Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grieg, 4. Nordahl - Grien - Grierson, Sir George Abraham - Grierson, Sir Herbert - Gries - Griesinger, Wilhelm - Griess, Peter - Griffel - Griffelskiffer, Griffeltavla - Griffenfeld, Peder (Schumacher)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
Grien—Griffenfeld
306
bombräd mot Berlin 2 dec. 1943. I de dikter, som
G. inspirerades till under kriget, folkligt enkla
och intensiva, nådde han högst som lyriker.
Postumt utkommo diktsaml. ”Friheten” (1945) och
”Håbet” (1946) samt ”Flagget” (i945), artiklar
och tal. ”Samlede verker” utkommo i 7 bd 1947,
”Dikt i utvalg” (1944) och ”Veien frem” (1947),
artiklar i urval, utg. av O. Hölaas. — Litt.: J.
Mjöberg, ”N. G.” (1947).
Grien [grin], målare, se Baldung, Hans.
Grierson [gri’asn], Sir George
Abraham, engelsk indolog (1851—1942). Han fick
1898 i uppdrag att utarbeta en översikt med
grammatik, språkprov och ordlistor över alla de
moderna språken i Indien; detta monumentala
verk har utkommit i 11 bd, 1903—28. G., som
var en utomordentlig kännare av de moderna
ariska språken i Indien, har utgivit en hel del
andra arbeten, bl. a. ”Seven grammars of the
Bihari language” (1885—89), ”Behar peasant
life” (1885), ”The Pis’äca languages of
Northwestern India” (1906) och ”Lallä-Väkyäni”
(tills, m. Barnett, 1921).
Grierson [grføsn], Sir Herbert John
Clifford, engelsk litteraturhistoriker (f. 1866),
var prof, i retorik och engelsk litteraturhistoria
vid univ. i Aberdeen 1894—1915 samt i engelska
språket och litteraturen i Edinburgh 1915—35.
G. har skrivit bl. a. ”Metaphysical poets,
Don-ne to Butler” (1921), ”The background of the
English literature, and other collected essays”
(1925), ”Lyrical poetry from Blake to Hardy”
(1928), ”Cross-currents in the literature of the
seventeenth century” (1929), ”Carlyle and
Hitler” (1933), ”Milton and Wordsworth, poets and
prophets” (1937), ”Sir Walter Scott, Bart.”
(1938), ”Essays and adresses” (1940), ”The
English bible” (1943), ”Critical history of English
poetry” (1944; tills, m. J. C. Smith) och
”Rhe-toric and English composition” (s. å.). G. har utg.
J. Donnes dikter (1912) och W. Scotts brev
(1932 ff.).
Gries [gris], se Bolzano.
Griesinger [gri’z-], Wilhelm, tysk läkare
(1817—68), prof, i Kiel 1849, 1850—52 ledare
av medicinska skolan i Kairo, prof, i Tübingen
1854, i Zürich 1860 och i Berlin 1865. G. hörde
till banbrytarna för den moderna medicinen vid
mitten av 1800-talet. Bland hans skrifter märkas
arbeten om hjärn- och nervsjukdomar, bl. a. den
förträffliga ”Pathologie und Therapie der
psy-chischen Krankheiten” (1845; 5 :e uppl. 1892),
samt ”Infectionskrankheiten” (1857; 2:a uppl.
1864). Mest framstående var G. som psykiater
och neurolog, och han kan räknas som en av
den naturvetenskapliga psykiatriens grundläggare.
Bl. a. bekämpade han energiskt bruket av
tvångsmedel mot sinnessjuka.
Griess [gris], Peter, tysk kemist (1829—
88), från 1862 anställd vid ett stort bryggeri i
Burton-upon-Trent. Upptäckte omkr. 1860
diazo-föreningarna och senare azoföreningarna.
Griffel, penna av ett skiffermineral, nyttjad
till skrift på tavla av något hårdare skiffer
(griffeltavla). Grifflar tillverkas vanl. av
en silurisk lerskiffer, griffelskiffer, som
förekommer i ö. Thüringerwald (Tyskland) samt
på några ställen i England. Råmaterialet klyves
i långa, prismatiska stycken och formas i
fuktigt tillstånd på mekanisk väg.
Griffelskiffer, Griffeltavla, se Griffel.
Griffenfeld [-felt], Peder, dansk statsman
(1635—99)- G. hette urspr. Schumacher, var
född i Köpenhamn och son till en tyskfödd
vinhandlare. Han blev 1647 student, 1653 teol. kand.
1654—62 vistades han utrikes, lärde sig tala 6
främmande språk och studerade särskilt
statsvetenskap. Vid hans hemkomst hade 1660 års
stats-välvning genomförts, och G. var ypperligt
utrustad att träda i de nya maktägarnas tjänst. Han
lyckades i hög grad vinna Fredrik III :s ynnest,
blev 1665 dennes kammarsekr. samt fick i
uppdrag att utarbeta Danmarks nya grundlag,
”Kon-geloven”. 1668 blev
ban kansliråd, 1669
assessor i Höjesteret
och statskollegiet.
Tronskiftet 1670
brag-te honom skyndsamt
fram i första ledet.
Redan i febr. 1670
blev han befordrad till
över- och
geheime-kammarsekr., medverkade i april s. å. till
att störta den ledande
ministern Gabel och
blev kort därpå även
sekr. i den nybildade
konseljen samt kunde sägas vara styrelsens
egentliga medelpunkt. 1671 blev han geheimeråd med
säte i konseljen och fick s. å. namnet G. Slutligen
blev han 1673 greve a f G. och rikskansler, 1674
kansler och därigenom president i kansliet,
Höjesteret och statskollegiet samt universitetets
pa-tronus.
G. hade stor organisationstalang och kan
anses som den egentlige grundläggaren av det
moderna danska ämbetsmannaståndet. Han visade
stor iver att främja det lagstiftningsarbete, som
senare resulterade i Kristian V :s ”danske lov”.
I ämbetsförvaltningen sökte han ivrigt indraga
borgerliga element och var nitiskt verksam för
främjande av handel och industri. — Som
utrikespolitiker var G. snarare diplomat än
fjärrskådande statsman. Han försökte att hålla
Sverige nere, och då den svenska regeringen 1672
slöt förbund med Frankrike, sökte G. motverka
denna förbindelse genom ett danskt närmande till
Frankrikes motståndare, samtidigt med att han
ville fördröja krig med Sverige. Skånska krigets
utbrott 1675 var ett personligt nederlag för G.
Småningom fick hans politik en allt tvetydigare
prägel. Med sin dialektiska färdighet tvang G.
ofta konungen att böja sig för hans vilja, även
om den stred mot konungens egna avsikter; ofta
dristade han sig t. o. m. att avgöra viktiga saker
på egen hand. Därigenom förspillde han Kristian
V :s ynnest och dittills obegränsade tillit. Trots
ett mycket skarpt varningsbrev från konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
