- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 10. Hassle - Infektera /
69-70

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedborn, Samuel - Heddal (Hitterdal) - Hede (Härjedalen) - Hede (Bohuslän) - Hede (Dalarne) - Hede, Ernhold - Hedebosöm - Hedeby - Hedegård, Carl - Hedekalk - Hedemann, Hans - Hademann-Gade, 1. Erik - Hedemann-Gade, 2. Hakon - Hedemora (stad)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

69

Heddal—Hedemora

70

ring, som jämte en vacker efterblomstring ingår
i hans ”Samlade skrifter” (2 bd, 1853), utg. av
Atterbom med en levnadsteckning av H. H. var
en naturlyriker och idylliker av ren och naiv
känsla, helst återgivande barndomens soliga ro el.
en enkel, odogmatisk fromhet. — Litt.: T.
Fo-gelqvist, ”S. H.” (1937).

Heddal (förr Hitterdal), nedre delen av
den dal, som från n. v. för ned till n. ändan
av Heddalsvatn, Telemarks fylke, Norge. I H.
finns Norges största stavkyrka från medeltiden,
en rikt utformad, spånklädd, treskeppig träkyrka,
antagl. uppförd omkr. 1250.

Hede, socken i Svegs och Hede tingslag i
Härjedalen, Jämtlands län; 1,776,40 km2, 2,048 inv.
(1951). Omfattar i Ljusnans dal odlingsbygd och
omgivande skogs- och fjällvidder, i s. Sånfjället.
592 har åker. Hede kyrkby vid älven är
ändpunkt för statsbanelinj en från Sveg; här
finnas tuberkulossjukstuga, apotek,
provinsialläkare och distriktsveterinär; elkraftverk. Ett par
sågverk och hyvlerier finnas i socknen. På n.
älvstranden 15 km ovanför kyrkbyn finnas
lämningar av Långå skans, anlagd 1644 för
gränsförsvaret mot Norge. Vid Särvsjön finnas
hällmålningar. Kyrkan av sten ombyggdes 1775.
H. ingår i H., Vemdalens och Storsjö pastorat i
Härnösands stift, Härjedalens kontrakt; bildar
jämte Vemdalen storkommunen Hede; 2,919,00
km2, 3,221 inv. (1951).

Hede, socken i mellersta Bohuslän,
Sörbyg-dens härad; 78,53 km2, 841 inv. (1951). Omfattar
ödsliga bergplatåer och odlade el. skogbevuxna
dalsänkor. 1,383 har åker. Egendom: Brattön.
Av fornminnen märkes ett stort järnål der
sgrav-fält vid Sköldungsbackar. Kyrkan av trä
uppfördes 1887. Ingår i Krokstads, H. och Sanne
pastorat i Göteborgs stift, Vikornas s. kontrakt;
tillhör storkommunen Sörbygden.

Hede, samhälle i By sn i Dalarne.

Hede, Johan Ernhold, geolog och
paleon-tolog (f. 1890 6/is), fil. lic. 1917, bitr, geolog vid
Sveriges geologiska undersökning 1921—34, bitr,
lärare 1934—46 och t. f. prof. 1946—49 vid Lunds
univ. samt i :e museiintendent vid dess
geologiska inst. sedan 1949; doc. 1935 och fil.
heders-dr 1937 vid Lunds univ. H:s forskningar gälla
huvudsaki. Gotlands silurstratigrafi.

Hedebosöm, en för Danmark (eg. Heden
mellan Köpenhamn, Roskilde och Kjöge) typisk art
av genombruten vitsömnad.

Hedeby, även kallad Slesvig, forntidsstad i
s. Jylland, 2 km s. om nuv. Schleswig, omtalas
redan under 800-talets första decennium. H. var
en urspr. dansk stad. Omkr. 900 synes en svensk
vikingahövding Olav ha regerat i landet kring
H. Dennes son Gnupa härskade i H. 934.
Senare indrogs H. i det tyska väldet och blev 948
biskopssäte. På 980-talet kom H. åter under
danskt välde. Omkr. 1000 torde dess storhet
varit förbi. Under sin storhetstid var H. en
knutpunkt för Östersjö- och Nordsjöhandeln och var
väl befäst med en borg utanför stadsvallen.
Genom omfattande utgrävningar under 1930-talet

har H:s byggnadshistoria kunnat följas, och rika
fynd ha gjorts. Ända in på 1600-talet brukades
namnet H. ofta som dubbelnamn för staden
Slesvig.

Hedegård, Carl, pedagog och författare (f.
1888), folkskoleinspektör i Östergötlands v.
inspektionsområde sedan 1932. Har bl. a. utgivit en
läsebok och antologin ”Östergötlands diktare”.
Under pseud. Gunnar Hede har H. framträtt som
förf, och utg. diktsamlingar och noveller samt
ett skådespel.

Hedekalk, kalksten, uppträdande i
sparagmit-serien i Härjedalen.

Hedemann, Hans Christopher Georg
Friedrich, dansk militär (1792—1859), officer vid inf.
1808, generalmajor 1848, generallöjtnants
avsked 1854. Vid krigsutbrottet 1848 blev H.
överbefälhavare för de danska stridskrafterna, vann
2/< s. å. segern vid Bov men blev 6/e slagen av
Wrangel vid Dybböl samt enledigades 16/? från
överbefälet på gr. av meningsskiljaktigheter med
krigsminister Tscherning.

Hedemann-Gade. 1) Erik H., skogsman, (f.
1882 25/io), länsjägmäst. i Stockholms län 1918
—1947. Han har innehaft åtskilliga offentliga
uppdrag och utg. flera skrifter i skogsfrågor.

2) Hakon H., den föreg:s halvbror,
konst-och teaterkritiker (f. 1891 9/ia), fil. lic. 1921,
sedan 1925 konstanmälare i Sydsvenska Dagbladet.
H. har utbildat sig till en fin kännare av äldre
och yngre skånsk och dansk bildkonst men har
även sysslat med t. ex. svensk romantik. Han
har bl. a. utg. ”Justus Lundegård” (1927), ”Jules
Schyl” (1943), ”Från Skovgaard till Martin
Emond, skånskt och danskt måleri” (1944),
”Skånsk konstrevy 1939—1944” (1945), ”Pär
Sie-gård” (1948; tills, m. C. Schill).

Hedemora, stad i s. ö. Kopparbergs län vid
S. Dalarnes järnväg; 11,70 km2, 5,063 inv.
(1952). H. ligger på Badelundaåsen mellan sjön
Hovran och Brunnsjön. Kyrkan härstammar från
medeltiden. Vid Stora torget ligger rådhuset
(1797). Andra historiska byggnader äro
apoteks-gården och teaterladan. I övrigt är större delen
av staden nyanlagd efter två större eldsvådor
(1754 och 1849) och huvudsaki. bebyggd med
tvåvånings trähus. Industrien räknade 1950 23
arbetsställen med 636 arbetare. Största industrien
är ab. H. verkstäder (maskinfabrik). H. har
samrealskola och kommunalt gymnasium,
slöjdskola (Bachmanska stiftelsen). N. om staden är
uppförd H. Gammelgård (från 1600- och
1700-talen). S. v. om staden ligger Haggården,
Kopparbergs läns sinnesslöanstalt. I H. utgivas
Södra Dalarnas Tidning, Fagersta-Posten och
Säters Tidning. H. lyder sedan 1937 under
landsrätt, Hedemora domsaga, och bildar tills, m.
Hedemora landsförsamling ett pastorat i Hedemora
kontrakt, Västerås stift. Taxeringsvärdet å
fas-tighetsskattepliktig jordbruksfastighet var 1950
701,000 kr och å annan fastighet 21,871,900 kr;
den till kommunal inkomstskatt taxerade
inkomsten uppgick s. å. för fysiska personer m. fl. till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffj/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free