Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guldsmedskonst - Guldsteklar - Guldsvavel - Guldvikt - Guldvingefjärilar - Gulfilter - Gulf Oil Corporation - Gulgröna alger (gröngula alger) el. heterokonter - Gulhämplingsläktet - Gulin, Eelis - Gul kropp - Gullabo - Gullaskruv - Gullberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
473
Guldsteklar—Gullberg
474
fullare arbetena från denna tid höra dels
allehanda för gudstjänsten avsedda kärl, dels flera
av de gamla skråämbetenas och gesällskapens
välkommor. Mot slutet av 1600-talet började den
franska g. sätta sin prägel på den svenska.
Under rokokoperioden tillverkades mycket
bordssilver, ss. soppskålar, kaffe-, te- och
gräddkan-nor etc., samt ljusstakar. Den svenska g. följde
sedermera med den europeiska stilutvecklingen
och kom särskilt efter de gamla ämbetenas
upphävande vid mitten av 1800-talet i ett starkt
beroende av utlandet. I samband med det
nyvaknade intresset för konsthantverket under senare
delen av 1800-talet har även det svenska g.
ånyo börjat göra sig självständigt gällande.
Bland moderna svenska guldsmeder märkas J.
Ä n g m a n och E. Fleming, som båda ha
en ren och klar stil av något klassicistisk art,
medan Wiwen Nilsson närmar sig
funk-tionalismens arkitektoniska ideal med sina strängt
geometriska former.
För att från samhällets sida erhålla en
garanti för metallens äkthet införde man redan under
medeltiden kontrollstämpling. — Litt.: G. Upmark,
”Guld- och silversmeder i Sverige 1520—1850”
(1925); G. Munthe & A. Posse, ”Gammalt
silver” (1931); ”Svenskt silversmide 1520—1850”
(3 bd, 1941—45); C. R. af Ugglas, ”Bidrag till
den medeltida g:s historia”, 1—2 (I941—48).
Guldsteklar, Chrysi’didae, fam. av underordn.
gaddsteklar, vars arter lätt igenkännas på sina
lysande, i smaragdgrönt, blått, purpur el. guld
skimrande metallfärger och sin i allm. av
endast 3 synliga segment sammansatta bakkropp.
Denna är på undersidan urholkad och i stånd
att läggas tätt in under bröstet, varigenom hela
kroppen kan till skydd rullas ihop till ett klot.
— G. äro mycket livliga och skygga och i
rörelse endast i det starkaste solskenet, då man
ofta träffar dem på gamla
maskstungna husväggar,
murar m. m., där honorna lura
vid ingången till andra
stek-lars bon för att
insmuggla sina ägg. De flesta g. leva
som snyltgäster hos solitära
getingar och bin. Somliga, ss.
den i Sverige allmännaste
arten Chrysis ignita, äro s. k.
fo
derparasiter, i det att deras larver leva av det
förråd av förlamade insektlarver, som
värdste-keln insamlat i cellen för sin egen larvs
räkning; hos andra arter äro g.-larverna äkta
parasiter, som utsuga och döda gaddstekellarverna.
I Sverige ha ett 30-tal arter g. anträffats.
Guldsvavel, se Antimonföreningar.
Guldvikt, se Myntvikt.
Guldvingefjärilar, Chryso’phanus, ett till fam.
Lycaenidae bland dagfjärilarna hörande släkte,
som utmärkes av rödgul el. blåviolett
sidenglänsande färg, åtm. på framvingarnas översida.
Larverna, som till färgen äro gröna med olika
färgade längdstrimmor, leva särskilt på
Rumex-och Polygonum-arter. I Sverige finnas 4 arter,
av vilka svartfläckiga guldvingen
(C. phlaeas) är allmännast i s. Sverige, medan
i n. Sverige dukatguldvingen (C.
vir-gaureae) och violetta guldvingen (C.
amphidamas) äro allmänna.
Gulfilter, se Ljusfilter.
Gulf Oil Corporation [ga’lf åi’l kåpareiVan],
Pittsburgh, U.S.A., grundad 1922, äger
oljekäl-lor i 12 av de nordamerikanska staterna samt
dessutom i Venezuela och Mexico; produktionen
av råolja uppgick 1948 till c:a 145 mill. barrels
(å 159 1). G. innehar 8 raffinaderier, det största
beläget i Port Arthur, Texas. G. äger c:a Vs
av aktiekapitalet i Texas Gulf Sulphur Co.,
som är världens största producent av råsvavel.
Gulgröna alger (g r ö n g u 1 a alger) el.
h e t e r o k o’n ter, Heterocontae, grupp bland
grönalgerna. På gr. av riklig förekomst av
det gula färgämnet xantofyll äro
kromatoforerna hos denna grupp
gulgröna. Assimilationsprodukten
är icke stärkelse utan fet olja.
G. ha svärmsporbildning med mer
el. mindre amöboida svärmceller,
utrustade med många
kromato-forer i varje cell samt två
oliklånga cilier. Gruppen förekommer
i sötvatten. De viktigaste släktena
äro Tribonema (Confervd) och
Botrydium. Hos släktet Tribonema
äro cellerna förenade i ogrenade
trådar med könlös fortplantning.
Cellväggen består huvudsaki. av
pektinämnen och är sammansatt av H-formade
stycken, som gripa över varandra. Arterna av
släktet Botrydium äro encelliga. Cellen är c:a
2 mm hög, klot- el. päronformad, nedtill
utdragen i en rikt förgrenad stjälk, som når ned i
det fuktiga underlaget (lerjord). Cellen
innehåller talrika kromatoforer och cellkärnor. Vid
delning av innehållet bildas talrika svärmsporer med
i cilie.
Gulhämplingsläktet. Serinus, tillhör
under-fam. finkar av ordn. tättingar. En art, g u
1-hämplingen, 5. serinus, som finnes från n.
Afrika till n. Tyskland, har tillfälligtvis
anträffats också i Sverige. En underart av g. är k
a-narie fågeln (se d. o.).
Gulin, E e 1 i s Gideon, finländsk teolog (f.
1893). Han blev teol. adjunkt vid Helsingfors
univ. 1928 och prof, i nytestamentlig exegetik
där 1933 samt biskop i Tammerfors stift 1945.
Han har utgivit bl. a. ”Die Freude im Neuen
Testament” (2 bd, 1932—36), ”Mannen från
Nasaret” (1945) och ”Paulus från Tarsus” (1947).
Gul kropp, se Graafska folliklarna.
Gullabo, socken i Kalmar län, S. Möre
härads skogsbygd, intill Blekingegränsen; 134,84
km2, 1,869 inv. (1951). Upptages av lövskog, kärr,
bergknallar och småslätter. 1,360 har åker.
Kyrkan av trä byggdes 1804. Pastorat i Växjö stift,
S. Möre kontrakt; tillhör storkommunen Torsås.
Gullaskruv, samhälle i Hälleberga sn i
Småland.
Gullberg, fordom fästning, belägen på en höjd
i vinkeln mellan Göta älv och Gullbergsån inom
Guldstekeln
Chrysis ignita.
Botrydium
granulatum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
