Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hackman, ätt - Hackman, Alfred - Hackney (häst) - Hackney (stadsdel) - Hackspettar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
669
Hackney—Hackspettar
670
Hackspettar, överst fr. v. gråspett, hanne; spillkråka, hona; större hackspetten, hanne. Därunder fr. v. vitryggig
hackspett, hanne; mindre hackspetten, hanne; tretåig hackspett, hanne. — Samtliga bilder ur ”Våra fåglar i
Norden”.
snabbt utvecklades till ett av landets största
affärs- och industriföretag.
Alfred Leopold Fredrik H., arkeolog och
museiman (1864—1942), fil. kand. 1890, fil. dr
1905 med den i metodiskt hänseende förebildliga
och för Finlands järnåldersforskning
grundläggande avh. ”Die ältere Eisenzeit in Finnland”.
Också i flera senare undersökningar behandlade
H., som 1926 erhöll prof:s titel, centrala
järn-åldersproblem.
Hackney [hä’kni], engelsk rid- el. vagnshäst
av ädel ras.
Hackney [hä’kni], arbetarstadsdel i n. ö.
London, n. om Victoria Park.
Hackspettar, Picidae, en fam. av ordn.
blå-kråkartade fåglar, Coraciiformes. De igenkännas
på sin långsträckta kropp och den kraftiga, i
spetsen skarpkantade och mejsellika näbben.
Fotterna äro korta, kraftiga och med två tår vända
framåt, två (i regel) bakåt. Alla tårna äro
väpnade med starka klor. Stjärtfjädrarna äro
tillspetsade och mycket styva. Då h. klättra,
förflytta de sig hoppande och taga samtidigt stöd
med stjärten. Flykten sker alltid i våglinjer och
omfattar aldrig långa sträckor. Födan består
huvudsakligen av insekter jämte larver och
puppor; några förtära dessutom även frön av
skogsträd. För att finna sitt byte hacka de med den
vassa näbben hål i trädstammarna och draga
därpå ut rovet med tungan. Denna är omgiven av
en köttig skida och kan sträckas ut mycket långt.
Tungspetsen är förhornad och försedd med
hul-lingar. Ehuru h. i de allra flesta fall endast
hacka hål i skadade träd, finnas dock exempel
på att även fullt friska träd och t. o. m.
led-ningsstolpar kunna utsättas för angrepp, särskilt
av spillkråka och gröngöling. H. äro
stann-el. strykfåglar. Äggen äro helvita och
glänsande; de läggas i av fåglarna själva upphuggna
hål. H. uppdelas i två underfam., äkta h. och
göktytor (se Göktyta). Den förra omfattar
omkr. 440 arter, som äro spridda över hela
jorden med undantag av Australien. Följ, arter
finnas i Sverige: Grönspettsläktet, Picus,
omfattar gröngölingen (P. viridis) och
gråspetten (P. canus). Den förra
igenkän-nes lätt på sin gröna fjäderdräkt och den röda
hjässan och nacken. Utom av insekter och
lar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
