Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg - Historia - Litt. - Göteborg—Borås järnväg - Göteborgs Aftonblad - Göteborgs bank ab. - Göteborgs botaniska trädgård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
635 Göteborg—Borås järnväg—Göteborgs botaniska trädgård 636
looo-talet och låg 2,5 km s. v. om nuv. Kungälv;
efter dess förstöring 1135 uppblomstrade L ö
d-ö s e, omkr. 35 km från älvmynningen, en av det
medeltida svenska väldets folkrikaste platser, väl
befäst med slott och vallar. Under 1400-talet
förföll detta och ersattes med Nya Lödöse
(nuv. Gamlestaden, stadsdel i G.), som 1473 fick
privilegier av Sten Sture d. ä. Dessutom hade
ett mindre samhälle växt upp kring fästningen
Ä1 v s b o r g längre nedåt älven. Båda orterna
förde emellertid en tynande tillvaro och ledo svårt
under de danska krigen. Karl IX beslöt därför
att anlägga en ny stad, och 1603 utfärdades
in-terimsprivilegier för en sådan med namnet G.,
belägen på ön Hisingen, mitt emot
Älvsborg. Uppbyggandet gick anmärkningsvärt raskt,
en mängd utlänningar, särskilt holländare,
inflyttade, men redan 12 juli 16u brände en dansk
eskader ned den unga staden i grund. Tanken
på ett nytt G. hade tidigt mognat hos Gustav
II Adolf, och omedelbart efter Älvsborgs
inlösning utfärdade han 1619 interimsprivilegierna för
det nuv. G., till vilket såväl Hisinge- och Nya
Lödöseborna som utlänningar, framför allt
holländare, uppmanades inflytta. Genom privilegier
av 4 juni 1621 fick G. förutom stora donationer
— 16 års skatte- och tullfrihet, Sävedals härad,
Mölndals ström m. m. — en säregen förvaltning
under ”burggreve, presidenter och råd” samt
gjordes till ett ”omedelbart fullkomligt stånd och
medlem” av riket, lydande direkt under
regeringen. Rådet skulle bestå av 4 svenskar, 3
holländare, 3 tyskar och 2 skottar. Den holländska
inflyttningen, som ägde rum 1621—22, gav under
den första tiden åt G. en stark holländsk prägel,
tydligt märkbar bl. a. i själva stadsbilden. Till
stadens styresman utsågs 1621 holländaren J
a-kob van Dyck, som 1626 blev dess förste
burggreve. — Dyrköpta erfarenheter tvingade
till ett starkt befästande av den nya staden;
under hela 1600-talet arbetades oförtrutet härpå
bl. a. av Erik Dahlbergh (de båda skansarna
Kronan och Göta Lejon) och av Wämschiöldh.
G. motstod också alla dansk-norska
erövringsför-sök under 1600- och 1700-talen (Kristian IV:s,
Ove Gjeddes och H. Sehesteds blockeringar
under kriget 1643—45; Tordenskjolds blockad och
anfall 1719; prinsens av Hessen försök 1788).
Så mycket hårdare har vådelden gått fram över
staden (t. ex. 1669, 1746 och 1802). Efter
ofredsåren 1700—-20 gingo G:s handel och sjöfart
snabbt framåt, och med 1730-talet börjar G:s
första storhetstid, som varar till omkr. 1815 och
utmärkes av det 1731 stiftade Ostindiska
handelskompaniet, handeln på Nordamerika under
frihetskriget (1780-talet), det stora sillfisket (1747
—1809) och handeln under kontinentalperioden.
Det var under denna tid, som den göteborgska
börsaristokratien bildades (Alströmer,
Silfver-schiöld, Grubbe, Grill, Bagge, Tham, Busck,
Ekman, Kjellberg m. fl.). Med Napoleons fall
följde några årtiondens tillbakagång; visserligen
öppnades Västgötalinj en av Göta kanal 1822 och
Östgötalinjen 1832, men G:s handel med inlandet
tog ej fart förrän 1844, då Trollhätte slussar
ombyggts. På 1890-talet började en livligare
industri och starkt stegrad sjöfart ge G. den
prägel av stor västeuropeisk industri- och hamnstad
det nu har. Genom en (två år försenad)
imponerande jubileumsutställning firade staden 1923
300-årsminnet av sina stadsprivilegier.
Litt.: I samband med 1923 års utställning
utgavs S. Aberstén, ”Bibliographia
gothoburgen-sis” (1922; tillägg 1925) samt den ståtliga
serien ”Skrifter utg. till G:s stads 300
års-jubileum”, bland vilka märkas: H. Almquist,
”G:s historia”; O. Nordenskjöld m. fl.,
”G.-trak-tens natur”; G. Bodman, ”G:s äldre industri”;
I. Lind, ”G:s handel och sjöfart 1637—1920” och
”G. En översikt... utg. genom N. Wimarson”.
— E. Linde, ”G.” (1948); ”En bok om G.” (s. å.);
M. Kjellin, ”G. genom tre sekler” (1950);
”Göteborgstrakten. Bygd och natur”. En karta med
text. Utg. av G:s stadsfullmäktiges beredning för
natur- och kultur skydd (1951).
Göteborg—Borås järnväg, spårvidd 1,435 m,
72 km lång, öppnades för trafik 1894. G., som
elektrifierades 1936, förvärvades 1940 av staten.
Banan utgår från Almedals station, 5 km s. om
Göteborg. I närheten av Landvetters station
finnas 4 tunnlar av 56—332 m längd.
Göteborgs Aftonblad, daglig aftontidning i
Göteborg, uppsatt okt. 1888 av boktryckaren H.
Österling, nedlagd 1926. Den redigerades av
Österling till 1 april 1889, därefter av O. E. Norén
till 30 nov. 1899. Norén gick skarpt till strids
mot liberalerna i Göteborg och främst mot
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning samt sökte
göra sin tidning till ett språkrör för den
konservativa medelklassen. Tidningen fortfor även
sedermera att vara Fosterländska förbundets organ.
Tidningen hette nov. 1918—juni 1923 Göteborgs
Dagblad men återtog därefter sitt gamla namn.
Göteborgs bank ab., började sin verksamhet
1848 under namnet Götheborgs privatbank, 1858
ändrat till Göteborgs enskilda bank. 1903
upphörde sedelutgivningsrätten, och bankens firma
ändrades till ab. Göteborgs bank. Banken
övertog 1905 Hallands enskilda bank och Bohusläns
enskilda bank, 1917 ab. Stockholms diskontobank
och ab. Marks bank, 1920 5 av ab. Nya bankens
avd.-kontor, 1921 ab. Örebro läns bank, 1922
Kopparbergs enskilda bank och Marstrands
sparbank, 1924 ab. övre Västerdalarnes bank, 1932
Sparbanken i Vimmerby och 1939 Kristdala
kreditkassa m. fl. G. har sitt huvudkontor och ett
antal avd.-kontor i Göteborg, centralkontor och
ett antal avd.-kontor i Stockholm samt dessutom
avd.-kontor på 80 platser, huvudsaki. på
Västkusten, i Småland och i Bergslagen. Aktiekapital
54,7 mkr; omslutning 1950 1,051 mkr. — Litt.: S.
Brisman, ”Ab. Göteborgs bank 1848—1923” (1923).
Göteborgs botaniska trädgård, anlagd 1916
—23, belägen i stadens s. v. del på ett område av
nära 12 har, hörande till egendomen St.
Änggården, vilken i övrigt, 38 har, har avsatts som
naturpark i nära anslutning till trädgården. Den
är huvudsaki. anlagd efter växtgeografiska och
biologiska principer, med skilda kvarter
belysande olika floraområden, däribland en
klippträd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
