Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gift - Giftbok - Giftermål - Giftermålsbalk - Giftermålsfrekvens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
917
Giftbok—Giftermålsfrekvens
918
(acetanilid el. antifebrin); talrika
konstgjorda färgämnen och tekniskt framställda o
r-ganiska baser (pyridin, kinolin,
apomor-fin m. fl.).
De hos djur förekommande gifterna äro vanl.
till sin kemiska natur föga kända. I många fall
har man ansett dem vara äggvitekroppar.
I en del fall synas de giftiga ämnena vara
enzym el. med sådana jämförbara ämnen. ■— En
viss grad av giftighet tillkommer antagligen alla
djur, så tillvida som någon av deras vätskor el.
vävnader är giftig gentemot något slag av andra
varelser. Så har t. ex. människans saliv visat sig
kunna döda en duva. Galla, blod, urin, svett m. m.
innehålla ämnen, som kunna framkalla
giftverkningar hos försöksdjur. Egendomliga
giftverkningar utöva ämnen i sköldkörteln, i binjurarna
och hj ärnbihanget (hypofysen) ävensom vissa
produkter av människans och de högre djurens
ämnesomsättning i både friskt och sjukt tillstånd.
— En mera höggradig, specifik giftighet
tillkommer blott vissa djurgrupper. I sin enklaste form
uppträder denna giftavsöndring såsom ett
hudsekret. Ofta äro dessa giftiga hudkörtlar täml.
likformigt spridda över kroppen, men stundom
äro de begränsade till bestämda hudpartier. Ännu
vanligare äro anfalls- och försvarsvapen i form
av giftfenor, gifttänder, klor eller käkar i
förbindelse med giftkörtel. Andra djur åter äro
”giftiga” i den meningen, att deras förtärande
framkallar sjukdomssymtom, ja, t. o. m. innebär fara
för livet. I många fall beror dock dylik
förgiftning på börjande förskämning eller på närvaro
av för djuret urspr. främmande g. Sålunda
kunna ostron och musslor, som levat i förorenat
vatten, bli ”giftiga”. I andra fall tyckas
giftverkningarna bero på substanser, som förefinnas i
det ”giftiga” djurets olika kroppsdelar, dock vanl.
ej i musklerna (köttet). För dylik giftighet äro
särskilt vissa fiskar bekanta (se Fiskgift). Se
även Arsenik (med sammansättningar), Giftbok,
Giftstadga och Immunitet. — Litt.: L. Lewin,
”Die Gifte in der Weltgeschichte” (1920) och H.
Glaser, ”G.” (1939).
Giftbok, på varje apotek förd förteckning
över gifter, försålda för vetenskapligt och
tekniskt bruk, vilka apoteken äga att mot särskilda
giftkvitton utlämna. I detta giftkvitto
förbinder köparen sig att endast för uppgivet
ändamål använda det giftiga ämnet, att varsamt
umgås med detsamma samt att icke utlämna det
till obehöriga. Dylika giftkvitton jämte g. skola
förvaras minst 10 år.
Giftermål kallades i äldre sv. rätt det tal,
som giftomannen skulle hålla vid brudens
överlämnande till brudgummen och som enl. lagarnas
formulär angav makarnas inbördes ställning,
senare själva den högtidliga handling, varigenom
kvinna bortgavs till hustru. I nutida rättsspråk
betecknar g. den lagstadgade formen för
äktenskapets ingående.
Giftermålsbalk, den avd. av Sveriges allmänna
lag, som behandlar äktenskaps ingående,
upplösning och rättsverkningar. Den nuv. svenska g.
gäller från 1921, men tidigare ingångna äktenskap
bedömas i ekonomiskt avseende i regel enl. äldre
g., alltså 1734 års lag med däri vidtagna
ändringar.
Giftermålsfrekvens mätes antingen genom att
ställa antalet ingångna giftermål i relation till
hela befolkningens storlek (allmänna g i
f-termålstalet) el. i relation till antalet
äk-tenskapslediga personer i medelåldern, t. ex. i
Sverige män 20—50 år, kvinnor 20—45 år (s p
e-ciella giftermålstalet). Allmänna
gif-termålstalet har i Sverige varit statt i sjunkande
från 1700-talets senare hälft och 1800-talets
första årtionde, då det var över 8 °/oo, till omkr.
1900, då det var obetydligt under 6%o. En svag
ökning märkes därefter fram till slutet av
1920-talet, varefter en allt kraftigare uppgång
konstateras, så att giftermålstalet 1936—40 översteg
9°/oo och 1941—45 närmade sig io°/oo. Efter
1945 har g. återfallit och var för perioden 1946
—50 8,4 °/oo. En del av den tidigare nedgången
har berott på det starkt minskade antalet
omgiften; antalet rena giften (d. v. s. giftermål,
där ingen av kontrahenterna tidigare varit gift)
utgör numera c:a 90% av alla ingångna
giftermål mot c:a 75—80% under 1800-talets förra
hälft. Antalet omgiften synes dock vara något i
stigande under 1940-talet till följd av det starkt
stegrade antalet skilsmässor och därpå följ, snara
omgiften. En del av det ökade giftermålstalet
förklaras genom den ökade andel av
befolkningen, som numera befinner sig i medelåldrarna.
Särsk. gäller detta stegringen fram till omkr.
1920. Som framgår av nedanstående tablå, ha
emellertid sedan även de speciella giftermålstalen
ökat starkt.
Ar [-Allmänna giftermålstalet-] {+All- männa gifter- måls- talet+} °/oo •/. rena första giften Speciella
giftermåls-tal %, Medelålder vid första giften
Män [-Kvinnor-] {+Kvin- nor+} Män [-Kvinnor-] {+Kvin- nor+}
1901—10 6,no 89,7 64,4 74,7 28,7 26,4
19II 20 6,26 90,0 63,7 74> s 29»! 26,5
1921—30 6,4, 90,1 60,5 73>i 29*4 26,5
1931—35 7,s< 90,0 63,5 80,7 29,5 26,5
1936—40 9>u 90,« 80,« 107,8 29.4 26,5
1941—45 9,M 88,0 905 132.» 28,, 26,1
1946 9,5» 85,4 28,• 26,,
1947 8,77 84,, 28,5 25,9
1948 8.4S 83,7 28,, 25>7
Medelåldern vid äktenskapets ingående har i
Sverige varit förhållandevis hög och är för män
något under 30 år och för kvinnor c:a 26 år.
En viss nedgång märkes under de sista åren (se
tab.).. Giftermålstalet har i Sverige varit lägre
än i de flesta europeiska länder, och då
dessutom medelåldern är förhållandevis hög, blir
effekten den, att i Sverige antalet ogifta i de
skilda åldersklasserna blir jämförelsevis stort.
Medan i Sverige 1935 50% av kvinnorna i 25—
30-års-åldern voro ogifta, voro i denna
åldersgrupp i Tyskland 43 °/o och vissa balkanländer
c:a 10% ogifta. Dock har därvid skett en
ändring- under de senaste åren, och antalet ogifta
kvinnor i denna ålder har sjunkit till 30%.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
