Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs Morgonpost - Göteborgs musei rit- och målarskola (Valand) - Göteborgs museum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Göteborgs musei rit- och målarskola—Göteborgs museum
641
H. Wigert-Lundström 1913—33 och S.
Neander-Nilsson från 1937. 1949 ändrades tidningens
namn åter till Morgonposten. Med utgången av
1950 upphörde tidn., från vars officin
Aftonposten började utges 1951.
Göteborgs musei rit- och målarskola (vanl.
kallad V a 1 a n d efter den byggnad, vari skolan
först inlogerades) startade 1886 med Carl
Larsson som förste lärare. Skolan överflyttade 1923
till Konsthallen invid Götaplatsen och 1950 till
Dr Saléns gata. Den har haft en rad kända
konstnärer som lärare, bl. a. Bruno Liljefors,
Georg Pauli, Carl Wilhelmson, Birger
Simons-son, Tor Bj urström och Nils Nilsson. Med tiden
har G. blivit en exklusiv konstnär sskola med
inträdesprov och har fått en halvofficiell ställning
vid sidan av Konstakad. Bland tidigare elever
vid G. märkas Albert Engström, Olof
Sager-Nelson, Ivar Arosenius, Ivan Ivarson, Inge
Schiöler, Ragnar Sandberg och Åke Göransson.
Göteborgs museum stiftades 1861, huvudsaki.
på initiativ av red. S. A. Hedlund. Bland de
ordnande krafterna märktes även dåv.
konservatorn för Vet.- och vitt.-samhälles sedan 1833
existerande Naturhistoriska museum, A. W.
Malm. Detta museum och Göteborgs
konstförenings 1856 anlagda tavelsamling ingingo som
delar i det nya museet, vilket 1861 fick
dispositionsrätt över Göteborgs stads hälft av f. d.
Ostindiska kompaniets hus och 1863 även, på
vissa villkor, över kronans hälft av nämnda
byggnad. 1891 erhölls full äganderätt till hela
byggnaden, som 1894—96 restaurerades till det
yttre och genomgripande förändrades till det
inre. Museets rit - och målarskola, som 1865
varit inrymd i museet, flyttade 1886 ur byggnaden.
Sedan zoologiska och mineralogiska
avd. samt konstav d. 1923 erhållit
nybyggnader för sina saml., återstå nu i gamla
byggnaden arkeologiska, delar av den historiska samt
etnografiska avd.
Arkeologiska avd. omfattar i huvudsak
förhistoriska fynd från v. Sverige samt
komparativa saml. från övriga delar av landet och från
de mera betydande europeiska fyndorterna från
paleolitisk och neolitisk tid, liksom även en del
bronsåldersfynd från Österrike, Ungern och
Jugoslavien. Hit höra likaledes föremål och
av-gjutningar från Egypten, Grekland, Kreta,
Nordafrika och Italien. Av saml. från v. Sverige må
särsk. nämnas boplatsfynden från Sandarna.
Betydande äro också gravfynden från förromersk
och yngre romersk järnålder. Av särskilt intresse
är båtfyndet från Galtabäck, Halland, som i sin
art är landets äldsta. Avd. sorterade intill 1912
under historiska avd. Intendenter: G. F. L.
Sa-rauw (1912—28), Nils Niklasson (från 1929).
Historiska avd. omfattar saml. till
belysande av v. Sveriges kulturhistoria efter
förhistorisk tid. Här inrymmas: 1)
medeltidsarkeo-logi med föremål från utgrävningarna av Gamla
och Nya Lödöse samt en del bohusländska
borgar, från klostren i Dragsmark och Kungahälla;
2) borgerlig kultur med monterrum och
interiörer fram till 1800-talets början; 3) Göteborgs
NF IX — 21
642
historia, belysande stadens topografi,
samfunds-väsen, hantverksämbeten; 4) kyrklig konst, där
särsk. saml. av medeltida dopfuntar är riklig;
5) allmogekultur med saml. från Bohuslän,
Dalsland, Halland och Västergötland; 6) västsvenskt
fiske; 7) jämförande nordisk etnografi med en
rik kollektion från Färöarna; 8) hantverk; 9)
musikinstrument; 10) dräkthistoria. Till avd.
höra dessutom a) mynt- och medalj kabinettet
med företrädesvis svenska mynt och medaljer,
b) militärmuseet å skansen Kronan samt c)
industrihistoriska saml. vid Götaplatsen. —
Intendenter: G. Brusewitz (1865—91), C. Lagerberg
(1891—1922), C. R. af Ugglas (1923—26), S. T.
Kjellberg (1927—34), S. Roth (från 1935).
Etnografiska avd., i vilken saml. från
museets begynnelse ingå, organiserades som
självständig avd. för utländsk etnografi 1923.
Betydande äro framför allt saml. av
indiankulturer från Sydamerika, vilka ha världsrykte, till
väsentligaste delen hopförda under ett flertal exp.
av E. Nordenskjöld. Hit höra även rika saml.
från det för-columbiska Peru. Från andra
världsdelar märkas saml. från Afrika, Celebes,
Persien, Grönland och Centralasien. —
Intendenter: G. Brusewitz (1865—91), A. U. Bååth (1891
—1912), E. Nordenskiöld (1913—33), W.
Kau-dern (1934—42), K. G. Izikowitz (från 1943).
Naturhistoriska museet i
Slottsskogen, tidigare zoologiska och
mineralogiska avd., är inrymt i en 1923 färdigställd
nybyggnad. Saml. omfatta en sal för däggdjur
och fåglar, ett galleri för lägre ryggradsdjur
och ryggradslösa djur, en sal för valsaml. och
den anatomiska saml., en våning för den
entomologiska saml, samt en byggnad för dioramor.
Den i en sal inrymda mineralogiska saml. består
förutom av en systematisk huvudsaml. av en
historisk-geologisk saml., en saml. bergartstyper,
paleontologiska saml., malmserier från svenska
gruvor och specialsaml. av arktiskt material från
Patagonien och Eldslandet m. m. — Den
zoologiska avd:s intendenter ha varit: A. W. Malm
(1861—82), A. J. Stuxberg (1882—1902), E.
Lönnberg (1903—04), L. A. Jägerskiöld (1904
—36), O. Nybelin (från 1937).
Konstmuseet har egen byggnad vid
Götaplatsen, öppnad för allmänheten 1925. Till en
början åstadkommen genom Konstföreningens
saml. och årliga inköp erhöll konstav d. 1878
genom donation av makarna B. E. och A. L.
Dahlgren en egen betydlig inköpsfond, som
bidragit till saml:s storartade utveckling. Bland
donatorerna f. ö. märkas J. C:son Kjellberg,
W. Lundqvist, Pontus Fürstenberg och Gustaf
Werner. Genom makarna Fürstenbergs
testamente tillfördes museet det s. k. F ü r s t e
n-bergska galleriet, omfattande i
huvudsak svensk 1880- och 1890-talskonst. Förutom
denna synnerligen representativa saml. är även
1900-talet rikt företrätt liksom de övriga
nordiska ländernas konst. På senare tid ha saml.
av äldre konst väsentligt utvecklats liksom av
modern utländsk, särsk. fransk konst.
Betydande saml. av handteckn. och grafisk konst samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
