Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hantverksföreningar - Hantverksinstitutet - Hantverkslånefonden - Hantverksskolor - Hantverkssocietet - Hantverksämbete - Hantzsch, Arthur - Hanveden - Hanväxt, hanplanta - Han-yang - Han Yü - Hanö - Hanöbukten - Haoma - Hapag - Hapale - Haparanda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
887
Hantverksinstitutet—Haparanda
888
dylika obligatoriska sammanslutningar
upphävdes genom näringsfrihetsförordningen 1864,
men ett flertal av dem levde kvar i form av
frivilliga sammanslutningar, bibehållande den gamla
benämningen fabriks- och hantverksföreningar. I
samband med hantverkets och småindustriens
ökade betydelse inom näringslivet har även
organisationsväsendet snabbt utvecklats, och lokala h.
finnas numera i samtliga städer och flertalet
större tätorter i landet. Till sin konstitution äro
de moderna h. väsentligt olika de gamla. H:s
huvudändamål är att vara ett gemensamt organ
för ortens hantverkare och utövare av mindre
industri. Genom sammanträden beredas medl.
tillfälle att handlägga ärenden rörande gemensamma
och allmänna yrkesintressen, utfärda
utlärlings-bevis åt lärlingar, medverka till yrkes- och
konstskicklighetens höjande genom stöd åt
lärlings-och yrkesskolor, utställningar m. m., avge
utlåtanden i allmänna yrkes frågor etc. H. äro
länsvis förenade i hantverksdistrikt och
sammanslutna i en riksorganisation, Sveriges
hantverks- och
småindustriorganisation. Vid 1948 års slut funnos 491 lokala
h. med tillsammans c:a 33,000 medl.
Hantverksinstitutet, se Statens
hantverksin-stitut.
Hantverkslånefonden i sin nuv. form tillkom
1936. Från H. kunna utlämnas dels
verkstadslån och maskinanskaffningslån å vartdera högst
10,000 kr, dels förlagslån för anskaffande av
rörelsekapital å högst 5,000 kr. H. förvaltas av
Statskontoret, och lån utlämnas av
Kommerskollegium.
Hantverksskolor, se Lärlings- och yrkesskolor.
Hantverkssocietet. Mot 1700-talets slut
före-kommo jämte de enskilda skråämbetena vissa
sammanslutningar av dessa, benämnda h.; häri
voro även till hantverksämbeten ej anslutna
borgare representerade. H:s uppgift var att
gagna staden och det hantverkande borgerskapet
gemensamt. Representanterna voro oftast högt
betrodda män i borgerskapet, väl förfarna i
allmänna ärenden. H:s ordf, var talmannen för
hantverksklassen inom borgerskapets äldste.
Avgifter till h. erlades av samtliga hantverkare i
staden. De vid skråväsendets upphörande 1846
påbjudna hantverksföreningarna kunna med
hänsyn till bl. a. detta förhållande betraktas som
h:s arvtagare.
Hantverksämbete. Under skråväsendets tid
var ämbete det vanliga namnet på
hantverksmästarnas sammanslutningar. Ämbetena hade 1) att
reglera arbetstillfällena, kontrollera
arbetskvalite-ten och vid behov gemensamt anskaffa
råmaterial, 2) att genom sina förtroendemän utöva
domar- och skiljemannaverksamhet, 3) att i
förhållande till ämbetsbröderna och deras anhöriga
utöva sådan verksamhet, för vilken i senare tid
sjuk- och begravningskassorna organiserats, samt
4) att utveckla känslan för yrkessamhörigheten.
För att bli led. av ett ämbete krävdes utom att ha
varit lärling och gesäll även att ha avlagt av
ämbetet kontrollerat och godkänt prov. Några
ämbeten voro slutna, d. v. s. fingo endast räkna
ett visst antal led. Ämbetena, som stodo under
stark kontroll av magistraten, hade flera
förtroendemän. Ordf, i ämbetet var
åldermannen, som hade många och tidsödande
funktioner, bisittarna voro åldermannens närmaste
medhjälpare och vid behov hans vikarier,
skåde-mästarna utövade kontroll vid utförandet av
mästerstyckena, lådmästarna voro ämbetets
representanter hos gesällskapen, och u n g b r
o-d e r n var den, som skulle gå ämbetets ärenden..
Hantzsch [hant/], Arthur, tysk kemist
(1857—1935), prof, i organisk kemi i Leipzig från
1903. H. behandlade i ett stort antal viktiga
arbeten teoretiska problem inom den organiska kemin,,
t. ex. frågorna om indikatorernas konstitution,
kvävets stereokemi, diazoföreningarnas isomeri
samt samband mellan konstitution och
färgab-sorption, varvid han tillämpade
fysikaliskt-ke-miska metoder.
Hanveden, se Södertörn.
Han växt, hanplanta, individ av en dioik
växt, som bär hanblommor.
Han-yang, stad i Kina, se Han-kou.
Han Yü [jy], kinesisk författare (d. 824 e.
Kr.), som essäist en oöverträffad stilens mästare,
en av Kinas främsta författare. Entusiastisk
kon-fucian, riktade han oförfärade angrepp mot den
från tronen starkt gynnade buddismen.
Hanö, klippö i Östersjön, genom Hanösund
(4 km) skild från Listershuvud; 60 m hög.
Tillhör Mjällby socken, Blekinge. På ön märkas
två vackra strandvallar (på resp. 55 och 9 m
höjd) från senglaciala och Litorinatiden. På v.
sidan ligger Hanö fiskläge (230 inv.). Hamn har
byggts för statsmedel. Livräddningsstation. Fyr
finnes på H:s högsta punkt. — Litt.: J.
Eriksson, ”H” (i ”Sveriges natur”, 1930).
Hanöbukten, grund bukt av Östersjön,
utanför Kristianstadsslätten, mellan Hanö i n. och
Stenshuvud i s.
Håoma, dets. som ind. soma (se d. o.), en art
Ephedrn (se d. o.), en växt, varav beredes en
dryck, som spelar en central roll inom kulten i
den iranska religionen.
Häpag
akj, se Hamburg—Amerika-linjen.
Häpale, se Kloapor.
Haparanda, fi. Haaparanta, ”aspstranden”, stad
i Norrbottens län, vid Torne älv; 2,82 km2, 2,973
inv. (1951), av vilka 22,5 °/o ha finska till [-huvudspråk. Utbreder sig på den flacka v.
stranden av älven, 2 km från dess mynning, och
skiljes från det finska, på en ö vid svenska
stranden liggande Torneå i n. n. ö. av en smal rännil
och en igengrundad vik. H. är regelbundet byggt,
husen låga och omgivna av trädgårdar; de yttre,
endast spritt bebyggda delarna ha en mera
oregelbunden stadsplan. Vid stora torget ligga
stadshuset, som även inrymmer stadshotell, och
Statens småskoleseminarium, inrättat 1874. En
ny läroverksbyggnad uppfördes 1944—46 v. om
folkskolan och vattentornet. Nedertomeå kyrka,
byggd 1825 på det s. k. Riekkojänkkä, nu mom
stadsgränsen, är även stadskyrka. Förutom högre
allm. lärov. och länslasarett har H.
epidemisjukhus och apotek, tingshus och tullkammare, pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
