- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 9. Giro - Hasslarp /
691-692

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hagerup, Inger - Hagerup’s Forlag a/s - Hagfors - Haggada - Haggai - Haggard, Sir Rider - Hagia Sofia - Hagia Triada

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

691

Hagerups Forlag a/s—Hagia Triada

692

För publicering godkänd av Rikets allmänna kartverk
"ht 1952.

har utg. diktsaml. ”Jeg gikk meg vill i skogene”
0939). ”Flukten til Amerika” (1942), ”Videre”
(1944 i Sverige; 1945 i Norge) och ”Den
sy-vende natt” (1947).

Hagerup’s Forlag a/s, bokförlag i
Köpenhamn, grundades 1852 av Hans Hagerup (1823—
83), övertogs därefter av sonen Eiler H.
Hagerup (1854—1928), under vars ledning företaget
(1920 sammanslaget med J. L. Lybeckers förlag
som ab., sedan 1928 med Paul H. Hagerup, f.
1889, som verkst. dir.) nådde en betydande
utveckling.

Hagfors, från 1950 stad i Värmlands län,
landskapets nordligaste, belägen ö. om Klarälven
57 km n. n. ö. om Filipstad; 123,28 km2, 6,657 inv.
(1952). I H., som utbrutits ur N. Råda socken,
ingå det forna H. municipalsamhälle, Hagfors
förorters utomplansområde och största delen av
Hagfors förs. Återstoden av församlingen,
Stjärnsfors- och Uddeholmsområdena, har
införlivats med N. Råda förs. H. ligger i en vacker,
sjörik och kuperad skogstrakt vid sjön
Värmullen och kring Uvån, ett tillflöde till Klarälven.
Uvån bildar före utloppet i Värmullen kraftiga
fall, tidigare benämnda Hagforsen, numera
utbyggda. H. har för sin utveckling varit helt
be

roende av Uddeholms ab. och den moderna
järnindustriens uppsving i den gamla hyttbygden
kring Filipstad. Hagfors järnbruk, anlagt
på 1870-talet, är nu ett av landets största, ett
typiskt kvalitetsstålverk, där huvudparten
fram-ställes av det stål, som vidare förädlas vid
Munkfors och Storfors. Bruket har manganugnar,
le-geringsverk, modernt träkolshus, trådfabrikation
m. m. Nytt götvalsverk byggdes på 1400-talet.
Industrien omfattade 1949 6 arbetsställen med
1,534 arb. På 1870-talet fick H.
järnvägsförbindelser genom Nordmark-Klarälvens järnväg
(elektrifiering 1921) och växte sedan ut till N.
Råda sockens största tätort; villabebyggelse och
egnahemsomr. I H. finnes kommunal
mellansko-la. H. tillhör Älvdals och Nyeds domsaga.
Kyrkan, av trä, uppfördes av Uddeholms ab. och
invigdes 1904 (restaur. 1936). H. utgör ett pastorat
i Älvdals kontrakt av Karlstads stift.
Taxeringsvärdet å fastighetsskattepliktig jordbruksfastighet
var 1950 3,734,800 kr, å annan fastighet
26,727,600 kr; den till kommunal inkomstskatt
taxerade inkomsten uppgick s. å. för fysiska
personer till 14,724,320 kr och för svenska ab.
till 3,579,790 kr.

Haggäda [-Öa], nyhebr., förkunnelse,
berättelse, kallas med ett gemensamt namn de stycken
av Talmud, som utgöra bidrag till G. T:s tolkning
men icke bestå av mera direkta lagbestämmelser
(halacha el. halaka). H. innehåller legender och
sagor om bibliska och efterbibliska personligheter,
parabler, anekdoter, religiösa och moraliska
betraktelser, naturhistoria, teosofi och mysticism
m. m. Med h. betecknas även den ritualbok, som
nyttjas vid hemgudstjänsten under påskfestens
två första aftnar.

Ha’ggai, en av de s. k. mindre profeterna i
G. T. Han uppmanade sina betryckta landsmän
att upptaga och påskynda arbetet med
tempelbyggnaden i Jerusalem. H. trodde, att dåv.
ståthållaren i Juda, Davidsättlingen Serubbabel, var
Messias och att det messianska härlighetsriket
skulle komma, så snart blott templet blev
uppbyggt. Så lyckades han och profeten Sakar ja
framdriva det andra templets fullbordan i
Jerusalem 516 f. Kr. H. tillhör de profetiska
epigoner, som företrädde en nationell partikularism:
hedningarna nämnas mest som objekt för Guds
vrede. — Litt.: E. Stave, ”De mindre
profeterna”, 3 (1922).

Haggard [hä’gad], Sir Henry Rider,
engelsk romanförfattare (1856—1925). Han skrev
ett stort antal äventyrsromaner, som vunnit
vidsträckt popularitet. De flesta utspelas i exotisk
miljö; särsk. lyckade äro de, som äro förlagda
till Sydafrika, där H. vistades flera år som ung,
t. ex. ”King Solomon’s mines” (1885) och dess
forts. ”Allan Quatermain” (1887), ”She” (1887)
och ”Maiwa’s revenge” (1888). De flesta av
H:s arbeten äro övers, till sv.

Ha’gia Sofia, moské i Istanbul.

Hagia Triada [a’ja tria’Öa]. På en kulle
mellan Faistos på Kreta och havet har en av
de viktigaste orterna från den kretiska kulturen
upptäckts, kallad H. efter ett kapell i närheten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffi/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free