Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guayana, Guiana, Guyana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433
Guayana
434
derländska G. når 1,270 m.
Berggrunden består
övervägande av gnejs,
glimmer-och dioritskiffer samt
genombrytande granit och
dio-rit. Under kritperioden
avlagrades mäktiga
sandstens-lager; där de kvarstå, bilda
de branta klippformationer
(Roraima) eller terrasser,
som framkalla ståtliga
vattenfall (bl. a.
Kaieteurfal-let). Längs kusten ett jämnt,
vattensjukt slättland, tidigare
havsbotten.
Klimatet är ogynnsamt för
européer och har dåligt
rykte. Temp. är täml. konstant
året om (Georgetown: febr.
25,8°, okt. 27,3°). Största
delen av året ligger G.
under nordostpassagen, som
medför betydande nederbörd (Georgetown 2,203
mm om året); utpräglad torrtid (på
hösten) förekommer blott i Franska G. och vissa
delar av det inre. Växt- och djurvärlden
överensstämmer med Brasiliens. Kusten kantas av
ett bälte med mangrove (Rhizopoda Mangle) och
courida (Avicenna nitida); kustslätten utmärkes
av palmer, gräs och halvgräs. Innanför vidtager
tropisk regnskog, som täcker en stor del av G:s
yta och utmärkes av en stor yppighet; under
omkr. 40 n. br. utbreda sig savanner, längre
söderut åter skog.
Befolkningen består av fyra huvudelement, de
infödda indianerna, de införda negrerna och
asiaterna samt ett ringa antal européer. Av
indianerna äro de flesta bosatta i kustlandet. Här
märkas i v. guaraunostammar och arowaker, i
ö. kariber, vilka senare även bebo savannerna
innanför bergsskogarna. Den europeiska
kolonisationen ledde till införande av negerslavar från
Guineakusten. Avkomlingar av förrymda slavar
(holl. boschnegers) leva i Surinams bergsskogar.
Negerelementet dominerar i Nederländska och
Franska G. Efter negerslaveriets upphävande (i
Brittiska G. 1834, i Franska G. 1848 och i
Nederländska G. 1863), då negrerna blevo
småbrukare, började man införa asiatiska kulier.
Talrikast äro européerna i Brittiska G. och
Franska G.
G:s näringsliv är ännu outvecklat; en ytterst
ringa del av landet är uppodlad, och de
naturliga rikedomarna tillvaratagas mycket
ofullständigt. Sockerröret är fortfarande G:s förnämsta
kulturväxt. Dessutom odlas kaffe, kakao,
bomull, bananer m. m. Importen av asiatisk
arbetskraft har framkallat en ansenlig risodling. De
tropiska skogarna lämna värdefulla träslag
(greenheart m. fl.) och balata. Mineralrikedomen
är betydande; guld och diamanter vaskas i
floderna; i nyare tid brytes även bauxit.
Samfärdseln sker nästan uteslutande på floderna;
endast några korta järnvägslinjer och vägar finnas.
Brittiska G. (eng. British Guiana), den
Bauxitgruva vid Moengo i nordostligaste delen av Nederländska Guayana.
västligaste och största av de europeiska
kolonierna, är beläget mellan 56°20’ och 61025’ v. Igd
samt mellan i° 10’ och 8° 28’ n. br. Areal 231,744
km2 med ett inv.-antal av 415,000 inv. (1949),
varav indier 185,000. Huvudstad Georgetown med
107,000 inv. Jordbruket utgör koloniens
viktigaste näringsgren. 1945 voro 853 km2 uppodlade,
varav 245 km2 upptogos av sockerrör, 358 km2
av ris och 140 km2 av kokospalmer. S. å.
producerades 159,716 ton socker, varav 134,717 ton
exporterades. övriga jordbruksprodukter av
betydelse äro kaffe, varav något exporteras, kakao,
grönsaker och citrusfrukter. Skogsbruket lämnar
många värdefulla produkter, ss. balata, kautschuk
och timmer. Brittiska G. är rikt på guld och
diamanter, varav 1945 exporterades 300 kg, resp.
17,252 karat. Koloniens viktigaste
mineraltill-gång är emellertid de stora bauxittillgångarna vid
floden Demerara, 121 km från kusten. Härifrån
exporterades 1944 890,000 ton. Brittiska G:s usla
kommunikationer utgöra fortfarande ett svårt
hinder för landets exploatering. Floderna äro
segelbara blott nere på kustslätten. Järnvägsnätet
omfattar endast 248 km (1945). Förbindelserna med
inlandet ombesörjas av ett landsvägsnät, som
omfattar 589 km bilvägar och 814 km ridstigar.
Flygtrafiken upprätthålles av två bolag, det
brittiska British Guiana Airways och det
nordamerikanska Pan-American Airways. Brittiska G. är
kronkoloni och styres av en guvernör med ett
verkställande råd (executive council) och en
lagstiftande församling (legislative council) vid sin
sida.
Nederländska G. (off. Suriname) är
beläget mellan 540 och 570 50’ v. Igd samt mellan
i°48’ och 6° n. br. Areal 140,609 km2 med ett
inv.-antal av 216,000 (1949). Huvudstad är
Para-maribo med 78,000 inv. Liksom i Brittiska G.
är åkerbruket huvudnäringen. De viktigaste
kulturväxterna äro ris, rörsocker, kaffe, kakao,
bananer och majs. 1945 producerades 4,373 ton
socker. Holländska G:s inre delar äro föga
exploaterade. Betydande mineraltillgångar ha emel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
