- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 9. Giro - Hasslarp /
683-684

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haga (Stockholm) - Haga (gods i Uppsala län) - Hagaberg, Nordiska lantbruksskolan - Hagaberg, Svenska bibelinstitutet på - Hagalund - Haganah - Hagander, Johan - Hagar - Hagaström - Hagbard och Signe - Hagberg, släkt - Hagberg, 1. Carl Peter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

683

Haga—Hagberg

684

Haga. Konungens paviljong (t. v.) och Drottningens paviljong, nu prinsessan Sibyllas bostad. Se även bild
vid Gustaviansk stil.

uppfördes strax intill under 1790-talet
”Drottningens paviljong” efter ritningar av C. C.
Gjör-well, en tvåvåningsbyggnad med förhöjt mittparti
i allvarlig nyantik, vilken under 1800-talet
utgjort den egentliga bostaden på H. och som
efter grundlig restaurering 1932 upplåts till
residens åt prins Gustaf Adolf. Den för sin leende
skönhet berömda H.-parken anlades på 1780-talet
av F. M. Piper i engelsk landskapsstil men har
betydligt förändrats genom Brunnsvikens
sänkning på 1860-talet. Som led i anläggningarna
ingå flera romantiska småbyggnader, ss.
”Flora-templet” och ”Koppartälten” av Desprez,
”Kinesiska paviljongen”, ”Ekotemplet” och ”Grottan”.
Ekonomibyggnaden vid Drottningens paviljong,
uppförd i Oskar I-”gotik”, raserades våren 1932.
— På holmen Karlsborg invigdes 1922 en kungl.
begravningsplats för icke regerande medl. av
ätten Bernadotte. — Litt.: N. G. Wollin, ”H.” (i
”Svenska slott och herresäten. Ny saml.
Uppland”, 1932).

Haga, gods i Svinnegarns socken, Uppsala
län, vid Mälaren, 4 km s. s. v. om Enköping.
Är sedan 1920 styckat. Ägdes på 1300-talet av
Bielkesläkten och kom genom gifte till konung
Karl Knutsson; gick därefter i arv till 1836 inom
släkterna Gyllenstierna, Tre rosor, Stenbock,
Natt och Dag, Falkenberg och Posse. Slottet
uppfördes av G. P. Natt och Dag efter ritningar
av N. Tessin d. ä.

Hagaberg, Nordiska
lantbruksskolan, se Rösiö, P. J.

Hagaberg, Svenska
bibelinstitutet på H., se Svenska bibelinstitutet.

Hagalund, municipalsamhälle i Solna sn i
Uppland 1899—1942. H. uppgick 1943 i Solna
stad.

Hagana’h (hebr., självförsvar), judisk
kamporganisation. H. bildades illegalt 1919 i Palestina.
Vid arabupproren 1936—39 utnyttjade den
brittiska mandatregeringen i viss grad H. och lät
utbilda dess elit till stöttrupper, de s. k. palmach.
Sedan lugnet hade återställts, togo britterna
avstånd från organisationen. En ny period av
samverkan förekom under 2:a världskriget. Extre-

mister motsatte sig dock städse varje
eftergivenhet mot mandatregimen. Sålunda bröt sig
gruppen Irgun Zwai Leumi 1937 ut ur H. Genom
utbrytning ur Irgun uppstod i sin tur 1940
Sternligan (Lekhy). I sept. 1945 uppgav
H. ”återhållsamhetens politik” och började
arbeta som en snabbt växande nationell
kamprörelse i nära förbindelse med terroristgrupperna.
Ett brittiskt upplösningsdekret 1946 blev utan
verkan. H. fortsatte aktiviteten ”underjordiskt”
och ombildades vid staten Israels grundande 1948
till dess reguljära armé.

Haga’nder, Johan Oscar, jurist (f. 1896
28/g), jur. kand. 1920, assessor i Svea hovrätt
1929, hovrättsråd 1936, häradshövding i
Stockholms v. domsaga 1941—43, justitieråd 1943—46,
ordf, i Arbetsdomstolen 1947—49, överståthållare
i Stockholm sedan 1949. H. var även v. ordf,
i Statens priskontrollnämnd 1940—41 och ordf,
i centrala omsättningsskattenämnden 1941 och är
ordf, i Pressens opinionsnämnd sedan 1945.

Hagar, Saras egyptiska slavinna, som åt
Abraham födde sonen Ismael och därför gäller
som ismaeliternas stammoder.

Hagaström, förort till Gävle, inom Valbo sn.

Hagbard och Signe, huvudpersonerna i en
nordisk kärlekssaga, berättad av Saxo på
grundval av ett förlorat kväde från 800-talet. Enl.
denne var H. en norsk småkonung, som vunnit
den danska konungadottern S:s kärlek. Sagan
blev under medeltiden förvandlad till en vida
spridd folkvisa, ”Habor och Signild”, och har
också blivit föremål för litterär behandling.
Sägnen har varit lokaliserad till nästan varje
landskap i Norden, och flerstädes utpekas
”Hag-bards hög”.

Hagberg, släkt, härstammande från Rasbo sn,
Uppsala län.

1) Carl Peter H., teolog (1778—1841),
mag. i Uppsala 1803, prefekt vid teol. seminariet
i Lund och kyrkoherde i S:t Peters kloster 1809,
teol. dr s. å., prof, i pastoralteologi 1811,
kyrkoherde i S:ta Clara i Stockholm 1815, i Rasbo
1823, pastor primarius 1837, led. av Svenska
akad. 1821, av kommittén för rikets undervis-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffi/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free