Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Götiska förbundet - Götisk stil - Götlunda (Skaraborgs län) - Götlunda (Örebro län) - Götrek, Pär (Godberg) - Göttingen - Göttinger Dichterbund - Göttingische Gelehrte Anzeigen - Götz el. Götzen, Johann von - Götz von Berlichingen - Göye, Giöe, Gjöe, ätt - H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
651
Götisk stil—H
652
gelberg deltog. — Litt.: R. Hjärne, ”G. och
dess hufvudmän” (1878); A. Blanck, ”Geijers
götiska diktning” (1918).
Götisk stil, oegentlig benämning på gotik.
Götlunda, socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad; 45,ib km2, 1,277 inv., därav i Flistads
kommun 21 (1951). G. sträcker sig från Tidan
i n. och V. stambanan i v. över odlad slätt och
skog in på Degermossen i s. ö. 2,098 har åker.
En del av Tidans municipalsamhälle ligger inom
G. Lunne kraftverk tillhör Kraft-ab. Nykvarn
—Tidan. Kyrkan av sten är i sin v. del trol.
medeltida. Ingår i G. och Flistads pastorat i
Skara stift, S. Vadsbo kontrakt; tillhör
storkommunen Tidan.
Götlunda, socken i Örebro län, Glanshammars
härad, i Närkes n. ö. hörn, mellan Hjälmaren och
Arbogaån; 155,84 km2, 1,923 inv. (1951). G.- el.
Fellingsbroåsen bildar i Hjälmaren Lungersudd.
4,285 har åker. Egendomar: Sickelsjö, Frötuna,
Kåsätter, Prästgården och Krämplinge.
Smides-verkstad och cementvarufabrik. Talrika
fornläm-ningar. Kyrkan byggdes 1744. Pastorat i
Strängnäs stift, Glanshammars kontrakt; tillhör
storkommunen Glanshammar. — Litt.: J. Wikberg,
”G. socken från forntid till nutid” (1950).
Götrek, Pär, socialistisk skriftställare (1798
—1876); hette urspr. G o d b e r g. Efter studier
i Uppsala ägnade sig G. åt bl. a.
boktryckeriverksamhet samt blev
från 1836 bokhandlare
i Stockholm. 1824—25
utgav han den vittra
tidskr. Brage. G.
utgav 1831 ”Framtidens
religion, uppenbarad
af Saint-Simon” (ny
uppl. 1833 under
titeln ”Saint-Simons
religionslära”) men
övergick sedan till
Cabet, av vars
skrifter han 1846 utgav
ett urval. Mot Fourier
riktade han 1847 sin
märkligaste småskrift, ”Om proletariatet och dess
befrielse genom den sanna kommunismen”. Vid
denna tid samlades kring G. en liten skara
troende, huvudsakligen unga arbetare, som
praktiserat inom sina yrken i Frankrike. G.
utvecklade en aktningsvärd verksamhet inom sin tids
folkbildningssträvanden såväl i Stockholm som i
Karlskrona. — Litt.: ”Kommunisten P. G.” (i
”Svensk vardag”, 1922).
Göttingen [gö’-J, stad i Hannover, vid övre
Leine; 70,000 inv. Runt inre staden går en med
lindar planterad vallpromenad. Vid torget ligger
rådhuset (senare hälften av 1300-talet). 1737
grundade Georg II i G. ett univ., till vilket är
anslutet ett stort bibi. G:s industri omfattar
textilvaror, fysikaliska och optiska instrument samt
livsmedel.
Göttinger Dichterbund [gö’tiqar [-di’ktar-bont]-] {+di’ktar-
bont]+} stiftades 1772 i Göttingen av en krets
ynglingar, som beundrade Klopstock, hatade
”se-defördärvarna” Voltaire och Wieland samt
ivrade för dygd, tyskhet och frihet. Själen i
sammanslutningen var J. H. Voss. G. kallades
stundom, efter en dikt av Klopstock, H a i
n-b u n d.
Göttingische Gelehrte Anzeigen [ gö’tii)i/9
galèrta a’ntsåigan], tysk litteraturkritisk
tidskrift, uppsattes 1739 av Societät der
Wissen-schaften i Göttingen. Den upphörde 1941 men
skall återupptagas. Av dess redaktörer må nämnas
A. v. Haller, J. D. Michaelis och A. Heeren.
Götz [göts] el. Götzen, Johann von,
greve, tysk militär (1599—1645). Han stred mot
de kejserlige först i bömiska hären, sedan under
Ernst von Mansfeld men gick 1626 i kejserlig
tjänst, fick 1628 befälet på Rügen och utrymde
ön 1630 åt svenskarna. G. bidrog 1634 till de
kejserliges seger vid Nördlingen. Han blev 1636
överbefälhavare över Bayerns armé, stred mot
Banér 1637 och mot hertig Bernhard av Weimar
1638, blev kejserlig fältmarskalk, stred 1644 mot
G. Räkoczy i Ungern och stupade i strid mot
Torstenson vid Jankov.
Götz von Be’rlichingen [göts fån], se
Ber-lichingen.
Göye [gö’ja], ofta skrivet G i ö e, Gjöe,
dansk adlig ätt, känd från 1300-talet. Mogens
G. (d. 1544) var en av Danmarks rikaste män.
Han var 1503 riksråd, deltog i kriget mot
Sverige och i avslutandet av Malmöfreden 1512. Han
blev senare marsk, sökte förgäves avlägsna
Sig-brit, stödde dock länge Kristian II men blev
sedan rikshovmästare hos Fredrik I. Mogens G.
slöt sig från 1526 ivrigt till reformationen,
verkade 1533 för Kristian III :s val och var dennes
hovmästare till sin död. — Släkten utgick på
manssidan 1698.
Här åttonde bokstaven i svenska alfabetet;
dess form härrör från latinet. I de
nordiska språken är h i regel tecken för
h-Ijudet; i förbindelsen hj är h stumt i svenskan;
i äldre sv. stavning förekommer hv som
beteckning för z^-ljud i några ord. I tyskan är h stumt
inuti och i slutet av ord (hehlen, Ehre, Wuth), i
franskan, spanskan, portugisiskan och italienskan
är h stumt. Det är i engelskan stumt i vissa ord
av romansk härkomst, t. ex. heir, honest, honour,
hour.
Som musikterm betecknar h sjunde tonen
i den diatoniska skalan (i romanska länder och
i solmisationen kallas tonen si, i England och
Holland B).
H är kemiskt tecken för grundämnet väte (2H
deuterium, 3H tritium) och för elektriska enheten
henry, h tecken för timme. (fr. heure}, t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
