Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamburg, 2. (stad) - Hamnen - Handel och sjöfart - Industrien - Bildningsanstalter - Tidningar - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
781
Hamburg
782
Waltershofer-Hafen och Petroleum-Hafen. —
Norderelbes stränder förenas av den stora
Elbe-bron, i själva verket två väldiga broar, på vilka
järnvägar, spårvägar, körtrafik och fotgängare
passera floden. Den är belägen vid
hamnområdets övre gräns. 4 km längre ned förenas flodens
stränder mellan Steinwärder och S :t Pauli
Land-ungsbrücken av den 1911 öppnade 450 m långa
Elbetunneln, vars botten ligger 22 m under
flodens medelvattenyta.
Handel och sjöfart. H:s naturliga
handelsom-råde sträcker sig i Mellaneuropa ända in i
Böhmen. Tack vare de östtyska kanalsystemen
når det i s. ö. till Breslau och Oberschlesien och
i ö. till v. Polen. Efter 2:a världskriget har
in-landstrafiken besvärats av zongränsen mot ö.,
som här möter redan vid Lauenburg, blott 40
km från H:s centrum. 1951 hade hamntrafikens
omfattning nått 64% av 1936 års nivå. Av H:s
totala inlandstrafik kommo före kriget 47 % på
den nuv. ryska zonen (och handelsområden
där-bortom) och 53 % på den brittisk-amerikanska.
Hela varuomsättningen i H:s hamn belöpte sig
1938 till 25,7 mill. ton; 1946 däremot stannade
omsättningen vid 4,2 mill. ton, praktiskt taget
uteslutande med främmande fartyg; 1951 var den
14,2 mill. ton.
H:s sjöfart råkade genom
Potsdamöver-enskommelsen i ett mycket ogynnsamt läge. Av
en handelsflotta före kriget på 1,538 fartyg om
2,28 mill. bruttoregisterton kvarstodo 1946 endast
250 kustfartyg på tillsammans 63,200 ton (2,8%).
1949 hade en ökning skett till 400 fartyg på
450,000 ton. 1950 ankommo till H. 11,454 fartyg
om 11,2 mill. ton (1937 18,330 fartyg om 16,6
mill. ton; 1947 5,406 fartyg om 3,5 mill. ton).
H. har ett 40-tal rederier, av vilka de största
äro Hamburg—Amerika-linj en och Hamburg—
Sydamerika-linj en. — Relativt bäst återställda
efter kriget äro H:s
järnvägskommuni-kationer. H. är knutpunkt för 6 större
järnvägslinjer, till Berlin, Hannover, Bremen,
Kux-haven, Lübeck, Kiel och Flensburg. Det är
dessutom ett betydande flygtrafikcentrum med
flygstation i Fuhlsbüttel i n.
Industrien är rikt utvecklad och knuten till
hamnen. Omkr. 25 större varv finnas, däribland
Blohm & Voss, Vulkanwerke, Deutsche Werft
och Reiherstiegwerft, maskinfabriker, gjuterier,
optisk-nautiska verkstäder, läder- och
färgämnes-fabriker, super fosfat-, textil-, trä-, njutnings- och
livsmedelsindustri. Mer än det egentliga H.
präglar industrien likväl Altona (tobaks-, maskin-,
textil-, läder-, tvål-, olje- och kemisk industri),
Wandsbek (tillverkning av tobaks- och
spritvaror, lack, färger, fotografiska artiklar) och särsk.
Harburg. Här funnos näml, före förstörelsen
Europas största petroleumraffinaderi,
gummifabrik och vetekvarn; här var huvudcentrum för
den tyska mineralolje- och övriga
bitumenindu-strien samt för tillverkning av växtoljor och
olj ekakor. Harburgs industrier förarbetade
tillsammans ung. V10 av Tysklands importerade
råvarumängd. I sept. 1951 funnos i H. 1,511
industriföretag (med minst 10 arb.), sysselsättande
c:a 129,000 personer och med ett månatligt
tillverkningsvärde av 264 mill. mark, d. v. s. 94 %
av förkrigsproduktionen.
Bildningsanstalter. Främst märkes
Hamburgi-sche Universität (4,400 studenter 1951) med 4
fakulteter: rätts- och statsvetenskaplig, medicinsk,
filosofisk och matematisk-naturvetenskaplig
(teologisk saknas); det upprättades 1919 på
grundvalen av det sedan 1908 bestående Hamburgisches
Kolonialinst. och är alltjämt särsk. inriktat på
Auslandskunde, med stort bibi, och betydande
etnografiska, zoologiska m. fl. saml.
Observato-riet i Bergedorf är ett av de största i Europa;
om det nautiska inst. Deutsche Seewarte se d. o.
Vidare märkas Weltwirtschaftsarchiv, grundat
1908 som Zentralstelle des Hamburgischen
Kolonialinst :s, Inst. für auswärtige Politik
(grundat 1923), ett inst. för skepps- och
tropiksjukdomar samt lärda sällskap, arkiv och stiftelser.
Bland de många högre läroanstalterna för
specialutbildning märkas navigations- o. a.
fackskolor för sjöfolk.
Tidningar. De viktigaste tidn. i H. före den
nationalsocialistiska revolutionen 1933 voro
Ham-burgischer Correspondent und Hamburgische
Bör-senhalle, grundad i början av 1700-talet,
tysk-nationell, Hamburger Nachrichten, grundad 1792,
på 1890-talet Bismarcks språkrör efter hans
avsked, också tysknationell, Hamburger
Fremden-blatt, grundad 1828, demokratisk, Hamburger
Echo, grundad 1875, socialdemokratisk, och
Hamburger Volkszeitung, grundad 1918,
kommunistisk. Den nationalsocialistiska regimen likviderade
de flesta av dessa tidn., det internationellt kända
Hamburger Fremdenblatt blev likriktat. Det
tyska nederlaget under 2:a världskriget medförde
nya djupgående förändringar för pressen i H.
Hamburger Echo och Hamburger Volkszeitung
återställdes som resp, socialdemokratisk och
kommunistisk. Nya tidn. voro Hamburger Allgemeine
Zeitung, organ ”für Christlich-demokratische
Erneuerung”, Hamburger Freie Presse,
”unab-hängige Tageszeitung für freiheitliche Politik”,
och Die Welt, ”überparteiliche Zeitung für die
Britische Zone”, alla grundade 1945, och
Hamburger Abendblatt, ”unabhängige überparteiliche
(Zeitung)”, utg. med tillstånd av hamburgiska
senaten, grundad 1948.
Historia. H. har växt upp kring en av Karl
den store omkr. 810 till skydd mot slaverna
anlagd borg och blev 831 ärkebiskopssäte. Under
uoo-talet stod staden under beskydd av de
hol-steinska grevarna av huset Schauenburg, 1201—
25 lydde H. under Danmark, vars konungar
sedermera som hertigar av Holstein gjorde anspråk
på överhöghet, ett krav, som de definitivt
uppgå vo först 1768. Genom riksdagsbeslut i
Augs-burg 1510 blev H. fri riksstad men hade under
hela medeltiden haft nära nog full självstyrelse
med sedan 1189 egen rättskipning och sedan 1190
eget råd. H. ingick 1241 ett försvarsförbund
med Lybeck, vilket utvidgades 1255 och 1259
utsträcktes även till Bremen; dessa tre städer blevo
kärnan i hanseförbundet.
Reformationen infördes genom den s. k. långa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
