Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustafschöld (Hellichius), Abraham - Gustafsfors fabrikers ab. - Gustafson, Eric - Gustafson, Gabriel - Gustafson, Torsten - Gustafs skål - Gustafsson, Fridolf - Gustafsson, Gösta - Gustafsson, Halvar - Gustafsson, Richard - Gustafsson, Yngve - Gustafsson, Åke - Gustav (socken) - Gustav I (Gustav Vasa)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
499
Gustafsfors fabrikers ab.—Gustav
500
kapten vid Kronprinsens reg:te och var
kommendant i Kristianstad, då J. Chr. Toll 21 juni
1772 ankom dit och vann honom för Gustav III :s
revolutionsplan, varpå de ledde garnisonens
revolt, G. blev till belöning överste s. å. samt
adlad med namnet G. Han blev slutligen
generallöjtnant 1792.
Gustafsfors fabrikers ab., Billingsfors,
grundat 1873, driver sågverksrörelse samt
pappersbruk och framställer per år 9,000 ton
kraftpapper samt 1,600 stds trävaror vid Skåpafors,
sulfatfabrik för eget behov vid Gustavsfors,
kraftstationer vid Skåpafors och Krokfors, allt i
Älvsborgs län, samt äger inom Nordmarks och
Gill-bergs härader av Värmlands län och Vedbo hd
av Älvsborgs län egendomar med c:a 12,500 har
produktiv skogsmark och c:a 1,000 har åker och
äng. Aktiekapital 1,5 mkr, antal industriarbetare
c:a 220. Företaget äges av ab.
Billingsfors-Långed.
Gustafson, Eric, skådespelare (f. 1897 27/s).
G. debuterade på Västerås teater 1919 i Karl
Gerhards revy ”Svart och vitt”. Följ, år
inträdde han i Folkteaterns ensemble och har sedan
i huvudsak varit knuten till Stockholms-scenen,
företrädesvis vid Karl Gerhards, Ernst Rolfs och
Anders Sandrews olika teaterföretag. G.
användes huvudsaki. i revyerna, där han gör
omedelbar verkan med sitt flödande gemyt.
Gustafson, Gabriel Adolf, arkeolog (1853
—1915), fil. lic. 1889, sedan 1881 amanuens vid
Uppsala univ:s museum för nordiska fornsaker,
1889 konservator vid Bergens museum och 1900
prof, i nordisk arkeologi vid univ. i Oslo samt
chef för dess fornsakssamling. Hans
arkeologiska storverk var utgrävningen av den
utomordentligt rika skeppsgraven vid Oseberg. Han
utgav även ”Norges oldtid” (1906).
Gustafson, Torsten Valdemar, teoretisk
fysiker (f. 1904 8/ö), disp. för dr-graden 1933, doc.
s. å., fil. dr 1934, prof, i mekanik och
matematisk fysik sedan 1939, allt vid Lunds univ. G.
var assistent i Svenska hydrografisk-biologiska
kommissionen 1930—34. Inom hydrodynamiken
har G. behandlat teorien för strömningen kring
en kropp i rörelse. Tills, m. B. Kullenberg har
G. konstaterat förekomsten av tröghetsströmmar
i havet. Inom atomteorien har han publicerat
ett antal arbeten, särsk. rörande principiella
frågor inom kvantelektrodynamiken. G. är led. av
Atomkommittén sedan 1945.
Gustafs skål, Sveriges äldsta folksång, sjungen
f. ggn 1772; sjöngs ännu 1808 som kungssång.
Melodien blev sedan folkdans (med bibehållen
originaltext).
Gustafsson, F r i d o 1 f Wladimir, finländsk
filolog (1853—1924). Han var 1882—1920 prof,
i romersk litteratur vid Helsingfors univ. och
hörde till dess mest framträdande krafter på
undervisningens och administrationens område.
Utom vetenskapliga arbeten publicerade han
formfulländade sv. tolkningar av klassiska auktorer.
G. intresserade sig varmt för pedagogiska
reformfrågor, särskilt samskoleidén, och för svenskt
kulturarbete i Finland.
Gustafsson, Gustaf (Gösta) Arthur,
skådespelare (f. 1886 16/n). Omedelbart efter
studietiden 1906—07 vid Dramatiska teaterns elevskola
kom G. till August Falcks Strindbergs-teater, till
vilken han var knuten i 3 år. Större delen av
sin teaterbana har han sedan tillbringat dels vid
Stockholms-scenerna, ss. Intima teatern 1916—21,
Oscarsteatern 1927—32 och Blancheteatern i
olika repriser, dels i landsorten hos Oscar Winge
och Carl Deurell. Bland hans roller må
nämnas Benjamin i ”Påsk”, Narren i ”Kung Lear”,
Prinsen i ”Svanevit” och Adolf i
”Fordringsägare”.
Gustafsson, Halvar, militär (f. 1887 24/4),
officer vid Smålands art.-reg. 1907, major 1929,
överstelöjtnant 1933, överste 1936, generalmajor
1939, avsked 1949. G. var art.-stabsofficer 1918
—29, fälttygmästare 1931—39 samt
generalfält-tygmästare och chef för Arméförvaltningens
tyg-avd. 1939—49.
Gustafsson, Richard, skriftställare (1840—
1918), från 1865 journalist i Stockholm, blev
1869 red. för den av honom grundade skämttidn.
Kasper. G. hade stor framgång som förf, av 4
saml. ”Sagor” (1874—82). Han skrev också
noveller, reseskildringar och för scenen, bl. a. ”Ett
bondbröllop” (med musik av A. Söderman).
Gustafsson, Yngve Hugo, agronom,
hydro-tekniker (f. 1912 13/«), agronomexamen vid
Ultu-na 1936, amanuens vid Lantbrukshögsk:s inst. för
marklära 1935—36, assistent vid dess
hydrotek-niska inst. från 1936, speciallärare i
vattenbyggnad vid Tekniska högsk. 1942, agronomie dr 1946,
prof, i agronomisk hydroteknik vid
Lantbruks-högsk. 1946—48 och sedan V7 1948 överinspektör
för lantbrukets försöksväsen. Han är ordf, i
Föreningen Lantbrukets forskare och
försöks-män. G. har bedrivit ett omfattande
forskningsarbete, bl. a. betr, vattnets bindning och rörelse
i jorden.
Gustafsson, Karl Åke Torsten, botanist (f.
1908 8A), fil. dr och doc. i Lund 1935, prof, och
föreståndare för Statens skogsforskningsinst:s
genetiska avd., Experimentalfältet, 1947. I
samband med undersökningar av de polymorfa
släktena Rubus, Rosa och Taraxacum har G. bl. a.
behandlat mutations- och apomixisproblemen. G.
har även framträtt som lyriker, bl. a. med
”Sol-skensfanfar” (1943).
Gustav, socken i Skåne, se Börringe.
Gustav, furstar.
Sverige, konungar.
1) G. I (G. Vasa), den moderna svenska
statens grundläggare (d. 1560 29A), stamfader för
Vasaättens kungliga linje, tillhörde genom
födseln Sveriges högsta aristokrati. Fadern,
riksrådet Erik Johansson (Vasa), var visserligen en
täml. obetydlig herre, men genom anor,
fränd-skapsband och godsbesittningar var han en av
landets mest lysande ädlingar, systerson till Sten
Sture d. ä. G:s moder, Cecilia Månsdotter av
Ekaätten, var halvsyster till Sten Sture d. y:s
maka, Kristina Gyllenstierna. Det är som en av
Sturepartiets unga adelsjunkrar G. först
framträder i historien. G. föddes sannolikt på fäder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
