Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvarskommissioner - Försvarskyrka - Försvarslån - Försvarsområde (Fo) - Försvarsordning - Försvarsstaben - Försvarsutredningarna 1941 och 1949 - Försvarsverkens civila personals förbund - Försvarsväsen - Försvarsväsendets kemiska anstalt (FKA) - Försvarsväsendets personalvårdsnämnd - Försvarsväsendets underbefälsförbund - Försvårande omständigheter - Försyn - Försäkring, assurans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
611 Försvarskyrka—Försäkring 61-
med uppgift att utreda vissa begränsningar
av de militära utgifterna. I nov. 1919 tillsattes
en ny f., 1919 års försvarsrevision,
vars resultat blev 1925 års försvarsordning. I
okt. 1930 tillsattes 1930 års försvar
s-kommission, vars betänkande resulterade i
1936 års försvarsordning, och i juni 1945 1945
års försvarskommitté, som hade att
utreda försvarsproblemen enl. följ, huvudriktlinjer:
1) anpassa försvarets organisation och inriktning
efter erfarenheterna från 2:a världskriget; 2)
frågan om utbildningstidens längd borde
bedömas med utgångspunkt från att en god
utbildning vore en viktig förutsättning för att ett
för-svarsväsen skulle kunna effektivt fylla sina
uppgifter; 3) en ingående granskning av
organisationen borde ske i avsikt att skära bort alla
onödiga kostnader. F. avlämnade sitt betänkande
med förslag i nov. 1947. Förslaget hade
huvudsaki. till följd en nedskärning av utbildningstiden
(jfr försvarsutredningarna 1941 och 1949).
Försvarskyrka, kyrkobyggnad, vid vilken
särskilda anordningar för försvar vidtagits, ss.
fästningstorn och skottgluggar.
Försvarslån, statslån, som i Sverige upptogos
1940—42 i syfte att bidra till täckande av de
under 2:a världskriget starkt ökade
försvars-kostnaderna.
Försvarsområde (Fo). En militärterritoriell
indelning av riket (utom Gotland) i 28
lantmi-litära och 4 marina f., infogade i fastlandets
militärområden, är genomförd och organiserad
redan i fredstid. Ett f., utom marint sådant,
utgör en militär enhet med uppgift att försvara
området, främst med inom f. mobiliserade
lokal-försvarsförband och hemvärn. Inom f. finnas
ofta, särsk. vid landgräns och kust, i fredstid
uppförda permanenta befästningar, i vilka
delar av lokalförsvarsförbanden kunna grupperas.
Inom f. mobiliseras vissa lokalförsvarsförband.
Marina f. motsvara tidigare svenska
kustfästningar men ha befästningarna anordnade i
yttre skärgårdslinjer med härför i fredstid
organiserat kustartilleriförsvar. Inom vissa marina
f. finnas infanteribefälhavare med staber ur
armén.
Försvarsordning, allmän benämning på ett av
statsmakterna fattat beslut på längre sikt rörande
organisationen av ett lands hela försvar,
exempelvis ”1936 års försvarsordning”.
Försvarsstaben. Enl. 1936 års
försvarsordning organiserades en gemensam försvarsstab
med huvudsaklig uppgift att i fred omhänderha
det operativa krigsförberedelsearbetet samt i
krig utgöra överbefälhavarens stab i
högkvarteret. Genom 1942 års försvarsbeslut, enl.
vilket överbefälhavaren tillsättes redan i fred,
fick F. en något ändrad uppgift. Den skall
sålunda dessutom bl. a. arbeta för samverkan och
enhetlighet mellan de olika försvarsgrenarna
ävensom främja samverkan mellan krigsmakten
och civila myndigheter.
Försvarsutredningarna 1941 och 1949. Den
förstnämnda tillsattes i juni 1941 för att under
början av 2:a världskriget utreda den
erforder
liga utökningen av försvarsorganisationen samt
framlägga plan härför. Den avgav i jan. 1942
efter endast 7 mån. arbete ett förslag till
försvarets organisation under 1942—47. Detta
innebar en mycket stor utökning av försvaret,
vilken skulle vara fullt genomförd 1947. Förslaget
godkändes nästan i sin helhet av 1942 års
vårriksdag och har kallats 1942 års
försvarsbeslut.
Försvarsutredningen 1949 tillsattes
våren 1949 för att ”inom viss kostnadsram göra
en avvägning mellan försvarsgrenarna”. Den
förpuppades juli 1950 efter att t. v. ha
överlämnat utredningsarbetet åt överbefälhavaren och
försvarsstaben.
Försvarsverkens civila personals förbund,
bildat 1917, utgör den fackliga sammanslutningen
för försvarets civila arbetare (varvsarbetare,
tygarbetare, marketenteripersonal etc.).
Försvarsväsen. Härunder inbegripas vanl.
samtliga militära anstalter, verk och
organisationer m. m., avsedda för ett lands försvar.
Försvarsväsendets kemiska anstalt (FKA)
upprättades 1937 för att utgöra ett
försvarsväsendets centrala organ för med gasskyddet
sammanhängande vetenskapligt och tekniskt arbete
ävensom för övrig kemisk
forskningsverksamhet. 1945 uppgick det i Försvarets
forskningsanstalt (se d. o.).
Försvarsväsendets personalvårdsnämnd, se
Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd.
Försvarsväsendets underbefälsförbund. 1918
bildades Svenska furirernas riksförbund, som
1925 ombildades till F. Aktivt medlemskap i F.
kan vinnas av såväl underbefäl som meniga fast
anställda m. fl. F. utger Svensk underbefälstidn.
Försvårande omständigheter, jur.,
omständigheter, som enl. lagens anvisningar el. mening
äro ägnade att vid domarens utmätning av
straffet för ett brott förlägga sagda straff till en
högre punkt på straffskalan, än i allm. är fallet
vid bestraffandet av samma slag av brott. I
allm. betraktas som f. allt, som vittnar om en
mera betydande intensitet i den brottsliga viljan.
Även sådana omständigheter som angreppsobj
ektets större vikt, skadans svårhet och omfång och
ännu åtskilligt annat äro att hänföra till f.
Försyn, teol., Guds omvårdnad, i
vidsträcktare bemärkelse stundom likbetydande med Guds
världs regemente över huvud. I N. T. tar sig
tilliten till Guds omvårdnad de starkaste uttryck.
Visserligen möter överallt i N. T. ett dualistiskt
element: emot gudsviljan står det ondas fientliga
makt. Men denna dualism tillätes icke inkräkta
på tilliten till den gudomliga viljans suveräna
makt; i paradoxalt tillspetsade ord talas om den
obetingade tryggheten under Guds beskärm.
Försäkring, assurans, ges i regel
formen av ett försäkringsavtal mellan
tvenne kontrahenter, f.-givaren, i regel en
försäkringsanstalt, och f.-tagaren. Med
försäkringsgivare förstås den, som
enl. f.-avtalet åtagit sig att vid inträffande
f.-fall utbetala ersättning för uppkommen skada
el., där avtalet gäller liv.-f. el. annan person-f.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
