Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halland - Ekonomisk geografi - Fornlämningar - Kyrklig konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
727
Halland
728
kg, värda 3,514,835 kr. 1946 sysselsatte fisket
632 yrkesfiskare och 167 binäringsfiskare. —
Vad- och trål fisket ha undanträngt det gamla
garn- och backefisket. Sillfisket med drivgarn
har sedan länge största deltagarantalet och
högsta materielvärdet. Trålfisket har dock på
1940-talet blivit viktigast. Bland fiskeplatserna är
området runt danska ön Anholt viktigast. Fångsten
utgöres främst av sill, torsk, makrill och vitling.
I kustfisket märks laxfångsten i de typiska
laxsätten. Fiskeorterna äro, bortsett från
Halmstad, samlade i tre områden vid H:s mellersta
kuststräcka: Båtfjorden med Bua och
Biskops-hagen, Varbergsområdet med Träslövsläge och
Galtabäck samt Falkenbergsområdet med
Glom-men, Stafsinge och Falkenberg. Från H:s n. och
s. delar idkas blott kustfiske. Älvarnas fiske
upp-bäres av laxfisket.
Industrien fick omfattande karaktär först
efter 1 :a världskriget. 1945 funnos 515
arbetsställen (2,3 % av rikets) och 10,967
industriarbetare. H. är ett av rikets minst industrialiserade
län. Dock är industrien högst betydelsefull i H:s
näringsliv. H. har några stora företag inom
metall- och textilindustrien. F. ö. präglas
industrien snarast av sin mångsidighet. —
Kraftproduktionen domineras i s. H. av Sydsvenska kraft
ab. och fr. o. m. Suseån norrut av Yngeredsfors
kraft ab. Lagans tillgångar äro helt utnyttjade
av Sydsvenska kraft ab. i 7 kraftverk: Maj
enfors 6,000 hk turbineffekt, Bassalt 10,200 hk,
Knäred övre 8,000 hk, Knäred nedre 8,000 hk,
Skogaby 15,900 hk, Karsefors 44,000 hk, Laholm
16,000 hk. I Nissan märkas Rydö (4,500 hk),
Nissaströms, Oskarströms och Slottsmöllans
kraftstationer. I Ätran utnyttjar Yngeredsfors
kraft ab. en sammanlagd fallhöjd av 55 m
genom de tre verken Ätrafors 15,000 hk,
Yngeredsfors 13,000 hk och Skogsforsen 6,000 hk.
Bäll-forsen är f. n. (1952) under utbyggnad (15 m
fallhöj d).
Handel. Handelsflottan bestod 1946 av 25
fartyg (om 20 nettoton och däröver) med
sammanlagt 54,848 bruttoton och 40,028 nettoton.
Halmstads hamn är den största (2,000 m kaj,
8 m djup). Även Varberg mottar oceangående
fartyg. — Bönderna äga numera betydande
inköps-, försäljnings- och andelsorganisationer.
Under sommarmånaderna har befolkningen längs
kusten god inkomst av det omfattande badlivet.
Kommunikationer. Järnvägarnas totala
längd uppgick 1947 till 436 km, varav 353 km
hade normal spårvidd. Staten ägde 427 km. De
allmänna vägarna på landsbygden hade s. å. en
längd av 2,325 km och 251 broar över 3 m.
1949 uppgick antalet automobiler till 6,581, varav
4,504 personbilar, 1,939 lastbilar och 138 bussar.
Busslinjernas trafikerade vägsträcka uppgick 1948
till c:a 1,500 km. 1947 funnos 172,3
telefonapparater per 1,000 inv. (6 län hade högre siffra).
Fornlämningar. Från äldre stenåldern kännas
boplatser med skiv- och kärnyxor, de flesta i
landskapets nordligaste del. Boplats fynden
fortsätta under yngre stenåldern. De ansluta sig i
allm. till den forntida kusten. Av stenkammar-
Morups kyrka.
gravar kännas ett fåtal dösar och gånggrifter
samt ett tjugotal hällkistor. Deras utbredning
visar, att åkerbrukskulturen, som redan under
döstid vann insteg på s. H:s kustslätter, först
mot stenålderns slut utbredde sig till de n. och
inre delarna av landskapet. Ett märkligt
skelettfynd från övergången mellan dös- och
gång-griftstid är gjort vid Rolf såker i Fjärås sn. —
Bronsålderns gravar utgöras i n. H. till
övervägande del av rösen, vanl. belägna på bergen,
i s. H. av på slätten liggande stora högar. Särsk.
bekant är Lugnarohögen i Hasslövs sn. På
Broåsen i Grimeton har man funnit resterna av en
gj utverkstad. Ett fåtal hällristningar med
skepps-bilder finnas. Märkliga lösfynd äro en sköld av
brons från Store mosse i Spannarps sn samt en
skål av tungt guldbleck från Smörkullen vid
Boberg i Skrea sn. — Från förromersk
järnålder kännas flera gravfält, dels med gravar
under flat mark, ss. vid Iserås i Onsala, dels med
låga högar. Den följ, tiden till forntidens slut
har att uppvisa talrika gravfält med högar,
bau-tastenar och olika slag av stensättningar. En av
landets vackraste bautastensamlingar finnes vid
Lii i Fjärås sn. Åtskilliga fornborgar äro kända.
Från vikingatid kännas ett flertal silverskatter.
H:s runminnesmärken äro få.
Kyrklig konst. H:s medeltida kyrkoarkitektur
sammanfaller i huvudsak med Bohusläns. I de
mera skogrika trakterna intill västgötagränsen
finnas några kyrkor av trä, dock inga medeltida,
noo-talets stenkyrkor ha absid, 1200-talets sakna
dylik (tre dithörande, Morup, Torpa och Ysby,
äro uppförda i tegel). Gotiken lämnar intet
märkligare bidrag till de halländska landskyrkornas
exteriörer. Halmstads kyrka, f. ggn omnämnd
1462, är en ståtlig anläggning i tegel, treskeppig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
