Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gävle - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
599
Gävle
600
4 gatubroar över Gavleån finnas inom den
centrala staden. Staden s. om ån har söderut en
enl. rutnätsplan bebyggd nyare stadsdel, västerut
ett modernt, ganska vidsträckt villaområde
mellan dövstumskolan, fajansfabriken, Hälsinge
regis kaserner och Strömvallens idrottsplats
uppe vid ån samt har österut på andra sidan
ban-gårdsområdena den s. k. Brynässtaden med den
vackert belägna, 1932 invigda Staffanskyrkan
(arkitekt K. Nordenskjöld). N. om Brynässtaden
inom och invid hamnområdena äro huvuddelen
av G:s storindustrier belägna. Utanför
stadskärnan men innanför stadsgränsen finnas två större
bebyggelseområden, Strömsbro i n. med Gefle
manufaktur abis stora anläggningar vid
Teste-boån och det stora men ganska oordnade
Bom-hus-bebyggelseområdet på Gävlebuktens
sydsida kring Korsnäsbolagets stora anläggningar.
Mindre bebyggelseområden inom stadsgränsen
äro Sikviks fiskläge utanför Bomhus samt
Bönans och Utvalnäs fisklägen på Gävlebuktens
nordsida. Av förorterna äro de största
Hagaström (935 inv.) och Hemlingby (1,270 inv.),
belägna omedelbart utanför stadsgränsen i resp,
v. och s., medan den mest bekanta, Furuvik
(265 inv.), med sina stora bad- och
nöjesparkanläggningar, inrymmande Sveriges största
zoologiska trädgård, är belägen c:a 10 km ö.s.ö.
om stadscentrum strax intill upplandsgränsen.
Industrien omfattade 1949 125 arbetsställen
med 6,642 arbetare. G. är Norrlands enda
verkligt mångsidigt utvecklade industristad.
Järn-och metallindustrien dominerar med över 1,700
arbetare; dess största företag äro Gävle
varvs-och verkstads nya ab., de på spisar och
värmeledningspannor specialiserade mekaniska
verkstäderna ab. Skoglund & Olson, Swendsén &
Wikström ab. och ab. Gavleverken, Gävle
gal-vaniseringsfabrik ab. och rakbladsfabriken
Swing Ltd ab. över 1,000 arbetare sysselsättas
även inom vardera textilindustrien samt
pappers-och grafiska industrien. De största
textilindustrierna äro Gefle ångväfveri abis ylle- och
sidenfabrik och A. Ferd. Sjöberg abis ull- och
kamgarnsspinneri, Gefle manufaktur abis
bomullsindustri, L. Haglund & cois hatt- och
mössfabrik samt J. F. Bellanders abis
sömnads-industri. Inom pappers- och grafiska industrien
märkas Korsnäs abis cellulosa- och pappersbruk,
Munters industri abis wellpappfabrik, Skriv- &
ritboks-abis gävlefabrik och det mångsidigt
utvecklade Gefleborgs tryckeri ab.
Förhållandevis minst lika starkt utvecklade äro i G. även
jord- och stenindustrierna med över 600
arbetare, främst vid Gefle porslinsfabriks ab., vid
Stockholms siporexfabriks abis gävlefabrik och
vid Bobergs fajansfabrik ab. samt
trävaruindustrien med över 650 arbetare, främst vid ab.
Korsnäs’ sågverk, hyvlerier och snickerifabriker.
Av betydelse äro därjämte livsmedelsindustrien
med över 900 arbetare, främst vid ab. Svenska
tobaksmonopolets cigarrfabrik samt de i G. spec.
starkt utvecklade kafferosterierna och
pastillin-dustrierna, varav de största äro F. Ahlgrens
tekniska fabriks ab. och Pix ab., lädervaruin-
dustrien med c:a 250 arbetare, främst vid L. A.
Mattons läderfabriks ab. och ab. Elof Malmberg
(sport- och läderartiklar) samt den
kemisk-tek-niska industrien med c:a 150 arbetare, främst
vid tvålfabriken Tekniska ab. Flora och ab.
Elfströms tekniska fabrik. Inom
byggnadsindustrien finnas två storföretag, den
världsbekanta skorstensbyggarfirman N. Lundgren och den
på brobyggen specialiserade firman Byggnads
ab. Konstruktör. — Med sina fem i olika
riktningar utstrålande järnvägar, Härnösand—G.,
Ockelbo—G., Uppsala—G., G.—Gysinge—Sala
och G.—Falun, är G. Norrlands största om ock
ej främsta järnvägsknut, och med ett 10-tal
landsbygdslinj er är det även en ganska
betydande bussknut. Betr, sjöfarten är G. nu
obetydlig som rederiort men var 1951 med 3,451
ankomna och avgångna fartyg landets 6:e
hamnstad. G. har rundradiostation. Med sina tre
fisklägen, Sikvik, Bönan och Utvalnäs, är G.
fortfarande Norrlands största fiskläge. Travbana
och folkpark på Sätraåsen. Flygplatsen Avan
ligger 3 km n. om staden.
G., som icke ingår i landstingsområdet, är
utom för de direkt med länsresidenset
sammanhörande inrättningarna även säte för
handelskammaren för Gävleborgs län, Uppland och
Dalarne, postdirektionen i Mellersta distr.,
telegrafverkets distriktsbyrå för 5:e distr.,
yrkesinspektionen i 9ie distr., G. försvarsområdesstab,
G.-Dala hypoteksförening och Gästriklands ö.
domsaga. G. har högre allm. lärov.,
borgarskola och högre handelsinst., högre tekniskt lärov.,
folkskoleseminarium, centralbibi, och museum,
centrallasarett samt landets vårdanstalt för
dövstumma med komplicerat lyte. G. är
förläggningsort för Hälsinge reg. (I 14). I G.
utkomma tre dagliga tidn.: Norrlands-Posten
Gefle-Posten, Gefle Dagblad och
Arbetarbladet. — Taxeringsvärdet å fasti
ghetsskatteplik-tig jordbruksfastighet var 1950 6,153,500 kr
och å annan dyl. fastighet 248,352,600 kr, varav
84,463,500 kr för svenska ab.; den till
kommunal inkomstskatt taxerade inkomsten uppgick s. å.
för svenska ab. till 5,411,045 och för andra
skattskyldiga till 131,192,541 kr. — G. är i kyrkligt
avseende delat i två församlingar, G. Heliga
Trefaldighets förs. (27,300 inv.) och G. Staffans
förs. (18,880 inv.), vilka båda bilda egna
pastorat i Gästriklands ö. kontrakt av Uppsala
ärkestift.
Historia. G. nämnes som stad f. ggn 1413 och
torde räkna sin uppkomst från de sista åren av
1300-talet. Småningom blev G. på grund av sitt
fördelaktiga läge och sina goda hamn
förhållanden en exporthamn för Bergslagen och fick som
sådan sin betydelse. Äldsta kända
privilegiebre-vet är från 1446. Stadens uppkomst och blotta
tillvaro som stad var emellertid en nagel i ögat
på Stockholms borgerskap, och därav följde en
livlig och långvarig konkurrens med huvudstaden.
Härunder uppnådde G. en avsevärd blomstring
och bedrev en ganska omfattande utländsk
sjöfart. På detta blev det slut, då staden 1636
indrogs under det s. k. bottniska handelstvånget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
