Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav Adolf (socken) - Gustav Adolf (Fiskebäck, socken) - Gustav Adolf (socken) - Gustav Adolfs akademien för folklivsforskning - Gustav Adolfs-fonden för de svenska kulturminnenas vård - Gustav Adolfs-föreningar - Gustav Adolfs-kyrkan - Gustavi, Göteborgs domkyrkoförsamling - Gustavia (växtsläkte) - Gustavia - Gustavianer - Gustavianska arvegodsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustav Adolf—Gustavianska arvegodsen
525
tegelbruk. Egendomar: Kvarnäs och Håslövs
boställe. I G. bedrives en relativt omfattande
tobaksodling. Den romanska gråstenskyrkan är
från slutet av noo-talet. Ingår i G:s och
Rinkaby pastorat i Lunds stift, Villands
kontrakt; tillhör storkommunen Fjälkinge.
Gustav Adolf, förr även Fiskebäck,
socken i Skaraborgs län, Vartofta härad; 85,24 km2,
1,022 inv. (1951). Sträcker sig från
Vätterstran-den upp på skogsplatåerna s. om Hökensås. 1,571
har åker. Egendom: Tumbäck. I Baskarp
finnes en fabrik för tillverkning av slippapper och
slipduk. Någon träindustri. Kyrkan av trä
uppfördes i mitten av 1600-talet i Fiskebäck men
flyttades 1780 till sin nuv. plats. Ingår i Habo
och G:s pastorat i Skara stift, Redvägs
kontrakt; tillhör storkommunen Habo.
Gustav Adolf, socken i Värmlands län,
Älvdals härad, Nedre tingslaget, intill dalagränsen
i n. ö.; 421,84 km2, 1,418 inv. (1951).
Omfattar vida skogsmarker och bergkullar kring Uvån
och dess tillflöden. Talrika sjöar. 728 har åker.
G. är gammal finnbygd. Uddeholms ab.,
varunder största delen av socknen lyder, äger bl. a.
Malta, Knons och Nains elkraftverk samt
egendomarna Geijersholm och Gustavsfors. Kyrkan
av trä uppfördes 1780—81. Ingår i N. Råda,
Hagfors, Sunnemo och G:s pastorat i Karlstads
stift, Älvdals kontrakt; bildar storkommunen
Gustav Adolf.
Gustav Adolfs akademien för
folklivsforsk-ning, sedan 1936 Kungl. G., grundades 6 nov.
1932 till minne av Gustav II Adolf, instiftare
av ett riksantikvarieämbete, inriktat även på
folklivsforskning. G. har till uppgift att främja
folklivsforskningen i alla dess grenar, och
under dess verksamhet falla enl. stadgarna ”alla
de humanistiska discipliner, som syssla med
forskningar rörande Sveriges allmoge”. G:s
årshögtid infaller 6 nov. Medl.-antalet är 25 arbetande
svenska, 25 arbetande utländska och 25 stödjande
medl. För arbetande led. är maximiåldern 70
år. G. utger en årsbok, ”Saga och sed”,
tidskrifterna Folk-liv, Namn och bygd (sedan 1940)
och Arv (sedan 1945, ny serie av Folkminnen
och folktankar) samt följ, skriftserier:
”Skrifter”, ”Svenska sagor och sägner”, ”Svenska
gåtor”, ”Svenska visor”, ”Svenska lekar”,
”Folk-livsskildringar” och ”Småskrifter”. G:s
sekreterare är prof. J. Sahlgren.
Gustav Adolfs-fonden för de svenska
kulturminnenas vård tillkom i maj 1930
på initiativ av riksantikvarie S. Curman i
samband med 300-årsminnet av riksantikvarieämbetets
inrättande. Av fonden, som äges och förvaltas
av Vitterhets-, historie- och antikvitetsakad., skall
årliga avkastningen, sedan 5 °/o av räntan lagts
till kapitalet, ställas till riksantikvarieämbetets
disposition att användas till åtgärder för vård
och skydd av landets fasta kulturminnesmärken
från alla tidsåldrar. Fonden uppgår till något
över 750,000 kr.
Gustav Adolfs-föreningar. Initiativet till
Gustav Adolfs-stiftelsens evang. förening togs i
Tyskland 1832 i samband med 200-årsminnet av
526
Gustav II Adolfs död. Dess syfte skulle vara
att understödja protestantiska trosförvanter i
länder och delar av länder med annan
konfession. Gustav Adolfs-stiftelsen i Tyskland (Das
Gustav-Adolf-Werk der evangelischen Kirche in
Deutschland) verkar genom lokal- och
landskaps-föreningar (Hauptvereiné), vilka sortera under
en centralstyrelse i Leipzig. Med denna samverka
G. i Sverige: f. n. i Göteborg (stiftad 1854),
Stockholm (1857) och Lund (1882).
Gustav Adolfs-kyrkan, i Gustav-Adolfs-parken
i Stockholm belägen kyrka, uppförd i modern
engelsk gotik efter ritningar av K. Möller,
bekostad av Svea livgardes officerskår och invigd
1892. G. förvaltas sedan 1932 av
Djurgårdsnämn-den och disponeras från 1938 av Gustav
Adolfs-stiftelsen.
Gustävi, Göteborgs
domkyrkoförsamling, den äldsta församlingen i Göteborg;
9,048 inv. (1948). Den gamla, 1633 invigda
kyrkan nedbrann 1802, varefter den nuv. uppfördes
i nyklassicistisk stil efter ritningar av C. W.
Carlberg. Den togs i bruk 1815.
Gustävia, Japara’ndiba, växtsläkte av fam.
Lecythidaceae, av Linné d. y. uppkallat efter
Gustav III, med omkr. 20 arter (i tropiska
Sydamerika), träd med vackert lövverk och
praktfulla blommor.
Gustävia, se Saint Barthélemy.
Gustaviäner, namn på olika grupper av
personer, som i ett el. annat avseende stodo Gustav
III el. hans ätt särskilt nära. Såsom g.
räknades sålunda åtskilliga av de sköna konsternas
främsta målsmän under Gustav IH:s tid, t. ex.
Kellgren, Leopold, vidare en del av hans
närmaste politiska vänner och redskap, ss. G. M.
Armfelt, E. Ruuth, J. Chr. Toll, O. Wallquist
och E. Schröderheim. Efter Gustav IV Adolfs
regeringstillträde, då de gamla g. efter
Reuter-holms störtande åter kommo till heders,
betecknades som g. även andra av konungens närmaste
medhjälpare, ss. S. af Ugglas och Axel v. Fersen
d. y. Efter statsvälvningen 1809 blev g. namnet
på det politiska parti, som sökte hävda
rättigheterna till tronen för den avsatte konungens son,
kronprins Gustav. Dit räknades bl. a. E. Ruuth,
Jakob De la Gardie och Axel v. Fersen d. y.
Efter mordet på den sistn. 1810 var partiets
politiska roll utspelad.
Gustavianska arvegodsen, den enskilda fasta
egendom, som Gustav Vasa efterlämnade (1560).
Den utgjorde då enl. H. Forssell 5,227
hemman, av vilka 2,147 Vs vunnits från kyrkan
genom reduktionen och återstoden förvärvats
genom arvskiften, köp, byten, sakfall vid
begångna brott, gåvor o. s. v. Erik XIV lät
emellertid vid sitt regeringstillträde rannsaka, om icke
en del av dessa gods rätteligen tillhörde kronan
eller adliga släkter. Många överflyttades till
kronogods och undantogos sålunda från
arvskiftet mellan Erik och hans bröder; likaledes
till-läts adeln att inför Konungens nämnd återbörda
ett antal arve- och egna gods — över 300.
Arvegodsen skola till följd härav 1566 ha
nedgått till omkr. 2,650 hemman. Vid arvskiftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
