- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 9. Giro - Hasslarp /
567-568

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyttjebad, gyttjemassagebad - Gyttorp - Gyula - Gyulafehérvár - Gyöngyös - Györ - Gådeå - Gådeå sjukhus - Gålöfjärden - Gålön - Gång - Gångart - Gångbergarter - Gångbord - Gångdagar - Gånge-Rolf - Gångförbundet - Gånggrift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

567

Gyttorp—Gånggrift

568

djupare lager. Den badande pressar sig ned i
den varma gyttjemassan, och sedan han
tillbringat den bestämda tiden i denna, övergår han
i samma badrum till det ljumma reningsbadet,
där han befrias från gyttjan. — G. ha sin
väsentliga användning vid muskel- och
ledgångsreumatism, ischias, gikt m. m.

Gyttorp, industrisamhälle i Nora
landskommun i Västmanland, vid n. ö. ändan av sjön
Vikem samt vid järnvägarna Nora—Strömtorp
och G.—Bredsjö; 510 inv. Nitroglycerin-ab.
(aktiekapital 5 mkr) äger här sprängämnes fabrik,
anlagd 1858, samt kraftverk.

Gyula [djo’la], huvudstad i komitatet Békés
i s. ö. Ungern, nära Vita Körös och rumänska
gränsen; 25,000 inv. Vinodling samt sprit-,
tänd-sticks- och strumpfabrikation.

Gyulafehérvär [djo’lafä’hèrvär], se Alba Julia.

Gyöngyös [djö’ndjöj], stad i n. Ungern, n.
ö. om Budapest; 24,000 inv. (1936).
Turistcentrum för Måtrabergen och berömd vinort.

Györ [djör], ty. Raab, huvudstad i ung.
komitatet Györ (2,302 km2, 160,000 inv.), vid Raabs
(ung. Råba) inflöde i Donau vid Lilla Schüttön;
55,000 inv. Dom från uoo-talet, ombyggd under
1600-talet. G. har flodtrafik och är knutpunkt på
järnvägen Wien—Budapest. Dess blomstrande
industri avser främst förädling av
jordbruksprodukter (kvarnar, slakterier, läder-, socker- och
spritfabriker), varjämte tillverkas textilvaror,
järnvägsvagnar och -materiel.

Gådeå, förort till Härnösand, se Säbrå.

Gådeå sjukhus, sinnessjukhus i Härnösand.
Gålöfjärden, fjärd ö. om Trosa.

Gålön, se österhaninge.

Gång. 1) (Geol.) Utfyllnad av tidigare
spricka i en bergart. En g. har i de mest typiska
fallen formen av en skiva el. platta med parallella
begränsningsytor, men mindre regelbundna
former äro dock också vanliga. En g. kan vara
enkel, men ej sällan händer det, att den grenar
sig. G. intaga i regel en lutande el. brant
ställning i berggrunden och överskära i allm. den
omgivande bergartens lagring el. skiffrighet, om
sådan finnes. Går en g. parallellt med lagren i
en skiktad bergartsserie, kallas den
lagergång. Till utsträckning och mäktighet variera
gångarna starkt, från någon cm el. mindre upp
till tiotals el. hundratals m i mäktighet. Mycket
smala, ofta slingrande g. kallas ådror. I de
allra flesta fall utgöras g. antingen av
mag-matiska bergarter (e r u p t i v g å n g a r, av t. ex.
granit, pegmatit el. diabas) el. också av
mineralaggregat, som småningom avsatts ur på
gångsprickorna cirkulerande vattenlösningar (el. i
vissa fall ur gasformiga ämnen) vid
förändringar i temp., sammanträffandet med
vattenlösningar av annan sammansättning m. m. Om dessa
senare g. äro malmhaltiga, kallas de
malmgångar, i annat fall kunna de benämnas m
i-neralgångar.

2) (Fysiol.) Se Ställförflyttning.

3) (Sportv.) Såsom gren inom fria idrotten
utföres gång i hastig takt enl. vissa
tävlingsreg-ler. Bakre fotspetsen får enl. dessa icke lämna

marken, förrän den framsatta fotens häl berört
denna, och benen skola sträckas vid stegets
uttagande; kroppen skall hållas upprätt. De nu
gällande reglerna för gångtävlingar leda sitt
ursprung till England (på 1860-talet), och i övriga
länder upptogs reglementerad g. på
tävlingsprogrammet ung. samtidigt med den fria idrottens
genombrott. Sedan g. på bana medtagits i
Olympiska spelen 1906, ökades intresset för denna
tävlingsform avsevärt i de flesta länder. Efter en
nedgångsperiod efter i:a världskriget, då g.
uteslöts vid Olympiska spelen 1928, fick g. i form
av landskamper en ny glansperiod. G. ingick
ånyo i Olympiska spelen 1932 (50 km
landsvägs-g.) samt i EM fr. o. m. 1934. SM-tävlingar på
bana ägde rum i Sverige 1897—1915, men rönte
då icke någon nämnvärd uppskattning. Större
intresse ägnades däremot så småningom åt
lands-vägs-g. Sedan Svenska gångförbundet bildats
(1934) och SM i g. (3—50 km) anordnats fr. o. m.
1934, har denna idrottsgren vunnit allmän
anslutning, och Sveriges representanter ha med stor
framgång hävdat sig i den intern,
konkurrensen (även i g. på bana).

Gångart. 1) (Miner I) Det el. de mineral,
som åtfölja de egentliga malmmineralen på en
malmgång, liksom även de närmast malmen
befintliga el. i denna inblandade och med denna
nära samhörande ofyndiga mineralen el.
mineralblandningarna vid även andra än tydligt
gång-formiga malmförekomster. — 2) (Fysiol.) Se
Ställförflyttning.

Gångbergarter, se Bergart.

Gångbord, skpsb., se Däck.

Gångdagar, måndagen och tisdagen efter
bönsöndagen, så kallade, emedan under katolska
tiden folket dagarna mellan bönsöndagen och
Kristi himmelsfärdsdag, vilka dagar plägade
kallas b ö n v e c k a n, under klockringning brukade
gå omkring åkrar och ängar, därvid läsande böner
och bärande kors, helgonbilder och vigvatten, för
att avvända missväxt o. a. landsplågor. G.
indrogos i Sverige 1772.

Gånge-Rolf, se Rollo.

Gångförbundet, se Svenska gångförbundet.

Gånggrift, arkeol., stenåldersgrav, bestående
av en stor kammare med väggar av resta, på
inre sidan täml. jämna stenblock. Taket utgöres
av på undersidan ganska släta stenblock el.
stenhällar. Golv är den naturliga marken. På
kammarens ena långsida, vanl. mot ö. el. s., finnes en
öppning, som leder till en lång, av stenar omsatt
och av mindre stenblock täckt gång, öppningen
är ofta försedd med en tröskelsten och två
uppstående sidoposter. Själva mynningen plägar vara
fylld med kullerstenar. Sveriges största g. ligger
vid Karleby, nära Falköping (kammaren 16,65 X
2,40; gången nära 12 m). De svenska g. äro i
regel täckta av en hög, som räcker till takstenarnas
undersida. G. tillhöra s. k. megalitiska
monument. G. finnas talrikt i Danmark (se bild
2 å pl. vid Danmark, förhistoria). I Sverige
förekomma g. i Västergötland, Bohuslän, Halland,
Skåne och på Öland. — Litt.: O. Almgren,
”Sveriges fasta fornlämningar” (3:e uppl. 1934).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffi/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free