Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gibbon, Edward - Gibboner - Gibbons, Orlando - Gibbs, James - Gibbs, Sir Philip - Gibbs, Willard - Gibea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
907
Gibbon—Gibea
908
Gibbon [gi’ban], Edward, engelsk
historieskrivare (1737—94). Han fick en planlös
uppfostran med ojämna kunskaper. 1752—53 var G.
student i Oxford, blev katolik, sändes till en
reformert präst i Lausanne och övergav här
redan 1754 katolicismen samt förvärvade
grundliga insikter i klassiska språk. Starkt påverkad
av fransk bildning, utgav G. 1761 ”Essai sur
1’étude de la littérature”. G. var 1759—62
kapten i
Hampshiremili-sen. 1763—65
vistades G. i Paris,
Lausanne och Italien. Han
var led. av
parlamentet 1770—83 utan att
någonsin där yttra sig.
1768 påbörjade G. sitt
livsverk, ”History of
the decline and fall of
the Roman empire”,
varav bd 1 utkom
1776 (bd 2—3, 1781,
4—6, 1788; många
uppl., den bästa
moderna kommenterade
utg. av J. B. Bury i 7 bd 1896—-1900) och
genast gjorde G. berömd. En svensk övers,
utgavs 1820—34 (ny förk. övers, i 3 bd, 1946—50).
Han bodde 1783—93 åter i Lausanne, där han
skrev bd 4—6 samt sin självbiogr. (färdig 1789;
modern uppl. 1907). Som historiker var G.
behärskad av upplysningens idéer, starkt kritisk
mot kristendomen. Han var lärd och noggrann;
hans stil är kylig men konstnärlig och klar med
framträdande ironisk kvickhet. — Litt.: J. C.
Morison, ”G.” (1878).
Gibboner [-å’-], Hyloba’tidae, en fam. bland
smalnäsaporna. Hithörande former äro smärt
byggda, täml. stora apor, utrustade med armar
av sådan längd, att fingrarna nå till marken,
även då djuret står upprätt. Också fotterna äro
mycket långa. Tummen är kort och svag. G. äro
utpräglade träddjur. På marken röra de sig
osäkert i halvt upprätt ställning. I fråga om
bröstkorgens form, genom frånvaron av yttre
svans, moderkakans beskaffenhet m. m.
överensstämma de med människoaporna, till vilka de
förr räknats. Numera ha de uppförts i en
särskild fam. G. äro sällskapliga djur och livnära
sig huvudsaki. av växtföda. Alla äga synnerligen
kraftig stämma. G. uppdelas i två släkten och
ett antal varandra mycket närstående arter, vilka
alla förekomma i Bortre Indien och på
Sunda-öarna. De flesta arterna tillhöra släktet
Hyloba-tes. Från detta skiljer sig sia mangen
(Sym-phalangus el. Siamanga syndactylus) bl. a.
genom förekomsten av en ljudförstärkande
strup-säck.
Gibbons [gi’banz], Or lando, engelsk
tonsättare (1583—1625), organist vid Kungl.
kapellet; dr i musik. G. framträdde som tonsättare med
flera gedigna vokala och instrumentala verk, de
förra i rik Palestrinastil, de senare mest
klaver-stycken. — Biogr. av E. H. Fellowes (1925).
Gibbs [gibz], James, engelsk arkitekt (1682
—1754). Han studerade i Italien, bl. a. hos Carlo
Fontana i Rom. I London arbetade han en tid
som kyrkbyggare under Wrens ledning. Efter
G:s ritningar uppfördes bl. a. den högt
uppskattade kyrkan S :t Martin-in-the-Fields vid
Tra-falgar Square (1721—26). Andra betydande
byggnader av G. äro senatshuset i Cambridge (färdigt
1730) samt biblioteket vid Christ Church i
Oxford. G. var den siste mera betydande
palladian-ske arkitekten i England.
Gibbs [gibz], Sir Philip Hamilton, engelsk
journalist och författare (f. 1877). G. räknas
som en av Englands skickligaste tidningsmän,
specialist på utrikespolitik och utlandshändelser.
Han har skrivit en lång rad romaner, för vilka
han hämtat motiv och material från egna
upplevelser el. samtidshistorien, bl. a. med de båda
världskrigen som bakgrund. Han har vidare
skrivit ett flertal politiska studier. G., som även
framträtt som essäist, har berättat om sig själv i
”Ad-ventures in journalism” (1929; sv. övers, s. å.)
och ”The pageant of the years” (1946).
Gibbs [gibz], Josiah W i 11 a r d, amerikansk
fysiker (1839—1903). Han blev 1871 prof, i
matematisk fysik vid Yale Univ. G:s för den
fysikaliska kemin grundläggande arbeten voro länge
täml. obeaktade. Genom att tillämpa
termodynamiska metoder lyckades G. sammanföra många
skilda problem under en gemensam synpunkt.
G. införde bl. a. begreppet fas som beteckning
på varje i och för sig, i såväl kemiskt som
fysikaliskt avseende, homogent parti av ett
heterogent system.
Gibea, stad i Benjamins land, bekant som
Gibbon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
