Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamilton, ätt - Hamilton, 1. Sir James of Cadzow - Hamilton, 2. James - Hamilton, 3. Patrick - Hamilton, 4. James - Hamilton, 5. James - Hamilton, 6. James - Hamilton, 7. Anthony - Hamilton, 8. Sir William - Hamilton, 9. Alexander - Hamilton, 10. Lady Emma (Emily Hart)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
791
Hamilton
792
baron Paisley, känd från Maria Stuarts historia;
hans äldste son James H. (d. 1617) blev 1606
Earl of Abercorn och stamfar för en
alltjämt fortlevande ättegren, vars huvudman sedan
1868 bär irländsk hertigtitel av Abercorn. — En
sidogren av ätten, H. of Grange, tillhörde
H.9), andra grenar H.n) och 12).
1) Sir James of Cadzow, i:e lord H.
(d. 1479), kom genom sitt första giftermål att
nära förbinda sig med ätten Douglas’ parti. H.
spelade en bemärkt roll i Skottlands politiska liv,
utnämndes 1445 till lord och deltog 1453 i
familjen Douglas’ uppror. H. uppehöll förbindelser
med det yorkska partiet i England, var en av
Jakob III:s förnämsta rådgivare och äktade 1473
(el. 1474) Mary Stuart, dotter till kung Jakob II.
2) James H., i:e earl of Arran, den föreg:s
son (omkr. 1475—1529), se Arran.
3) Patrick H., den föreg:s brorson, den
förste lutherske martyren i Skottland (1504—28),
brändes för sin reformatoriska propaganda.
4) James H., 2:e earl of Arran, son till
H.2) (omkr. 1515—75), se Arran.
5) J ames H., 3æ earl of Arran, den föreg:s
son (omkr. 1537—1609), se Arran.
6) James H., den föreg :s brorsons son,
markis, sedermera 1 :e hertig av H., skotsk fältherre
(1606—49). Han intog från Karl I:s
tronbestig-ning en inflytelserik plats vid engelska hovet.
1631 gick han i Gustav II Adolfs tjänst med
omkr. 6,000 engelsmän och skottar, men han
uträttade föga och återvände snart. H. spelade
sedermera en viktig politisk roll vid försöken att
vinna skottarna för Karl I:s sak. Under
inbördeskriget intog H. en vacklande hållning och
vågade ej tillråda konungen att fast förbinda sig
med de skotska presbyterianerna för att med deras
hjälp söka betvinga engelska parlamentet.
Omsider lyckades H. 1648 i skotska parlamentet skapa
stämning för invasion i England till konungens
hjälp, och han ryckte juli s. å. själv över
gränsen i spetsen för en skotsk här på 20,000 man.
Till följd av H:s oduglighet som fältherre
lyckades emellertid Cromwell med en numerärt
underlägsen här uppriva den skotska vid Preston
(17—19 aug-)- H- rnåste under flykten ge sig
fången till general Lambert, dömdes i London
till döden och avrättades.
7) A n t h o n y H., brorsons sonson till H.5),
brittisk militär, författare (omkr. 1645—1720).
Han omtalas 1673 som kapten i franska armén,
utnämndes 1685 av Jakob II till guvernör i
Li-merick på Irland och stred för Jakobs sak vid
Boyne 1690. Han tillhörde sedermera Jakobs och
den äldre pretendentens hov i S
:t-Germain-en-Laye. Mest känd är H. som förf, till de s. k.
”Mémoires de la vie du comte de Gramont”
(1713), en på sin tid ytterst populär läsning, i
vilken H. skildrat sin svågers, greve de Gramonts,
lättsinniga liv vid de franska och engelska hoven.
H. utgav även verser, fesagor m. m., samlade i
”Oeuvres” (1731).
8) Sir W i 11 i a m H., brittisk diplomat,
arkeologisk samlare (1730—1803). H. var urspr.
gardesofficer, därpå (1761—64) underhusled. och
1764—1800 brittiskt sändebud i Neapel, där han
vann en politiskt och socialt mycket inflytelserik
ställning, icke minst sedan han 1791 äktat H.io).
H. var en utmärkt kännare av antik konst och
hade åvägabragt dyrbara samlingar av grekiska
och etruskiska vaser, vilka han 1772 sålde till
British Museum. Om Italiens vulkaner utgav han
ett stort arbete.
9) Alexander H., amerikansk statsman
(J757—1804). H. var född i Västindien och
tillhörde en gren av den skotska adel sätten. Han
kom 1772 till New York för att studera. I
striden med England om koloniernas rätt tog H.
ivrigt de senares parti i tal och skrift samt blev,
sedan oavhängighetskriget 1775 utbrutit,
artillerikapten 1776. Han blev 1777 Washingtons
sekreterare och adj utant
och var ett ovärderligt
stöd för denne. Han
blev 1782 advokat i
New York och var
1782—83 medlem av
konfederations
församlingen. — Med
konventet i Annapolis
1786 började H:s
livsgärning för
sammansvetsande av de
nordamerikanska staterna.
På nationalkonventet i
Philadelphia 1787
talade han för en
aristo
kratisk republik. I kampen för
unionsförfatt-ningen spelade H. en huvudroll genom sin
skriftserie ”The federalist” och bidrog väsentligt till
författningens antagande i staten New York. I
Washingtons första kabinett blev H.
finansminister 1789. Han ordnade unionens offentliga
kredit genom fonderande av skulderna, ökade
skatter och upprättande av en nationalbank. Om
H:s strider som federalistledare mot Jefferson
se Federalister. Kampen ledde slutligen till H:s
avgång 1795; han blev åter advokat men
anlitades fortfarande som rådgivare av Washington.
Som generalinspektör över armén 1798 uträttade
H. mycket för dess organisation. Då han korsat
antifederalisten A. Burrs president- och
guver-nörsplaner, utmanades han av denne på duell,
sårades dödligt av Burr och avled följande dag.
— H. inlade ovanskliga förtjänster om sitt land,
där han lyckades skapa en stark
förbundsrege-ring. Till sin läggning var H. aristokrat, vilket
orsakade hans motgångar i partistriden. H:s
”Complete works” äro utg. av H. C. Lodge (12
bd, 1903). — Litt.: A. McLane Hamilton, ”The
intimate life of A. H.” (1910); C. G. Bowers,
”Jefferson and H.” (1926); A. Bein, ”Die
Staats-idee A. H:s” (1927; med bibliogr.); F. S. Oliver,
”A. H.” (1931).
10) Lady Emma H., f. Lyon, kallade sig
före giftermålet Emily Hart (1765—1815).
Hon var dotter till en fattig smed i Cheshire.
1782—86 var hon älskarinna åt en son till
earlen av Warwick, Charles Greville, som 1786
överlät henne åt sin morbror, H.8), vilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
