuk- och begravningshjälp
bildades i New Haven, Conn., 1896. Den räknade
1948 c:a 60,000 medl., fördelade på omkr. 400
loger och 19 distrikt. Orden äger ett kapital av
c:a 2,5 mill. S och ett flertal ordenshus. I
understöd av olika slag har av orden intill 1948
utbetalats mer än 10 mill. $. Under tiden efter
1 :a världskriget har Vasaorden alltmer upptagit
svensk kulturell verksamhet på sitt program. —
Av liknande natur är Vikingaorden, stiftad 1890
och med huvudsaklig spridning i Illinois. Dess
medl.-antal är omkr. 14,000, logernas c:a 60 och
tillgångarna över 1 mill. $, däribland ett
ålderdomshem. — Svithiodorden, bildad i Chicago 1880
i form av sjukhjälpsförening, ombildad till orden
1893, har omkr. 12,000 medl., 70 loger och
tillgångar på c:a 2 mill. $. — Utom dessa ordnar
finnas ett stort antal lokala hjälporganisationer.
— Bland sammanslutningar på det kulturella
området märkas Svenska kulturförbundet, verksamt
för vidmakthållande av svensk kultur bland
Amerikas svenskar och svenskättlingar; American
In-stitute of Swedish Arts, Literature and Science,
grundat 1929 genom donation av Swen J.
Turn-blad; American Swedish Historical Foundation
(intill 1936 American Sons and Daughters of
Sweden) äger och driver American Swedish
Historical Museum i Philadelphia; för att hugfästa
minnet av och främja forskningen betr. Nya
Sverige och svensk kolonisering vid Delaware verka
bl. a. Swedish Colonial Society i Philadelphia,
som utg. flera historiska arbeten. — Vidare
märkas ett stort antal lokala landskapsföreningar
o. dyl., varav åtskilliga äro sammanslutna i
Svenska hembygdsförbundet i Amerika, samt
yrkessammanslutningar m. m.
Nästan alla mera betydande svenska
sammanslutningar i F. ha sina egna, officiella tidskr.,
ss. Augustana, organ för Augustanasynoden
sedan 1872, Sändebudet, de svenska metodisternas
organ, grundat 1861 och den äldsta nu
utkommande svenska tidn. i Amerika, samt Svenska
kulturförbundets kvartalsskrift. — Den första
svenskspråkiga tidn. i F. var den 1851—52 i
New York utkommande Skandinaven. Därpå
följde Hemlandet, Det Gamla och Det Nya,
grundad 1855 i Galesburg, Ill., under många år ledd
av Svenskamerikas främste tidningsman, J. A.
Enander, efter dennes död uppgången i Svenska
amerikanaren-tribunen, Chicago, som med sig
införlivat även ett stort antal andra svenska tidn.
Numera är denna tidn., vars upplaga överskridit
100,000, den mest spridda bland svenskarna i F.
Bland övriga svenska tidn. märkas Nordstjernan,
New York (1871), Svea, Worcester, Mass.
(1897), Texas posten, Austin, Texas (1906) och
Vestkusten, San Francisco, Cal. (1885).
Undervisning i svenska har införts vid allt flera av
NF VIII — 16
landets högsk. F. n. underhåller Svenska
institutet svenska lektorat vid flera univ. i F.
Historia. Kolonisationen och
kolonialkrigen. 1 5 0 o-tal e t—1 763. De första
försöken att inom nuv. F:s område grunda en
koloni gjordes av franska hugenotter i Florida
på 1560-talet; de fingo till följd, att även
spanjorer slogo sig ner där och 1565 grundade
staden S:t Augustine. I den fejd, som utbröt, måste
fransmännen rymma fältet, och med S:t
Augusti-nes befästningar som en första fast stödjepelare
utvecklades det spanska väldet i Florida men
nådde aldrig verklig betydenhet. — Även i n. v.
utgingo de första kolonisationsförsöken från
Frankrike (fr. o. m. 1540); vid floden S:t John
grundades 1604 en koloni; den gick under men
erhöll efterföljare, som ledde till fåtalig fransk
bosättning i gränslandet mellan nuv. F. och
Ca-nada. Längre åt n. utbredde sig omkr. S:t
Lawrence det franska väldet, och de exp., som
före-togos härifrån, gingo på olika punkter in på nuv.
F:s område, bl. a. i nuv. New York, där omkr.
Lake Champlain franska nybyggen växte upp.
Längre västerut utbredde missionärer och
pälsjägare Frankrikes intressesfär över landet s. om
Stora sjöarna. Ett svårt hinder för
fransmännens framträngande åt s. var, att de inblandade
sig i indianernas strider och därvid togo parti
mot irokeserna. Dessa bjödo motstånd och
lyckades i förbund med andra europeiska kolonister
hindra fransmännen att få i sitt våld New York.
De nationer, bland vilkas kolonister irokeserna
funnit bundsförvanter, voro Holland och England.
1614 bildades ett holländskt kompani för
kolonisation i Amerika; dess verksamhetsfält blev Nya
Nederländerna (New York), där utmed kusten och
Hudsonfloden holländska nybyggen och
handelsfaktorier grundlagts sedan 1610. I s.
utvidgades Nya Nederländerna främst genom 1655
års erövring av den svenska kolonien vid
Delaware (se Nya Sverige).
Den engelska kolonisationen i Nordamerika
började senare men blev av väsentligt större
omfattning. Initiativtagarna till densamma voro dels
enskilda stormän, gentlemen adventurers, som av
konungen förlänades med kolonisationsområden,
dels köpmän, borgerliga företagare, som
samman-slöto sig i av kronan privilegierade kompanier.
På 1580-talet begynte kolonisationsförsöken, då
Sir Walter Raleigh grundade ett nybygge i nuv.
North Carolina. Det land, som man därvid tog
i besittning, kallades Virginia. Emellertid gick
Raleighs koloni snabbt under, och de engelska
försöken upprepades först under nästa sekel, nu
av borgerliga företagare. Ett handelssällskap,
Virginiakompaniet, bildades för att kolonisera
landet. Det delades 1609 i två, London- el.
Virginiakompaniet med säte i London samt
Plymouth-kompaniet i Plymouth. Redan före delningen hade
en exp. utsänts 1607, som s. å. i nuv. Virginia
grundade staden Jamestown. Bebyggelsen
utbredde sig inåt landet längs med James River;
tobaksodling kunde bedrivas i stor skala och blev
landets huvudnäring. Kolonien fick en viss
självstyrelse, det inrättades för densamma ett slags
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
