Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handeldvapen (el. eldhandvapen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
831
Handeldvapen
832
Frankrike 1866. I Sverige infördes 1867 ett 12
mm gevär med slutstycksmekanism av
Reming-tons system (fig. 8), den enklaste och pålitligaste
gevärsmekanismen vid denna tidpunkt. Efter det
röksvaga krutets införande och i samband med
den andra kaliberminskningen försågos gevären
med repetermekanismer (fig. 9),
varigenom eldhastigheten blev väsentligt ökad (upp
till 20 skott per min.). I Sverige infördes
sålunda 1894 en karbin och 1896 ett gevär med
6,5 mm kaliber och repetermekanism av Mausers
system (fig. 11). Omkr. 1900 hade dyl. gevär
införts i alla stater. Ammunitionen har sedan
sekelskiftet förbättrats genom nya kulformer
(spetskulor, torpedkulor), varigenom
utgångshas-tigheten och banflackheten ökats.
Repetergevären ersattes under 2:a världskriget
till stor del av vapen med högre eldhastighet,
kulsprutepistoler och automatgevär. Även i
Sverige ersättas repetergevären i alltmer ökad
omfattning med dessa. Kulsprutepistolen (fig.
12) är ett helautomatiskt tvåhandsvapen, som
laddas med pistolammunition. Hög eldhastighet
medför, trots relativt låg utgångshastighet, att ett
större antal träff per min. erhålles med
kulsprutepistol än med automatgevär, om skjutavståndet
är kort (<200—300 m). Automatgeväret
(fig. 13) är ett halvautomatiskt tvåhandsvapen.
Det besitter en precision motsvarande
repetergevärets och har större eldkraft än
kulsprutepistolen på längre skjutavstånd. Tyskarna
konstruerade ett helautomatiskt tvåhandsvapen med
bättre precision än kulsprutepistolens och med
större eldhastighet än automatgevärets. Detta
vapen, som benämnes stormkarbin (fig. 14),
laddades med förkortade gevärspatroner. Den
amerikanska pistolkarbinen (fig. 15)
intar en mellanställning mellan pistol och
kulsprutepistol. Johnson-automatgeväret (amerikanskt
helautomatiskt vapen) kan betecknas som ett
Vapentyp Vikt (kg) Effektiv skottvidd (m) Praktisk
eldhastighet (skott per min.)
Pistolkarbin 2,5 400 50—100
Kulsprutepistol 4.« 300 I10 120
Stormkarbin 5,8 500 100
Automatgevär 4>2 600 20 40
Tungt automatgevär el. mycket lätt kul spruta m/Johnson .. 6,7 600 160
Principskiss över granatgevär.
1 projektil, 2 krut, 3 tratt.
tungt automatgevär el. en mycket lätt kulspruta
(fig. 16). Se ovanst. tab. med data för moderna
finkalibriga tvåhandsvapen.
Rekyl fria tvåhandsvapen (granatgevär,
raketgevär och pansarskott) konstruerades under 2:a
världskriget. Vid granatgevär är
krutladdningen placerad
i eldröret
bakom proj ektilen
(se vidstående
fig.). Vid
skottlossningen utströmma krutgaser genom
Principskiss över raketgevär.
1 projektildel, 2 drivkammare,
3 krut, 4 utströmningsdysa.
Fig. 19. Svenskt
pansarskott
m/46.
a
pansarspränggranatens huvud, b
avfy-ringsmekanism,
c eldrör, d tratt
för bakåt
utströmmande
krutgaser.
tratten bakåt,
samtidigt som
de driva
projektilen ut genom
loppet. Trattens
innerdiameter
avpassas härvid,
så att
rekylfri
het erhålles. Vid raketgeväret är
krutladdningen placerad i raketens drivkammare, som är
fast förenad med raketens projektildel (se
ovanstående fig.). Vid skottlossningen utströmma
krutgaser genom raketens utströmningsdysa, varvid
en reaktionskraft uppstår, som
driver raketen ut genom loppet.
Även i detta fall erhålles
rekylfrihet. Granatgevär äro tyngre
än raketgevär men ha högre
utgångshastighet och precision. Då
vapnen äro rekylfria, kunna
grovkalibriga projektiler med
relativt stor vikt utskjutas utan
att skytten skadas. Raketgevär
(”bazookas”) användes först
av amerikanerna. Under det
sista krigsåret insatte de även
57 mm granatgevär. I
koreakriget insatta raket- och
granatgevär ha betydligt större
kaliber än de, som användes under
2:a världskriget. I Sverige
konstruerade raketgevär och
granatgevär ha stor eldkraft (fig. 17,
18). Vapnen användas främst
som pansarvärnsvapen, varvid
de laddas med
pansarsprängra-keter, resp,
pansarspränggranater. Pansarskott (fig. 19)
äro liksom granatgevär
bakblås-ningsvapen. De insattes först
av tyskarna.
Pansarspränggranaten är försedd med skaft, som
är instoppat i eldrörets främre
del. På skaftet sitta vingar,
som äro hoprullade i eldröret
men som slå ut, då granaten
lämnat eldröret, och ge granaten styrning.
Pansarskott m/46 har en utgångshastighet av 70
m/sek och genomslår max. 200 mm pansar.
Enhandsvapnens utveckling. Redan på
1400-talet funnos mycket små hakebössor (”hake-
Fig. 20. Browningpistol m/07.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
