Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glaucium - Glaukofan - Glaukom - Glaukonit - Glaukos - Glaux - Glava - Glaven - Glavsfjorden - Glazunov, Alexander Konstantinovitj - Gleb (Gljeb) - Gleba - Glebae adscriptus - Glechoma - Gleditsch, 1. Jens - Gleditsch, 2. Ellen - Gleditschia - Glee - Gleerup, släkt - Gleerup, Christian Wilhelm Kyhl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
hålla 30—35% fet olja, nyttjad vid
tvålfabrikation samt som maskin- och matolja.
Glaukofän, ett natriumrikt, järnfattigt
amfi-bolmineral.
Glaukom [-å’m] (grek. gläu’koma, av
glau-ko’s, blå- el. grönaktigt skimrande), ”grön starr”,
en ögonsjukdom, vars innersta natur ännu är
okänd. Dess viktigaste symtom är ett ökat tryck
inuti ögat, medförande synnervsförtvining. I
vissa fall efter en långsam synförsämring utan
några andra besvär, i andra åter efter anfall
av dimma för ögonen, varvid regnbågsfärgade
ringar ses kring ljuslågor och ögonen ej sällan
rodna och äro säte för stark smärta,
fortskrider lidandet och kan leda till förlust av
synförmågan. G. uppträder mest hos äldre personer
och angriper oftast båda ögonen, om ock ej
samtidigt. Genom v. Graefes operativa metod, i r
i-d e k t o m i, utklippning av ett stycke ur
regn-bågshinnan, kan i många fall sjukdomen hejdas.
Numera finnas även andra operativa
behandlingsmetoder och även rent medicinsk behandling
(in-drypning av pupillsammandragande medel, s. k.
m i 0 t i c a).
Glaukonit, miner., ett silikat med mycket
växlande sammansättning (innehållande lerjord, järn
och kali), vilket bildar små rundade, gröna korn,
ljusgröna till svartgröna. G. förekommer
väsentligen i sedimentära bergarter — i Sverige
i den underkambriska sandstenen, i
ceratopyge-kalken och ceratopygeskiffern samt i
ortocerkal-ken ävensom i kritans märgel- och
kalkstensbergarter.
Glåu’kos, grek, myt., havsgud,
hemmahörande i Beotien. Sagan berättar, att han efter
njutandet av en underbar ört sprang i havet och
förvandlades till en siande demon, halvt
människa, halvt fisk.
Glåux, bot., se Strandkrypa.
Glava, socken i Värmlands län, Gillbergs
härad, v. om Glafsfjorden; 229,46 km2, 2,456 inv.
(1951). Omfattar närmast Glafsfjorden odlade
dalslätter, v. därom skogiga bergåsar och
vidsträckta sjöar, ss. Stora Gla, delar av övre Gla
och Älgsjön. 1,549 har åker. Vid Glafsfjorden
ligger bruksegendomen Hillringsberg, vid Glasälven
Hillringsbergs, Fors’, Haga, Brandströmmens
och Knapstadsflagans kraftverk. I det förutv.
industrisamhället Glava glasbruk (340 inv.)
vid St. Gla fanns 1859—1939 ett stort
fönsterglasbruk. Björkåsens arbets- och vårdhem för
sinnesslöa gossar tillhör landstinget.
Provinsialläkare. Tre numera nedlagda järnbruk ha
drivits i G.: Glasfors (privilegierat 1692),
Hillringsberg (1806) och Lenungshammar (1823).
Takskiffer ha brutits sedan slutet av 1700-talet och
särsk. kring 1800-talets mitt; även någon
kopparmalm har utvunnits. Kyrkan av sten
byggdes 1735—37. Pastorat i Karlstads stift,
Gillbergs kontrakt; bildar storkommunen Glava.
Glaven (fnlty. glave), lans el spjut från 1400
—1500-talen.
Glavsfjorden, se Glafsfjorden.
Glazunov [giazo’naf], Alexander
Kon-stantinovitj, rysk tonsättare (1865—1936),
Glaukofan—Gleerup
50
lärjunge av Rimskij-Korsakov, från 1899 prof,
vid konservatoriet i Petersburg. G. har bl. a.
tonsatt 8 symfonier, 5 sviter, 6 uvertyrer,
serenader, fantasier samt kammarmusik, sånger och
baletter. Hans rikt flödande uppfinningsförmåga
är mindre starkt nationellt färgad än den ryska
tonsättargenerations, som han tillhör.
Gleb (Gljeb), se Boris och Gljeb.
Gléba, bot., se Gasteromyceter.
Glèbae adscriptus, lat., ”bunden vid torvan”,
se Livegenskap.
Glechöma [-k-], bot., se Jordreva.
Glèditsch. 1) Jens Gran G., norsk biskop
(1860—1931), präst i Oslo, biskop i Nidaros stift
1923—28, teol. hedersdr i Lund 1918. G. var en
djup och originell teologisk tänkare och religiös
förkunnare. I den norska kyrkostriden, som
utbröt med den kritiska teologiens genombrott
kring sekelskiftet, var G. en av de frisinnade
ledarna. G. skrev flera smärre teologiska
arbeten, läroböcker i kristendom, en predikosamling
och dessutom en stor mängd uppsatser i
dags-och tidskr.-pressen.
2) Ellen G., den föreg:s brordotter, kemist
(f. 1879), studerade 1907—12 hos Mme Curie i
Paris, blev doc. i Oslo 1916, prof. 1929. G. har
utg. ett flertal avh. över radioaktiva problem.
Hon utgav jämte Eva Ramstedt 1917 ”Radium
och radioaktiva processer”, en populär
framställning. G. har deltagit i arbetet för kvinnornas
frigörelse och varit ordf, i de kvinnliga
akademikernas internationella sammanslutning IFUW.
Gledi’tschia, släkte bland baljväxterna,
uppkallat efter den tyske botanisten J o h a n n
Gottlieb Gleditsch (1714—86). Har 12
arter träd, vanl. med enkla el. förgrenade
tornar, enkelt el. dubbelt parbladiga blad och små,
vitaktiga blommor i täta klasar. G. triacanthos
(från Nordamerika) odlas som prydnadsväxt i
parker; i mellersta Sverige toppfryser den ofta
och blir därför buskartad. Törnarna äro
brunröda. Veden av denna o. a. nordamerikanska
samt ett par kinesiska arter utgör ett mycket
hållbart virke.
Glee [gli], eng., mus., flerstämmig manssång,
manskvartett. Såsom särsk. engelsk konstform
(av homofon art liksom manskören) hade den
sin blomstringstid 1740—1816, då flera
föreningar (glee clubs) odlade den.
Gleerup [glè’r-], svensk släkt, urspr. från
Danmark. C. W. K. G. (se nedan) inflyttade 1826 till
Sverige. En son till honom var sjökaptenen
Fredrik Waldemar G. (1840—1918),
uppfinnare av det nautiska instrumentet ”Navis azimut”,
och en sonson var majoren Sten Edvard G.
(1860—1928), som 1883—85 var anställd i
Kongostatens tjänst och 1885—86 som den förste
svensken korsade Afrikas kontinent från v. till
ö.; sina upplevelser skildrade han i ”Tre år i
Kongo” (1887—88).
Christian Wilhelm Kyhl G.,
bokhandlare och förläggare (1800—71). Han var
född i Ålborg, 1823—26 anställd i Gyldendalske
boghandel i Köpenhamn och grundläde 1826 i
Lund den snart betydande Gleerupska universi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
