Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haslund-Christensen, Henning - Hasmonéer - Haspel - Haspinger, Johann Simon - Hasse, Johann Adolf - Hasse, Helmut - Hassel - Hassela - Hasselbacken - Hasselberg, Per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
937
Hasmonéer—Hasselberg
938
särsk. arkeologiska, lingvistiska och etnografiska
forskningar bedrevos. Efter 2:a världskrigets
slut uppgjorde han en storartad plan för 6-årigt
danskt forskningsarbete i Centralasien och
begav sig 1947 med en stab av medarbetare till
Afghanistan, där fältarbetet skulle börja för att
enl. planen senare fortsättas i Sinkiang, Tibet och
Mongoliet. Medan exp. ännu befann sig i
Afghanistan, träffades H. av hjärtslag. H:s
författarskap omfattade framför allt reseskildringar:
”Jabonah” (1932; sv. övers, s. å.), ”Zajagan”
(1934; sv. övers, s. å.), ”Asiatiske strejftog”
(1945; sv. övers, s. å.). H. gjorde under sina
resor mycket omfattande fonografupptagningar av
mongolisk musik. 1 :a bandet av den
vetenskapliga bearbetningen av detta värdefulla material
har utkommit under titeln ”The Music of the
Mongols. Part I, Eastern Mongolia” (1943).
Hasmonéer, se Mackabéer.
Haspel, anordning för att upplinda linor, garn,
papper o. dyl. Består av en vals eller rund
ställning, som med hand- el. maskinkraft fås att
rotera kring en axel. — H. är även namn på ett
garnmått.
Ha’spinger, Johann Simon, tyrolsk
frihetskämpe (1776—1858), som ordensbroder kallad
Joachim. Han stred mot fransmännen 1796—
1801, blev 1802 kapucinmunk och tog
framträdande del i frihetsstriden 1809. Det var H., som
eggade Andreas Hofer till den hopplösa nya
resningen i nov. s. å. Han måste därpå fly ur
landet, var sedermera 1815—36 präst i Nedre
Österrike. — Litt.: Biogr. av H. Kramer (1938).
Hasse, Johann Adolf, tysk tonsättare
(1699—1783). Han fick sin utbildning under A.
Scarlatti i Neapel, blev 1727 kapellmästare i
Venedig och gifte sig där med sångerskan F a
u-stina Bordoni (1700—81). Båda
engagerades 1731 vid hovscenen i Dresden men slogo sig
först 1740 på allvar ned i staden. H:s bästa tid
som operakompositör var 1740—56, då hans verk
gå vos över hela Europa. 1763 fick H. avsked och
bodde sedan omväxlande i Venedig och Wien.
De flesta stora bravurariorna för primadonnan
voro skrivna för dåtidens högt uppdrivna
koloraturteknik, som hade sin främsta representant
i hans hustru. I våra dagar har man ånyo
börjat framdraga H:s främsta kompositioner. —
Monogr. av W. Müller (1911) och R. Gerber
(1925)-
Hasse, H e 1 m u t, tysk matematiker (f. 1898),
prof, i Halle 1925, i Marburg 1930, i Göttingen
1934, under senare år i Berlin. H:s
huvudområde är algebra och talteori; bland hans arbeten
märkes ”Höhere Algebra” (2 bd, 1926—27).
Hassel, Co’rylus, släkte bland björkväxterna
med varje nöt omgiven av en av blad bildad
skål (cu’pula). De långa hanhängena övervintra;
hanblommorna sakna hylle och ha 4 till basen
tvåkluvna ståndare. Honhängena ha formen av
knoppar, ur vilka de långa, håriga märkena vid
blomningstiden sticka ut. Till släktet höra 8
arter, höga buskar el. träd, hemma i n. halvklotets
tempererade länder. I Sverige växer vanlig
h., Corylus avellana, upp till Dalarne och Äng-
Blommande hassel, Corylus avellana, och hasselnötter.
ermanland. Den är vanl. en några m hög buske,
sällan trädformig, och blommar på bar kvist.
Bladen äro omvänt äggrunda, med kort spets och
hjärtlik bas; kanten är dubbelsågad el. grunt
flikig. En form med djupare flikade blad (forma
laciniata) odlas i parker och finns vild i
Östergötland. H. invandrade till Sverige tidigt, kort
efter tallen, och var under Litorinatiden allmän
betydligt längre norrut än nu. Nötterna
innehålla i sin kärna (frö) en välsmakande, fet
olja, varför de användas som dessert. Stor
fruktiga former odlas flerstädes, t. ex. i England,
och sådan odling har visat sig lönande också i
Sydsverige. Mest använda i n. Europa äro
spanska nötter (av C. avellana, var.
grandis) och de mjukskaliga filberts- el.
lam-bertsnötterna, av C. tubulosa (vild i
Ungern och Dalmatien), med fruktskålen utsträckt
långt över nötens spets. Mindre vanliga äro de
hårdskaliga turk is ka nötterna, av
trädhasseln, C. colurna (vild på Balkanhalvön och
i Orienten).
Hassela, socken i N. Hälsinglands domsagas
tingslag, Gävleborgs län, vid Medelpadsgränsen,
kring övre Harmångersån (Skansån) och
Has-selasjön; 438,80 km2, 2,056 inv. (1951). Är
närmast sjön en odlad och tätt befolkad slättbygd;
f. ö. huvudsaki. bergig skogsterräng (Synhällan,
555 m). 1,313 har åker. Ströms bruks ab. äger
mer än halva socknen, däribland Franshammar
med elkraftverk. Någon träindustri, bl. a. en
plywoodfabrik. Socknens v. delar äro gammal
finnbygd (se R. Gothe, ”H.-finnarna”, 1942).
Kyrkan från 1826 efterträdde en medeltidskyrka.
Pastorat i Ärkestiftet, Nordanstigs kontrakt;
bildar storkommunen Hassela.
Hasselbacken, restaurang med stor
sommarterrass på s. Djurgården, Stockholm.
Hasselberg, Per, skulptör (1850—94),
arbetarson från Ronnebytrakten. Han arbetade 1869
—76 i Stockholm som ornamentsbildhuggare och
begav sig 1876 till Paris. Han vann där på
salongen 1881 mention för kvinnostatyn ”Snökloc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
