Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyberg, Per - Gyckelblomster - Gyldén, Hugo - Gyldendal norsk forlag - Gyldendalske boghandel - Gyldenlöve - Gyldenlövefejden - Gyldenlöves höj - Gyldenstierne, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
535
Gyckelblomster—Gyldenstierne
536
förs., Stockholm, 1918, komminister där 1924. G.
har varit livligt verksam inom fredsrörelsen, för
vars idéer han propagerat genom talrika skrifter,
var 1931—41 ordf, i Svenska freds- och
skiljedomsföreningen och led. av styrelsen för
Nordiska fredsförbundet. 1933 blev han rådsled. av
Internationella fredsbyrån i Genève. Under och
efter 2:a världskriget har G. nedlagt ett
betydande arbete inom den internationella
hjälpverksamheten.
Gyckelblomster, Mimulus, växtsläkte av fam.
S crophulariaceae, med omkr. 60 arter, de flesta
i v. Nordamerika och längs Anderna till Chile.
De äro örter el. små buskar med motsatta blad
samt tvåläppig, öppen krona. För sina vanl.
stora, röda el. gula blommor odlas många i
boningsrum och trädgårdar, t. ex. M. cardinalis
och M. Iuteus.
Gyldén, Johan August Hugo, astronom
(1841—96). Efter studier i Helsingfors, hans
födelsestad, och Tyskland tjänstgjorde G. en tid
vid
Pulkovaobservato-riet, blev 1862 docent
och 1863 fil. dr i
Helsingfors samt s. å.
adjunkt-astronom i
Pul-kova och 1865 äldre
astronom där. 1871
kallades G. till
Vet.-akad: s astronom och
chef för dess
observa-torium i Stockholm.
Sedan 1888 var G.
även lärare i
astronomi vid Stockholms
högskola. — G.
offentliggjorde en stor
mängd arbeten av astronomiskt, matematiskt och
mekaniskt innehåll, bland vilka även märkes en
lärobok i astronomi (1874). Sin mesta tid
ägnade G. åt perturbationsteorien, vilken han,
hu-vudsakl. genom införande av de elliptiska
funktionerna, i väsentlig grad ombildade och
förbättrade. Dessutom har han även i viss mån
förenklat hithörande kalkyleringsmetoder. G.
framställde flera av de s. k. stellarstatistiska
ekvationerna samt sysslade även med studier av
trekropparsproblemet. G. sysslade sina sista år
med en numerisk beräkning av teorien för de
stora planeternas absoluta banor. — Biogr. av
B. Lindblad i ”Kungl. Vetenskapsakad:s årsbok”,
1939-
Gyldendal norsk forlag [gy’lan-], förlag i
Oslo, grundat 1925, då det danska förlaget
Gyl-dendalske boghandel, Nordisk forlag sålde sin
norska avd., som bl. a. omfattade en rad av de
stora norska förf, under slutet av 1800-talet,
Ib-sen, Björnson och Kielland, och som sedan 1922
hade varit ett självständigt norskt ab.
Gyldendalske boghandel [gy’lan-], danskt
bokförlag i Köpenhamn, grundat 1770 som
bokhandel av Sören Gyldendal (1742—1802), övertogs
1809 av J. Deichmann, som 1846 överlämnade
sor-timentsbokhandeln och 1850 förlaget åt F. V.
He-gel (1817—87), efter vars död det sistn. övertogs
av sonen J. Hegel (1851—1918), som 1903 blev
verkst. dir. i det då efter sammanslagning med
bl. a. Nordisk forlag bildade a/s G y 1 d e n d
al-s k e b o g h a n d e 1, N o r d i s k f o r 1 a g (1912
—39 med J. Hegels son Fr. Hegel, f. 1880, som
en av företagets ledare). Sedan 1940 är Ingeborg
Andersen (f. 1887) dir. för G. Förlaget är
Nordens största företag i sitt slag med eget tryckeri,
bokbinderi och reproduktionsanstalt, filialer i
Norge (1925 såld till ett norskt konsortium,
Gyldendal norsk forlag), London och Berlin. —
Litt.: L. Nielsen ”Gyldendal gennem 175 aar”
(1945)-
Gyldenlöve [gy’lan-], namn på de danska
konungarnas oäkta söner på 1600-talet.
Nedanstående äro de mest kända: 1) Ulrik
Christian G. (1630—58), son till Kristian IV:s sista
älskarinna, Vibeke Kruse. Han var en tapper
officer och utmärkte sig 1648—54 i spansk tjänst
i Flandern under Turenne och Condé. Hemkallad
1654, fördrev han 1657 den svenska här, som
inföll i Skåne, men uppbjöd förgäves alla
krafter för att avvärja angreppet på Fyn. 1658 förde
han överbefälet i Köpenhamn och ledde med mod
och glänsande skicklighet flera stora utfall. — 2)
Ulrik Frederik G. (1638—1704), Fredrik
HI:s son med Margrethe Papen. Han utmärkte
sig 1658—59 under Köpenhamns belägring och i
slaget vid Nyborg, blev 1663 ståthållare (1666
därjämte generalissimus) i Norge. Han stod i
nära personligt förhållande till P. Griffenfeld,
blev 1670 medlem av geheimekonseljen, 1671
greve av Laurvig och åtnjöt stor ynnest hos sin
halvbror Kristian V. 1673 återvände han till
Norge, där han blev mycket avhållen av
befolkningen för sin reformiver och sitt intresse för norskt
folkliv. Han ledde med kraft kriget mot Sverige
1675—79, särskilt i Bohuslän
(Gyldenlöve-f e j den). Med sin första hustru blev han
stamfader för grevarna Danneskjold-Lövendal, med
sin tredje för grevarna Danneskjold-Laurvig;
hans andra hustru var Marie Grubbe. — 3)
Ulrik Christian G. (1678—1719), son till
Kristian V och Sofie Amalie Moth. Han blev 1696
amiral och 1711 generalamiral. Han anförde
flottan i Öresund 1700 samt i slagen vid Köge bukt
1710 och vid Rügen 1712, där han förstörde
eller skingrade svenska transportflottan, vilket blev
avgörande för Magnus Stenbocks operationer.
Gyldenlövefejden [gy’lan-] kallas den rad av
fäktningar och strider, som under kriget mellan
Sverige och Danmark 1675—79 utkämpades på
svensk-norska gränsen, företrädesvis i Bohuslän.
Jfr Gyldenlöve 2). Se I. Gulowsen, ”G. 1675
—1679” (1906).
Gyldenlöves höj [gy’lan-], Själlands högsta
punkt, 126 m ö. h., i öns mitt, n. ö. om Ringsted.
Gyldenstierne [gydanstiärna], dansk adelsätt,
tidigast spårad 1310 i Jylland. Från G. ha de
svenska ätterna Gyllenstierna utgrenats. I
Danmark utdog ätten G. 1729. Bland dess medl. må
nämnas Knud Pedersen G. (d. 1552), som
1517 fängslades, misstänkt för delaktighet i
mordet på Dyveke. Han blev riksråd 1529, visade stor
råhet vid Kristian II :s fängslande 1532 men
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
