Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Groningen - Groom - Groos, Karl - Groote, Geert - Gropemalj - Gropius, Walter - Gropptorp - Gros, Antoine Jean
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
Groom—Gros
336
mynningsvik, gränsar i ö. till Tyskland; 2,326
km2, 447,000 inv. G. är en särskilt i n. mycket
bördig lågslätt; sumptrakterna i s. ö. äro nu till
största delen torrlagda och odlade. Jordbruk och
boskapsskötsel med mejerihantering äro
huvudnäringar. — 2) Huvudstad i G.i), 25 km från
kusten; 131,000 inv. G., som nämnes redan under
karolingisk tid, blev i slutet på 1200-talet medl.
av Hansan och underlade sig angränsande
områden. Efter att flera gånger ha bytt ägare
underkastade det sig 1536 Karl V, intogs 1594 av
Morits av Oranien och tilldelades 1815
konungariket Nederländerna. Gamla staden, som omslutes
av kanaler, har flera ståtliga byggnader, ss. den
gotiska S :t Martinikyrkan, justitiepalatset
(1500-talet), rådhuset och börsen. Univ.-byggnaden är
från 1909; univ. upprättades 1614. Bland högre
läroanstalter märkas även navigationsskola,
lantbruks- och tekniskt inst. G. är n. Hollands
främsta handelscentrum (spannmål, oljefrö, boskap)
samt har socker-, tobaks-, textil- och
möbelindustri, boktryckerier och bryggerier. Genom
kanaler har staden förbindelse med IJsselmeer,
Nordsjön och Emsmynningen (Emskanalen).
Groom [gröm], eng., ridknekt; ingår även i
titeln för flera hovfunktionärer.
Groos [grås], Karl, tysk filosof (1861—■
1946), prof, i Giessen 1901 och i Tübingen 1911
—29. G. har framför allt behandlat lekens
psykologi, bl. a. i ”Die Spiele der Thiere” (1896; 2:a
uppl. 1907), ”Die Spiele der Menschen” (1899)
och ”Der Lebenswert des Spiels” (1910). Enl. G:s
inövnings- el. sj älvutbildningsteori leker barnet
(liksom djuret) därför, att det har vissa
medfödda reflextendenser, instinkter och drifter, vilka i
leken finna en för dess kommande livsuppgifter
nyttig inövning och utbildning. G. har vidare
utgivit ”Das Seelenleben des Kindes” (1904; 6:e uppl.
1923), som alltjämt intar en bemärkt ställning
inom den barnpsykologiska litteraturen. I ”Der
Aufbau der Systeme” (1923) utvecklar G.
närmare sin filosofiska uppfattning. — Självbiogr.
i ”Die deutsche Philosophie der Gegenwart in
Selbstdarstellungen”, 2 (1921); jfr även den av
G. själv förf. ”Das philosophische System von
K. G.” (i ”Deutsche systematische Philosophie”,
2, 1934). — Litt.: A. Nyman, ”Problèmes et
Solutions en philosophie” (i Theoria, 1940).
Groote [kråt], G e e r t, se Bröder, Det
gemensamma livets.
Gropemalj, se Emalj, sp. 619.
Gropius [grå’pios], Walter, tysk arkitekt
(f. 1883), en av samtidens mest betydande på sitt
område. Både i lärar- och ledarställning och som
utövande arkitekt har G. verkat för en
ändamålsenlig arkitektur och ett praktiskt utnyttjande av
moderna husbyggnadsmaterial, men främst har
han framhållit, att samhällets byggnadsproblem
äro av social natur och måste lösas i stort. 1919
blev han ledare för Staatliches Bauhaus i
Wei-mar; sedan läroanstalten 1925 flyttats till Dessau,
omlades verksamheten väsentligt under hans
ledning. G. ritade de nya byggnaderna till Bauhaus
(1925), utförde projekten till bostadsområden och
stugbebyggelse för arbetare i Dessau-Törten
Walter Gropius: Administrationsbyggnaden vid
Werk-bundutställningen i Köln 1914.
(1926—27) m. m. 1928 lämnade G. Dessau, där
hans lärarverksamhet varit mycket betydelsefull
för konstruktionsarkitekturens utveckling, och
bosatte sig i Berlin. Sedan utförde han
ritningar till flera stora bostadsområden och seriehus,
bl. a. Dammerstock-Siedlung i Karlsruhe och
Siedlung Siemensstadt vid Berlin. 1933 tog G.
sin tillflykt till England, där han fick stor
betydelse för arkitekturens funktionalisering.
Sedan 1937 är han prof, vid Harvard Univ., U.S.A.,
— G. har skrivit bl. a. ”Internationale
Architek-tur” (1925) och ”The new architecture and the
Bauhaus” (1935).
Gropptorp, marmorbruk i Västra Vingåkers
sn i Södermanland.
Gros [grå], Antoine Jean, baron, fransk
målare (1771—1835). G. var en av J. L. Davids
Antoine Jean Gros: Bonaparte vid Arcole, 1796.
Louvren, Paris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
