Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gouraud, Henri Joseph Eugène - Gourgaud, Gaspard - Gourmand, gurmand - Gourmet, gurmé - Gourmont, Rémy de - Gournia - Goût - Govenius, Wilhelm - Gower - Gower, John - Government by commission - Govinda - Govind Singh - Govorov, Leonid Aleksandrovitj - Goya - Goya y Lucientes, Francisco - Goyaz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
Gourgaud—Goyaz
162
amputeras. G. blev dec. 1915 chef för 4:e armén,
vilket befäl han, med ett års avbrott för
upprätthållande av tjänsten som generalguvernör i
Marocko, förde till krigets slut. Han var 1919—23
överkommissarie i Syrien.
Gourgaud [gorgå’], G a s p a r d, baron,
fransk militär (1783—1852). Han deltog med ära
i Napoleons fälttåg, var 1812—13 dennes
ordon-nansofficer, blev 1814 överste och följde
Napoleon till S:t Helena men återvände 1818. G. blev
1835 generallöjtnant och förde 1840 Napoleons lik
till Frankrike. Han utgav 1823 tills, m. Montholon
”Mémoires pour servir å 1’histoire de France sous
Napoléon, écrits å Sainte-Hélène” (efter
Napoleons diktamen) och försvarade i flera skrifter
Napoleon.
Gourmand [gorma’], fr., gurmand,
stor-ätare (matvrak). — Gourmandise [-[gormä-dfz],-] {+[gormä-
dfz],+} utpräglad smak för bordets njutningar.
Gourmet [gormä’], fr. gurmé, finsmakare,
läckergom.
Gourmont [gormå’], Rémy de, fransk
författare (1858—1915). G. blev 1889 red. för
Mercure de France, som han gjorde till
symbolismens ledande tidskr. Själv den nya skolans
främste kritiker, publicerade han där sina
litterära och filosofiska essäer, saml. och utg. under
olika titlar: ”Épilogues” (6 bd, 1903—13),
”Pro-menades littéraires” (7 bd, 1904—27),
”Prome-nades philosophiques” (3 bd, 1905—09) m. fl. I
genomarbetad form framlade G. sin estetiska
åskådning i ”Esthétique de la langue franqaise”
(1899) och ”Le problème du style” (1902). G. var
en stridbar, temperamentsfull och skarpsinnig
kritiker, som också givit sitt paradoxala lynne
utlopp i en mängd romaner, noveller, dramer och
sex diktsamlingar. Bland hans romaner må
nämnas ”Une nuit au Luxembourg” (1906) och ”Un
cæur virginal” (1907), en subtil studie i
pubertetsårens psykologi. Se P. Querlon, ”R. de G.”
(1903).
Gournia [go’r-], bronsålder sstad på Kretas
n. kust, vid Mirabellaviken, utgrävd av en
amerikansk expedition. Jfr H. Boyd Hawes, ”G.”
(1908).
Goüt [go], fr., smak.
Govénius, Wilhelm, bruksägare, donator
(1825—1903). I testamente av G. och hans
maka erhöll 1903 Stockholms stad 856,056 kr. till
en stiftelse (Wilhelm Govenii minne)
för uppförande av billiga bostäder åt obemedlade
personer av arbetarklassen.
Gower [gau’a], halvö i Glamorganshire, s.
Wales, v. om Swansea. Berömd för sina vackra
naturscenerier och pittoreska slottsruiner.
Gower [gau’a el. gå’a], John, engelsk skald
(omkr. 1330—1408). G. var en lärd,
huvudsakligen satirisk skald. Bland hans verk märkas
”Spe-culum meditantis”, ”Vox clamantis” och
”Con-fessio amantis”. Ehuru samtida till Chaucer,
inleder G. snarast det därpå följande fantasilösa
och imitativa skedet i engelska litteraturen. Hans
verk utgåvos i 4 bd 1899—1902.
Government by commission [ga’vanmant bäi
kami’/an], eng., ”kommissionsstyrelse”, en form
NF IX — 6
av stadsförvaltning i U.S.A., vanl. kännetecknad
av att man åt en kommission eller en av några
få led. bestående styrelse överlåtit såväl den
beslutande som den verkställande och förvaltande
myndigheten. Se Förenta staterna, sp. 513.
Govinda, en av hinduismens gudar, som
identifieras med Kri§na (Krishna).
Govind Singh, sikhernas siste guru. Han
efterträdde 1675 sin av Aurangzeb avrättade fader,
Tég Bahädur, och stod i spetsen för samfundet
till 1708, då han mördades. Han fullbordade
sikhernas militära organisation, införde vissa
sak-ramentartade ceremonier, avsedda att knyta dem
fastare tillsammans, förbjöd bruket av tobak
m. m.
Govorov [gå’varaf], Leonid
Aleks-androvitj, rysk militär (f. 1891), marskalk
1944. G. deltog i 1 :a världskriget som art-officer
i tsararmén. Under finsk-ryska kriget 1939—40
var han chef vid slutoffensiven på Karelska
näset, hävde den tyska belägringsringen ö. om
Leningrad i början av 1943 samt anföll i början
av 1944 tyska fronten s. om Leningrad och
tvingade denna tillbaka först mot Narva och
Pskov samt senare mot östersjökusten. G. ledde
i juni s. å. det ryska genombrottet på Karelska
näset.
Goya [gå’ja], stad i provinsen Corrientes i
Argentina, vid Rio Paranå; 41,000 inv. G. har hamn
och stora slakterier samt handel med
jordbruksprodukter och timmer.
Goya y Lucientes [gå’ja i lo[)iä’ntäs],
Francisco José de, spansk konstnär (1746
—1828). G. är Spaniens främste konstnär i nyare
tider och en föregångare för 1800-talets
riktningar inom måleriet, för fransk romantik, för
realism och symbolism. Han upplevde en
äventyrlig ungdom, vistades två år i Rom, återvände
till Madrid 1771, gjorde där stor lycka, blev
akademichef och hovmålare samt utövade under
ett halvt sekel en omfattande verksamhet. Han
målade kyrkfresker (ganska profana), glättiga
folklivsbilder i rokokokaraktär, realistiska typer,
porträtt (många dambilder av utsökt behag,
andra, t. ex. drottning Maria Kristina, genomförda
med skärande hån och förakt). Han behandlade
skräckscener, häxdans, dårhustyper,
inkvisitions-fängelser, stridsscener, massavrättning o. dyl.
från fransmännens invasion 1808. I hans av
intensiv fantasi burna skapelser spelar det
fasa-väckande liksom det groteska en betydande roll. I
det tekniska visar han en genial överlägsenhet,
en suverän subjektivitet. Framför allt i sina
raderingar avslöjade han en värld av hat, förakt
och vämjelse. Hans raderingar äro samlade i
serierna ”Caprichos” (gycklande och
samhällssati-riska fantasier), krigsbilderna ”Desastres de la
guerra”, ”Tauromaquia” (tjurfäktningsstudier)
och ”Proverbios” (ordspråk), fantasier, som
framkallat omdömet: ”så kunde endast Dante skildra”.
Många avG:s verk äro samlade i Pradogalleriet i
Madrid. — Jfr monogr. av V. v. Loga (2:a uppl.
1921), L. Mayer (1923), R. Oertel (2:a uppl.
1929) och Th. Nyman (1945).
Goyaz [gåja’/], stat i inre Brasilien, kring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
