Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glas - Glasfabrikation - Glaskonstens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
Glas
3&
Hartford I. S.-maskinens
verkningssätt.
De modernaste
flaskmaskinerna
torde nu vara
Lynch-maskinen
och Hartford I.
S.-maskinen.
Den förra
består av två
roterande ”bord”,
på vilka resp,
förformar och
färdigformar
sitta. Ämnena
från
förformarna överföras
mitt över den
punkt, där
borden tangera
varandra, till det
andra bordets
huvudformar,
där de blåsas
upp. Maskinen
producerar t. ex.
c:a 40,000 300 g flaskor per dygn. I. S.-maskinen
torde vara den produktionskraftigaste maskinen,
då det gäller mindre flaskor (en femsektioners I.
S.-maskin producerar c:a 70,000 300 g flaskor
per dygn). Dessa maskiner matas genom en
speciell mataranordning, en s. k. feeder, från vilken
glasposter direkt falla ned i maskinernas
förformar. Kolvblåsningsmaskiner av
olika typer äro i drift. Den kanske mest
fulländade är Cornings-bandmaskinen, som producerar
400—800 glödlampskolvar per min. En annan ofta
använd glödlampsmaskin är Westlake-maskinen.
F. n. äro ett 50-tal glasbruk i gång i Sverige,
varav dock de flesta utgöras av små enheter
med en hantverksmässigt driven tillverkning av
huvudsaki. prydnadsglas, servisglas och diverse
emballageglas (”småglas”). Det svenska
servis-och prydnadsglaset har ett mycket gott namn
på den internationella marknaden (Orrefors,
Kosta, Strömbergshyttan, Gullaskruf m. fl.). —
Även maskinell tillverkning av g. förekommer i
Sverige, t. ex. vid det moderna, helautomatiskt
drivna Surte glasbruk (emballageglas).
Helautomatisk fönsterglastillverkning bedrives vid två
större fabriker, näml. Oxelösund och Emmaboda.
Vid den sistn. förekommer elektrisk smältning
i stor skala.
Glaskonstèns historia. Uppfinningen av g.
torde få tillskrivas Egypten, varifrån man känner
pärlor och smycken av g. från 4:e årtusendet
f. Kr. De äldsta bevarade glaskärlen dateras
till omkr. år 1500 f. Kr. Glasindustrien
blomstrade i Alexandria, som ännu under Roms
kejsartid behärskade världsmarknaden med sina
lyx-och bruksglas. — Fenicierna lärde känna
glastillverkningen av egypterna. I Grekland kunde
g. ej hävda sig mot keramiken och fick föga
betydelse. I Italien tillverkades g. först av
etruskerna.
Den mest revolutionerande tilldragelsen i
glaskonstens historia var feniciernas uppfinning
(omkr. Kr. f.) av glasblåsarpipan. Dessförinnan
hade g., sedan det smälts i en fördjupning i
marken, formats över en kärna av formsand och
lera. Genom tekniska förbättringar fick
Orientens glasindustri väldigt uppsving århundradena
närmast f. Kr. F i 1 i g r a n- och m i 11 e f i o r
i-g 1 a s, som äro produkter av den i Egypten
älskade trådtekniken, bragtes till hög
fulländning, likaså överfångsglasen. Det bästa
provet på antikens glaskonst, Portlandvasen i
British Museum, är ett överfångsglas, tillverkat
av mörkblått g. med överfång av vitt g., som
bortslipats så mycket, att en relief kvarstår
(k a m é g 1 a s).
I Rom tillägnade man sig snart den
orientaliska glasindustriens finesser, och genom
glasblåsarpipan blev det möjligt att framgångsrikt
konkurrera med Egypten och Fenicien. Förutom
det vanliga grönaktiga hushållsglaset tillverkades
i Rom konstglas, antingen i överfång med
relief-ornering, blåsta i form, filigranglas el. gul
d-g 1 a s med ett mellan två glasskikt anbragt tunt
mönstrat guldblad. I de romerska provinserna,
särskilt i Rhentrakten, anlades många glasbruk,
exporten växte i omfång; även Sverige blev
delaktigt därav (se bild å sp. 42 vid Dryckeskärl).
Den europeiska glasindustrien under
medeltiden är ur konstnärlig synpunkt av föga intresse
i motsats till den orientaliska. I östromerska
riket, särskilt i Konstantinopel, utvecklades en
glaskonst, som stod på höjden under 400- och
500-talen e. Kr. De bysantinska glasen voro
rikt slipade och förgyllda samt praktfullt emalj
-målade. I Mesopotamien och Syrien kom emalj
-målningen till rik användning, särskilt vid
dekoreringen av de så vanliga moskélamporna.
Svenska glasbruk i drift 1948.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
