Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gasskärning, autogen skärning - Gasspis - Gasstrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
745
Gasspis—Gasstrid
746
Fig. 2. Principen för pulver
skärning.
bränna ett snitt, företrädesvis genom järn, utan
att materialet i omgivningen bringas till
smältning. G., som utvecklats ur gassvetstekniken,
ut-föres i regel med en syrgas-acetylenlåga, ehuru
även kombinationen syrgas-stadsgas är fullt
användbar. Arbetsverktyget utgöres av en
skärbrän-nare, som i princip skiljer sig från en
svetsbrän-nare därigenom, att blandgasmunstycket är försett
med en kanal, ur vilken ren syrgas utströmmar
(fig. i). Metoden lämpar sig endast för mjukt
järn och kolstål,
däremot icke för
legerade stål,
gjut-j ärn, aluminium,
koppar o. s. v.
Skärning av dessa
material har berett
stora svårigheter,
tills en amerikansk
uppfinning
(introducerad i Sverige
1948) gjort det
möj ligt att med
gas skära snart
sagt vilket material som helst, t. o. m. betong.
Metoden, som kallas pulverskärning, går
ut på att järnpulver tillföres brännaren genom en
kanal, som omger syr gasöppningen (fig. 2).
Pulverskärning av rostfria stål och av gjutjärn har
visat sig nedbringa skärtiderna till mindre än
10 °/o av dem, som tidigare erhöllos med ett mera
om smältning än om skärning påminnande
förfarande.
Fig. 3. Styckning av ett i m tjockt gjutjärnsblock
medelst pulverskärning.
Modern gasspis.
Gasspis är numera den vanligaste apparaten
för gasens användning i hushållet. En g. har
dels en häll med två el. flera gasbrännare, dels
en s t e k u g n, som i moderna g. är
konstruerad som muffelugn, d. v. s. så att
förbränningsgaserna ej komma in i ugnen utan cirkulera runt
densamma. Ofta finnas dessutom värmeskåp samt
inställbara regleringsanordningar, som
automatiskt hålla ugnstemp. vid önskad höjd.
Brännar-na äro dels ringbrännare med el. utan
centrumlåga, dels s. k. sparbrännare, försedda med
kontinuerligt reglerbar uppkokningslåga och fast
in-ställbar sparlåga. — G a s k ö k saknar ugn och
består endast av ett stativ för en el. två
brän-nare.
Gasstrid var en av de stora tekniska
nyheterna under 1 :a världskriget. Man trodde sig kunna
erhålla ett verksamt medel till att få ett snabbt
slut på kriget. Det första anfallet med stridsgaser
skedde 22/4 1915, då tusentals klorgastuber, som
nedgrävts på ett frontavsnitt vid Ypern, på en
gång öppnades mot de allierades linjer. De första
gasangreppen utfördes medelst s. k. g a s b 1 å
s-n i n g, varvid stridsgasen vid lämplig vind drev
över till fienden. Senare fann man på att fylla
granater med giftgas, varvid man blev mera
oberoende av vindriktningen och
väderleksförhållandena. Efter 1 :a världskriget ha stridsgaser
bl. a. använts i Marocko 1935 och i Italiens
krig mot Etiopien 1935—36.
Under 2:a världskriget förekommo icke g.
Detta torde närmast ha berott på att ingen av
de krigförande vågade inleda ett gaskrig, vars
följder man ej kunde överblicka. Man var
emellertid på båda sidor fullt rustad för att vilket
ögonblick som helst sätta in stridsgaser. I ett nytt
krig har man heller ingen säkerhet för att
strids-gas icke när som helst skall komma till
användning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
