Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grew, Nehemiah - Grevbäck (Gredbäck) - Greve - Greve, Konrad - Grevefejden - Grevenius, Herbert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
Grew—Grevenius
296
Jean Baptiste Greuze: Flickan med korgen.
Fabremuseet, Montpellier.
Grew [gröl, N e h e m i a h, engelsk botanist
(1641—1712), läkare i London och slutligen sekr.
i Royal Society. G. är jämte Malpighi skapare
av den moderna växtanatomien, åt vilken han i
motsats till denne helt ägnade sig. I sin ”The
anatomy of vegetables begun” (1672) skildrar han
växternas celler och kärl, organ och utveckling
samt antager, att pistillerna äro honliga,
ståndarna hanliga organ. Namnet parenkym härrör
från honom. G:s största verk är ”Anatomy of
plants” (4 bd, 1682).
Grevbäck, äldre namn Gredbäck, socken
i Skaraborgs län, Kåkinds härad, strax n. om
Hjo; 46,63 km2, 502 inv. (1951). Höjer sig i
avsatser från Vätterns strand upp till
skogshöjder i det inre. 1,206 har åker. Egendomar:
Ekhammar, Ulvhult och Munkeberg. Kyrkan av
sten härstammar från äldre medeltiden. Ingår i
G:s och Bredviks pastorat i Skara stift, Kåkinds
kontrakt; tillhör storkommunen Hjo.
Greve (mlat. co’mes, fr. c omte, ty. Graf),
adlig titel på en person, som har rang i Sverige
närmast över friherre, i andra länder närmast
över friherre (baron) el. vicomte (viscount).
Comes användes under tidig romersk kejsartid
om personer i kejsarens omgivning och blev
sedan en ämbetstitel, som på germanskt område
först uppträder hos frankerna. I saliska lagen
är grafio konungens fogde på tingen. I det
tyska Gau var g. konungens ställföreträdare. Under
merovingernas sista tid blev greveämbetet
ärftligt; karolingerna utvidgade
grevskapsindelning-en att gälla hela riket. Vid gränserna funnos
markgrevar, vid hovet pfalzgrevar.
Då länsväsendet utvecklade sig, kunde grevarna,
som vanl. stodo under hertigar och furstar, även
bli omedelbara vasaller, ss. i Tyskland riks-,
lant-och markgrevar; pfalzgrevarna jämställdes med
hertigarna. Hos angelsaxerna kallades högste
ämbetsmannen i ett ”hundred” (härad) gerefa,
som även förekom i andra, sammansatta titlar,
t. ex. scirgerefa, nuv. sheriff. I Storbritannien
motsvaras grevetiteln nu närmast av earl (för
utländsk g. är titeln count). I Danmark
brukades g.-titeln ibland under medeltiden; genom
för-ordn. 1671 tilläts upprättande av grevskap och
baronier; om dessas övergång till fri egendom
se Fideikommiss.
I Sverige infördes g.- och
friherrevärdighe-terna av Erik XIV vid hans kröning 1561.
G.-värdigheten gavs åt tre av konungens fränder,
riksråden Svante Sture, Per Brahe och Gustaf
Johansson (Tre rosor). Det dröjde någon tid,
innan de även fingo grevskap. Grevarna fingo
uppbära årliga räntan (d. v. s. skatten) inom
grevskapen men hade ingen domsrätt. 1562
er-höllo de rätt att från rusttjänst undantaga tre
sätesgårdar. Om deras privilegier jfr Grevskap,
om klassindelningen på riddarhuset se Friherre.
På svenska riddarhuset ha introducerats 142
grevliga ätter, varav 53 kvarleva, på manslinjen
dock endast 46.
Greve, Konrad, tysk-finländsk tonsättare
(1820—51), 1842 dirigent i Åbo och ledare av
Musikaliska sällskapet 1843—46. Han tonsatte
flera sångpjäser, som uppförts bl. a. i Stockholm:
”Sommarnatten” (1848; Stockholm 1861), ”Den
bergtagna” (1850; Stockholm 1856) och F.
Berndtsons ”Ur lifvets strid” (Stockholm 1851).
Grevefejden, kriget 1534—36 mellan hertig
Kristian (från juli 1534 Kristian III) av
Danmark och lybeckarna. De senare, ledda av J.
Wullenwever, föreburo att uppsätta Kristian II
på tronen; deras anförare var greve Kristofer
av Oldenburg, efter vilken kriget fått namn. I
Danmark splittrade reformationen de högre
stånden; borgare och bönder hyste demokratiska
planer och reste sig till Kristian II :s förmån.
Greve Kristofer erövrade först Skåne, Själland
och Fyn men hade sedan växlande lycka.
Sommaren 1534 ingrep Sverige på Kristian IH:s sida.
Gustav Vasa segrade vid Hälsingborg jan. 1535
och Kristian HI:s anhängare vid öxnebjerg på
Fyn juni s. å., varjämte svensk-danska flottan
slog lybeckarna. Köpenhamn och Malmö
kapitulerade först 1536. G. innebar nederlag för
Kristian II, borgare och bönder, seger för den
luterske Kristian III och hans holsteinska adel.
Grevenius, Gustav Vilhelm Herbert,
författare, tidningsman (f. 1901 7/io), student 1920,
studerade vid Stockholms högskola 1922—24, blev
medarb. i Stockholms Dagblad 1924 (sedan 1931
Stockholms-Tidningen Stockholms Dagblad), där
han framför allt verkat som litteratur- och
teateranmälare. 1950 blev han teaterchef vid
Radiotjänst. G., som växte upp i ett arbetarhem,
har som teaterförf. främst hämtat motiv och
människor ur arbetarklassen och den lägre
medelklassen. Han har bl‘ a. skrivit skådespelen
”Sonja” (uppf. på Kungl. dramatiska teatern
1927, tr. 1928, filmat 1943), vars handling är för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
