Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gjörwell, 2. Carl Christoffer (arkitekt) - Gjövik - G-klav (violinklav) - GKSS - Gl. - Gla - Glace - Glace Bay - Glacéhandskar - Glacial - Glaciala bildningar - Glacialerosion - Glacialmärgel - Glacialräfflor, glaciärräfflor - Glacialsand, Glacialteori - Glaciation - Glacier National Park - Glacifluvial - Glaciologi - Glacis - Glaciär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gjövik—Glaciär
17
(1834 ). Betydande är också, från 1800-talets
början, akademihuset i Åbo med sin ståtliga peristyl.
Bland privata slottsbyggnader märkas Sävstaholm
och Taxinge-Näsby.
Gjövik, stad i ö. Norge, Opland fylke, kring
Hunnselvens mynning i Mjösa; 5,800 inv.
Ändpunkt för Gjövikbanan (från Oslo), färja över
Mjösa till Hamar. Trä- och metallindustri.
G-klav (v i o 1 i n k 1 a v), mus., den klav, som
angiver ettstrukna g och som numera alltid
omfattar diskant- eller violinsystemets andra linje,
fordom även stundom den första, då den kallades
”fransk violinklav”.
GKSS, förk. för Göteborgs kungl.
segelsällskap.
Gl., i Frankrike kem. beteckning för en atom
beryllium (glucinium).
Gla, sjöar i Värmland, se Stora Gla och övre
Gla.
Glace [glas], fr., se Glass.
Glace Bay [glei’s béi’], hamnstad i Nova
Scotia, Canada, på Cape Breton Island, n. ö. om
Sydney; 25,000 inv. Stenkolsgruvor,
maskinfabriker; fiske och stor kolexport.
Radiotelegrafstation.
Glacéhandskar, se Handske.
Glaciäl (av lat. gla’cies, is), is-, istids-, från
istiden.
Glaciala bildningar, geol., gemensamt namn
på de lager av olika jordarter, sand, grus och
lera, som uppstått under nedisningsperioder i
jordens historia, främst istiden.
Glacialerosion, den erosion, som en glaciär
utövar på sitt underlag. Dels avslipar isen med
hjälp av infruset moränmaterial ojämnheterna,
dels bortplockar och bortför den stenar ur den
förvittrade och förklyftade berggrunden.
Glacialmärgel, en i allm. kalkrik jordart av
glacialt ursprung. Alltefter sin karaktär av
morän, rullstensgrus el. glaciallera kan den
benämnas moränmärgel, glacifluvial märgel,
sandmär-gel, lermärgel o. s. v.
Glacialräfflor, glaciärräfflor, geol.,
fåror och repor, inristade på berghällar och
moränblock vid glaciärernas och landisarnas
framskridande.
Glacialsand, Glacialteori, geol., se Istider.
Glaciatiön, geol., nedisning.
Glacier National Park [glä’sja nä’/nl pä’k],
i n. v. Montana, U.S.A., vid gränsen mot
Canada; 3,973 km2. Omfattar en del av Klippiga
bergen, ett typiskt högfjällsområde med ett 60-tal
små glaciär er samt talrika sjöar och vattenfall.
Glacifluvial (av lat. gla’cies, is, och flu’vius,
flod) avser sådana fluviala bildningar, såväl
avlagringar som utskärningar, vilka tillkommit
genom vattendrag från en smältande landis. Dit
höra rullstensåsarna.
Glaciologi, vetenskapen om glaciärer.
Glacis. 1) Se Fältvall. — 2) Sjökrigsv., skydd
kring öppningar i ett pansardäck, avseende att
avleda projektiler el. splint från dessa öppningar.
G. utföres numera vanl. som en gjutstålram med
sned övergång mellan en vertikal karm och däcket.
— 3) Stensatt sluttning av vågbrytare el. strand.
18
Glaciär (eng. och fr. glacier, ty. Gletscher, no.
bre, isl. jökuT). I höga bergstrakter samt i
arktiska och antarktiska länder förekomma ständigt
kvarliggande ismassor, vilka bildas genom
ansamling av den som snö fallande nederbörden.
Genom sammanpackning blir snön en alltmera
fast och kompakt massa av iskorn, kallad f i r n.
Dessa isbildningar kallas i motsats till sjö- och
havsis för 1 a n d i s. När landisen nått en viss
mäktighet, ge bottenlagren vika för trycket och
ombildas till en plastisk massa, som försätter
hela ismassan i en långsamt glidande rörelse i
markens lutningsriktning. Dylika i rörelse stadda
landisar kallas g., oberoende av form och
storlek. — G. bestå dels av ett ackumulation
s-(samlings-, f i r n-, när- el. t i 11 v ä x t-)
område, dels av ett a v s m ä 11 n i n g
s-(t ä r-) område el. g 1 a c i ä r t u n g a. De
inom ackumulationsområdet anhopade ismassorna
glida i form av istungor el. isströmmar utför
bergssluttningarna el. dalarna ned över
snögränsen, nedanför vilken avsmältningen el. a b 1 a t i
o-n e n är större än nederbörden i fast form.
Avsmältningen tilltar mot isranden och g :s nedre
del. G :s nedre gräns ligger, där avsmältningen
(ibland mer än 2,000 m under snögränsen) blir
lika stor som istillförseln uppifrån. Om g.
mynnar i havet, bestämmes israndens läge genom
bildning av isberg. Gränsen mellan
ackumulationsområdet och avsmältningsområdet kallas f i r
n-linje el. f i r n g r ä n s, vars höjdläge
betingas av förhållandet mellan ackumulationens
och ablationens storlek, d. v. s.
nederbördsmäng-den under vintern samt temp., solstrålning,
vindhastighet och luftfuktighet under sommaren. Den
bestämmer g:s allmänna höjdläge och sjunker i
stort sett från ekvatorn mot polerna
(Kilima-ndjaro c:a 5,300, Vitön c:a 100 m ö. h.) och
stiger från kusten mot inlandet (i Norge på
62° n. br. från 1,200 till 2,200 m ö. h.), men
f. ö. varierar den mycket efter de lokala
förhållandena.
Med avseende på form och utbildning uppvisa
g. en mängd olika typer, avhängiga av topografi
och g:s hushållning, d. v. s. nederbörds- och
ab-lationsförhållanden. De viktigaste äro: g. av
alpin typ el. dalglaciärer, som
förekomma inom bergstrakter med starkt utbildade
ytformer, t. ex. Alperna. Dominerande isfria
bergshöjder omgiva de olika firnbäckenen, från
vilka långa, smala och merendels konvexa
gla-ciärtungor skjuta långt ned i dalarna, ofta ned
i bebyggda områden. Varje g. är en hydrografisk
enhet. Endast sällan utsänder ett firnbäcken två
istungor åt motsatt håll; det förekommer inom
Alperna endast vid Hochjoch i Ötztalalperna och
i större skala i Alaska samt i patagonska
Anderna. Däremot är det icke sällsynt, att flera
glaciärtungor flyta samman och förena sig till
en (t. ex. Aletschgletscher). Utfyller g. endast
en fördjupning (nisch, cirkus el. kar, bildad
delvis genom dess egen eroderande verksamhet)
och saknar tydlig istunga, kallas den
nisch-glaciär. Täcker istungan endast övre delen
av el. ”hänger” den på dalsidan, talar man om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
