Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gogol, Nikolaj Vasiljevitj - Gogra, Ghagra - Goiania (Goyaz) - Goijen, Jan van - Gojim - Gokhale, Gopal Krishna - Gokstadskeppet - Goktjasjön, Goktja - Gol - Golconca, Golkonda - Gold, Michael - Goldau - Gold Coast - Gold-digger - Golddiskontbank - Golden Gate
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Gogra—Golden Gate
98
från hembygden till Petersburg. Snart
desillusionerad i sina drömmar om en glänsande bana i
fosterlandets, särskilt det ukrainska hemlandets,
tjänst, började han — efter att 1829 ha gjort
fiasko med en romantisk versidyll — att till
omväxling med ett kanslistarbete, som tråkade ut
honom, skriva berättelser med ukrainska motiv.
1831—32 utkommo 2 bd ”Vetjera na chutorje
bliz Dikanki” (Aftnar på en lantgård vid
Dikan-ka), 1835 följda av samlingen ”Mirgorod”. G.
gav där en starkt
romantiskt idealiserad,
med dj ärvt
fantastiska element invävd och
av spelande, harmlös
humor övergjuten bild
av Ukrainas natur,
folk och liv. Snart
följ de också
berättelser med ämnen från
Petersburg, särskilt
dess lägre
ämbetsmannavärld ; i dessa, av
vilka ”Sjinel”
(Kappan) är mest berömd,
blandade G. en av E.
T. A. Hoffmann starkt påverkad fantastik med
en skarpsynt realism, som i den ryska litteraturen
blev rent av epokbildande.
Efter den kolossala framgång dessa verk fingo
övergick G. helt till litteraturen, lämnade den
historieprofessur vid Petersburgs univ., vartill
han förhjälpts, och framlade nu sina bägge
mästerverk, komedien ”Revizor” (”Revisorn”, 1878),
en bild av den bestickliga och bornerade
byråkratien i en rysk småstadshåla, uppförd 1836,
sedan kejsar Nikolaus själv lotsat den genom
censuren, och romanen ”Mjortvyja dusji” (1842;
”Döda själar”, 2 dir, 1910—14, och senare), en
allsidigare tavla av dåtidens olika ryska
samhällsskick och sociala förhållanden. Båda
utmärka sig för utomordentligt saftig realism och
mördande satir men äro samtidigt burna av ett starkt
sedligt och socialt patos. G:s uppfattning om
litteraturens uppfostraruppgift skärptes sedan än
mer. Förebrående sig själv, att han blott
tecknat dåliga karaktärer, och fördömande sitt
tidigare ”skratt” som ovärdigt, ville han som
fortsättning på ”Döda själar” skildra de där
tecknade personernas utveckling först till ”vaknande
själar”, sedan till ”levande själar”. Uppgiften
översteg hans krafter; upprepade gånger brände
han partier av fortsättningen, småningom greps
han av förtvivlan över sin oförmåga; sedan 1837
irrade han omkring i utlandet, sökte bl. a. vid
Kristi grav hämta styrka för uppgiften men blev
alltmer förståndsomtöcknad. Återkommen till
Ryssland, hängav sig G. åt en askes, som
förkortade hans liv. — Eng. monogr. av J. Lavrin
(med bibliogr., 1926).
Gögra, G h a g r a, biflod fr. v. till Ganges,
i Främre Indien. Upprinner inom Tibet på
Hi-malaja, genomflyter Nepal (under namnet
Kau-riala), mottager bifloderna Rapti och Lilla
Gandak samt inmynnar i Ganges vid Chapra.
NF IX — 4
Omkr. 1,000 km lång; segelbar till Fyzabad för
större fartyg.
Goiania [gåja’nja] (förr Goyaz),
huvudstad i staten Goyaz i Brasilien, vid ett tillflöde
till Rio Araguaya, c:a 520 m ö. h.; 53,000 inv.
Biskopssäte; juridisk högsk. Några
monumentalbyggnader vittna om gången storhet.
Goijen, J a n v a n, se Goyen.
Go’jim, hebr. (plur. av goj), betyder folk
i allmän mening men har mest använts om
ickeisraelitiska folk och därför blivit liktydigt med
”hedningar”.
Gokhäle, Gopal Krishna, indisk
politiker (1866—1915). Han var till 1902 lärare i
Poona samt blev sedan en av indiska
nationalkon-gresspartiets främsta ledare. G. var 1900—02 led.
av lagstiftande rådet i Bombay och från 1902 till
sin död av vicekonungens högsta lagstiftande råd.
G:s indiska nationalism var moderat och förenad
med lojalitet mot brittiska kronan.
Gokstadskeppet, se Vikingafartyg.
Goktjasjön [gå’-], G o k t j a, sjö i ryska
Armenien, Kaukasus’ största insjö; 1,934 m ö. h.,
c:a 1,375 km2, 84 m djup. Avflyter genom Sanga,
som har stora kraftverk, till Araks och Kaspiska
havet.
Gol, hd i Buskeryd fylke, Nprge, i Hallingdal
vid dess förening med Hemsedal samt gränsande
i n. ö. mot Opland fylke; 530,51 km2, 2,800 inv.
G. har haft en vacker och karakteristisk
stavkyrka från 1200-talet, vilken nu flyttats till Norsk
folkemuseum, Bygdöy (Oslo).
Golconda [gålkå’nda], Gol kon da,
ruinstad i Indien, 10 km v. om Hyderabad, till 1590
huvudstad i det muhammedanska riket Telingana,
vilket 1512 uppkom som en utgrening från
bah-manidernas välde. G. intogs 1687 av Aurangzeb.
Ruinerna av fästningsverken och konungarnas
mausoleer kvarstå. Berömt för sina
diamantgruvor och -sliperier, har G. givit upphov åt
uttrycket ”G:s skatter” om stora rikedomar.
Gold [gåuld], Michael, nordamerikansk
författare (f. 1896), till börden jude, rumänsk
invandrare, debuterade med ”120 millions” (1929).
Hans mest kända arbete är ”Jews without
mo-ney” (1930; ”Judar utan pengar”, 1931), som
skildrar fattiga invandrare. Han har även skrivit
skådespel. G. har uppträtt som kommunistisk
agitator och medarbetat i Max Eastmans The
Masses samt redigerat New Masses.
Goldau [gå’ldåu], ort i schweiz. kant.
Schwyz, mellan Rigi och Rossberg. 525 m ö. h.,
c :a 2,000 inv. Järnvägsknutpunkt. Ett bergras
1806 begrov G. och dödade 457 pers.
Gold Coast [gåu’ld kåu’st], engelska
namnet på Guldkusten.
Gold-digger [gåu’ld-di’ga], eng., guldgrävare;
även om kvinna, som söker pungslå beundrare.
Golddiskontbank, se Deutsche
Golddiskont-bank.
Golden Gate [gau’ldan gei’t], det smala
inloppet till San Franciscobukten (Kalifornien).
Golden Gat e-b ron över det sund, som G.
bildar, har ett 1,380 m långt centralspann,
världens längsta brospann.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
