Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gosse, Sir Edmund - Gossec, François Joseph - Gosselin, L. L. T. - Gosselman, Carl August - Gossen i det gröna - Gossner, Johannes - Gossypium - Gostorg - Gosudar - Goszczyński, Seweryn - Got, Edmond - Gotama - Gotenhof - Goter - Gotha - Gothan (Ghotan), Bartholomæus - Gothapartiet - Gothaprogrammet - Gothem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
Gossec—Gothem
134
till sv. Han blev fil. hedersdr 1923 vid
Göteborgs högskola och 1928 (vid Ibsenjubileet) vid
Oslo univ. — Litt.: E. Charteris, ”The life and
letters of Sir E. G.” (1931).
Gossec [gåsä’k], Franko is Joseph,
belgisk-fransk tonsättare (1734—1829). Han levde
mest i Paris, där han 1770 grundade Concert des
amateurs. 1784 blev han ledare av École royale de
chant och 1795 en av inspektörerna för
Conserva-toire de musique. Mest berömd blev G. genom
sina symfonier och körverk. Av hans operor
uppfördes ”Les pècheurs” även i Stockholm
(”Skärgårdsflickan”, 1789).
Gosselin [gåslä’], L. L. T., se Lenotre, G.
Gosselman, Carl August, reseskildrare
(1800—43). Han ingick i marinen 1819 och blev
kaptenlöjtnant 1841. Dels på eget bevåg, dels
(1836—39) på regeringens uppdrag företog G.
vidsträckta resor till olika delar av Amerika.
Hans skildringar från dessa färder, ”Resa i
Colombia åren 1825 och 1826” (2 bd, 3 :e uppl. 1864),
”Resa mellan södra och norra Amerika” (2 bd,
1883), ”Resa i norra Amerika” (2 bd, 1835),
”Bref från en vandrande sjöman” (2 bd, 1839)
och ”Resor i södra Amerika åren 1836, 1837 och
1838” (1842), blevo mycket uppskattade.
Gossen i det gröna, bot., se Adonis.
Gossner [ gå’s-], Johannes Evangelista,
tysk präst (1773—1858). Han var först katolsk
präst men övergick 1826 till den evangeliska
kyrkan. Han verkade från 1827 i 17 år som präst
vid Betlehemskyrkan i Berlin. Från 1836
utbildade han ett stort antal missionärer enl. sina
egna grundsatser, att missionärerna kunde nöja
sig med obetydlig utbildning och på ”apostoliskt
vis” borde försörja sig själva med kroppsarbete.
Missionsgrundsatserna visade sig förfelade, och
de flesta missionsfälten måste uppges. Den s. k.
Gossnerska missionen har eg. endast
på ett område haft större framgångar, näml, i
Chota Nagpur i n. v. delen av Bengalen, där
antalet kristna uppgår till över 100,000 och där
efter 1 :a världskriget en självständig lutersk
kyrka bildades. — Litt.: H. Dalton, ”J. G.” (3 :e
uppl. 1898).
Gossy’pium, se Bomullsväxt.
Gostorg [gastå’rk], ry., förk. för
Gosuda’rst-vennaja ekspo’rtno-impo’rtnaja konto’ra pri
nar-komvnesjto’rge, statskontoret för utrikeshandeln,
ryska statsmonopolet för utrikeshandeln.
Gosudar [gasoda’rj], ry., herre, härskare,
särskilt om tsaren.
Goszczynski [gåjtfy’njskji], Seweryn,
polsk skald (1801—76). Han deltog i polska
upproret 1831 och vistades därefter i Galizien och
Paris. G:s mest kända dikt, ”Zamek Kaniowski”
(Slottet i Kaniow; 1828; senast utg. 1921), var
en av Byron påverkad skräckberättelse om ett
kosackuppror.
Got [gå], Franqois Jules Edm ond, fransk
skådespelare (1822—1901). Han debuterade 1844
på Théåtre franqais, blev 1850 societär och
avgick 1894. Bland G :s roller må nämnas
Harpa-gon, Figaro i ”Figaros bröllop”, Polonius i
”Hamlet”, Jean de Rieux i ”Hertig Job” och
Poirier i ”Klädeshandlaren och hans måg”. G.
förenade temperament, humor och fantasi med
finaste smak, känsligaste verklighetssinne och en
framställningskonst, som i tekniskt avseende nått
nära det fullkomliga. G. övade stort inflytande
på N. Personne.
Götarna (medelindisk form för skt Gautama),
namn på den släkt, vartill Buddha (se d. o.)
hörde; ofta använt om honom själv, vanl. i
förbindelsen G. Buddha.
Gotenhof [gåTanhåf], en av gotländska
köpmän under medeltiden i Novgorod anlagd
ne-derlagsplats för deras varor. Den hade ett
fördelaktigt läge på den s. k. handelssidan, nära
lastningsplatsen vid Volchov. G. förstördes av
eldsvåda 1299 men återuppbyggdes, och från
mitten av 1300-talet brukade Visby rådmän uthyra
G. åt hansan.
Goter, en östgermansk stam, som enl. en
tvivelaktig uppgift urspr. skulle ha bott på ön
Scan-dia (Skandinavien). Omkr. 100 e. Kr. äro de
bosatta i landet kring Weichsels mynning. Man
antar, att g. redan före 200 brutit upp därifrån
till s. Ryssland, där de bildade ett vidsträckt
rike. Från 200-talets förra hälft hemsökte de med
fruktansvärda plundringståg till lands och till
sjöss romerska rikets s. ö. provinser och
utvidgade därunder sitt område med Dakien, landet n.
om Donau i nuv. Rumänien. Fr. o. m. denna tid
brukar man skilja mellan ostrogoter (se
östgoter) och v i s i g o t e r (se Västgöter).
Gotha [gå’ta], stad i Thüringen, mellersta
Tyskland, vid järnvägen Erfurt—Kassel och vid
n. foten av Thüringerwald; 60,000 inv. G. är
välbyggt och har många parker och trädgårdar. På
Schlossberg i Altstadt ligger 328 m ö. h. det
imponerande slottet Friedenstein, uppfört omkr. 1650,
med ett värdefullt bibliotek. I den vidsträckta
slottsparken ligger konstmuseet, med tavlor av
äldre nederländska och tyska mästare. Bland G:s
industrier äro tryckeri- och den grafiska mest
bekanta (främst J. Perthes); vidare produceras
järnvägsvagnar, maskiner, musikinstrument,
mekaniska instrument, porslins- och gummivaror
samt korv. Stora försäkringsbolag. — G. var
före 1918, omväxlande med Koburg, residens för
hertigen av Sachsen-Koburg-G.
Gothan [gå’-] (G hotan)
Bartholo-m æ u s, boktryckare, se Boktryckarkonst, sp.
404.
Gothapartiet [gå’ta-], tyskt politiskt parti,
bildat i Gotha juni 1849. Det hade stor del i att
Preussens förslag till författningsändring antogs
på parlamentet i Erfurt 1850. Senare betecknade
G. dem, som arbetade på en rent tysk
förbunds-stat under Preussens ledning. G :s mest
framträdande medl. var M. v. Gagern.
Gothaprogrammet [gå’ta-], ett på en
kcn-gress i Gotha 1875 antaget program för
Tysklands socialdemokratiska parti. Det ersattes 1891
av Erfurtprogrammet.
Gothem, socken i Lima ting i Gotlands n.
härad, ö. kusten, kring nedre Gothemsån; 70,98
km2, 634 inv. (1951). Omfattar skogs- och
myrmark kring en odlad slätt i socknens mitt. 1,011
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
