Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gravvård - Gravyr - Gray, Asa - Gray, Elisha - Gray, Stephen - Gray, Thomas - Gray’s Inn - Graz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
Gravyr—Graz
230
terna, som ofta gåvo den människo- el. rättare
mumieform, en typ, som också upptogs av
feni-cierna. Den hellenistiska, romerska och
fornkrist-na sarkofagen är arkitektoniskt formad och ofta
prydd med reliefer. Efter romerskt mönster har
sarkofagen också nyttjats i nyare tid för
synnerligen förnäma gravar; den har då i regel
arkitektoniskt sammankomponerats med det
gravkapell, där den är uppställd, el. försetts med en
praktfull, baldakinartad överbyggnad. Den under
medeltiden förekommande tumban är nästan
alltid byggd av sammanfogade hällar och prydd
med skulptur; vanl. bär den på locket en liggande
staty av den döde och liknar därigenom mera en
katafalk än en likkista. Under medeltidens
senare del förekom det, att locket med statyn
frigjordes från tumban och restes vid en
närliggande vägg. Tumban har, då den förekommer i
nyare tid, ofta en baldakinartad överbyggnad. —
Gravar under kyrkogolv betecknas ibland, utom
av den täckande gravhällen, av ett vid vägg el.
pelare anbragt epitafium. — Litt.: H. Kjellin,
”Medeltida gravvårdsformer i Norden” (1918);
H. Wadsjö och S. Ambrosiani,
”Kyrkogårds-konst” (1919).
Gravyr (av fr. gravure). 1) Ibland dets. som
gravering men vanligare det medelst gravering
utförda arbetet, t. ex. g. på ett guld- el.
silverföremål. — 2) Beteckning för kopparstick,
stålstick, trästick och träsnitt, d. v. s. avtrycken av
graverade plåtar och stockar. Oegentligt kallas
ofta alla slags grafiska blad för g., t. ex. i
sammansättningar som färggravyr, gravyrsamling,
ehuru t. ex. en etsning ej är avtryck av en
graverad plåt. — 3) Ordet g. ingår i benämningen
på kemigrafiska metoder och alster av dyl.
tryckförfaranden, t. ex. fotogravyr. Även talas om
glasgravyr, avseende ornering av glas med
syror (etsning) och slipning.
Gray [grei], A s a, amerikansk botanist (1810
—88), prof, vid Harvard University 1842, på sin
tid den främste floristen i U.S.A. Han utgav
bl. a. ”Synoptical flora of North America” (1878
ff.). Han var en av Darwins tidigaste och
kraftigaste försvarare; jfr hans ”Darwiniana” (1877).
Gray [grei], E 1 i s h a, amerikansk
uppfinnare (1835—1901), särskilt känd, emedan han
1876 samma dag som A. G. Bell men några
timmar senare inlämnade patentansökan på en
apparat för talöverföring, vilken i väsentliga delar
var grundad på samma idé som Bells telefon.
Sedermera gjorde G. åtskilliga uppfinningar inom
telegrafien, ss. en teleautograf (en
telegrafapparat, som återgiver handstilen av en skrift, som
skrives på avsändningsapparaten) och en s. k.
harmonisk telegraf för multiplextelegrafering.
Gray [grei], Stephen, engelsk fysiker
(omkr. 1670—1736). Han upptäckte skillnaden
mellan isolatorer och elektriska ledare.
Gray [grei], Thomas, engelsk skald (1716
—71). Han blev 1768 prof, i nyare historia i
Cambridge. Hans dikter utgåvos samlade f. ggn
1768; mest berömd är ”Elegy written in a country
churchyard” (1751; övers, av A. G. Silverstolpe).
G. bidrog till barockdiktningens avlösning av
romantiken genom
sina oden, vilka i sin
musikaliska form och
elegiska stämning vid
sidan av Thomsons
och Youngs dikter
beteckna övergången.
”On the spring” och
”On a distant prospect
of Eton college” äro
naturbeskri vande;
”The bard” har
walesiskt ämne; ”The
fatal sisters” och ”The
descent of Odin”
åter
gå till den nordiska mytologien, en betydelsefull
nyhet. Genom dessa sistnämnda dikter är G.
föregångare till den nordiska (”götiska”) och
keltiska renässansen i litteraturen. — G:s ”Works”
äro utg. av E. Gosse (1884, i 4 bd), ”Poems” av
A. F. Bell (1915), ”Correspondence” av S.
Toyn-bee (s. å.). — Jfr A. Blanck, ”Den nordiska
renässansen i sjuttonhundratalets litteratur” (1911).
Gray’s Inn [grél’z i’n], se Inns of Court.
Graz [gräts], huvudstad i Steiermark i s. ö.
Österrike, på båda sidor om Mur; 220,000 inv.,
näst Wien Österrikes största stad. G. har ett
vackert läge i den fruktbara dalgången Grazer
Feld, just där Mur bryter sig fram ur ett trångt
dalpass. På vänstra Murstranden ligger Altstadt
kring Hauptplatz, där de livligaste gatorna
sammanlöpa. Vid detta torg ligger rådhuset, i tysk
renässans, och s. därom Landhaus och tyghuset.
Hauptplatz i Graz med utsikt mot Schlossberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
