- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 10. Hassle - Infektera /
161-162

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemofili (hämofili) - Hemoglobin, hämoglobin - Hemoglobinometer - Hemoglobinuri - Hemokromogen - Hemolys (hämolys) - Hemolysin - Hémon, Louis - Hemoperikardium - Hemorragi - Hemorrojder - Hemortsförsvar - Hemortskommun - Hemortsrätt - Hemostatika - Hemothorax - Hempermittering - Hemse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

161

Hemofili—Hemse

162

Hemofili (hämofili; av grek. hal’ma, blod,
och fili’a, vänskap), med., blödarsjuka.

Hemoglobin, hämoglob in (av. grek.
hal’ma, blod, och lat. glo’bus, kula),
färgsubstansen i de röda blodkropparna. I lungorna oxideras
detta till oxihemoglobin, vilket sedan i kroppen
avger syre (jfr Andning och Blod). H. upptar
lätt koloxid och övergår då i
koloxidhemo-globin, som är otjänligt för syretransport.
Härav förklaras koloxidens giftighet.

H. är en polymerisationsprodukt av h e m
o-k r o m o g e n. Detta åter är en kemisk förening
mellan ett rött färgämne och äggviteämnet g 1
o-b i n. Genom oxidation av färgämnet erhålles
en produkt, som fått namnet hem. Med
saltsyra bildar denna en saltartad förening, kallad
h e m i n. Behandlas h. vid närvaro av luft med
syror, erhålles en kristalliserad oxidationsprodukt
(hematin). H. innehåller järn. Avspjälkas
detta ur hem el. hemin, erhålles den järnfria
produkten hemoporfyrin, som Willstätter
genom en del kemiska ingrepp lyckats överföra
i ätioporfyrin.

Hemoglobinomèter, apparat för att mäta
he-moglobinhalten, vanl. i blodet. Den allmännaste
formen är en glaskil el. ett glasrör, som fylles
med blod el. hemoglobin i t. ex. saltsur lösning
el. med en hållbar färgvätska av möjligast lika
utseende som standard. Med denna jämföres
blodprovet, uppsuget i ett rör och utspätt med
bestämd mängd vätska (t. ex. saltsyra).
Resultatet uttryckes i °/o av standarden (ioo % =
normalvärde) ; i noggrannare apparater i gram el.
bråkdelar därav på viktenheten el. rymdenheten.

Hemoglobinun, blodfärgämnes avgång med
urinen, se Hemolys.

Hemokromogen [-jé’n], se Hemoglobin.

Hemolys (hämolys), de röda
blodkropparnas (se Blod) upplösande, varvid
blodfärgämnet hemoglobin (se d. o.), utträder och färgar
vätskan. H. uppträder vid åtskilliga sjukliga
tillstånd, bl. a. vid förgiftningar. H. nyttjas som
en viktig reaktion i åtskilliga biologiska och
serologiska arbetsmetoder, komplementbindning,
Wassermanns reaktion och hematologisk
fader-skapsbevisning.

Hemolysln, antikropp, som upplöser röda
blodkroppar. H. beredes för serologiska arbeten
genom insprutning av röda blodkroppar av t. ex.
får på ett laboratoriedjur( t. ex. kanin). Då får
kaninens serum förmågan att lösa upp fårets röda
blodkroppar (verka hemolytiskt). H. är
termo-stabilt (tål att upphettas till 56°) men verkar
blott vid närvaro av termolabilt komplement.
Utom dessa homologa hemolysiner finnas även
he-terologa sådana, som J. Forssman upptäckte, då
han sprutade kaniner med marsvins lever och
njure och kaninblodet visade sig starkt
hemolytiskt på fårblodkroppar. Även finnas svaga
normala h. i människans blod. Se vidare
Antikroppar och Immunitet.

Hémon [ernå’], Louis, fransk författare
(1880—1913). H. vann med sin bonderoman från
det franska Canada ”Marie-Chapdelaine” (1913;
sv. övers. 1923) en utomordentlig framgång.
NF X — 6

Postumt ha utgivits romanen ”Collin-Maillard”
(1924) och noveller, som dock ej stå lika högt.

Hemoperika’rdium, blödning i hj ärtsäcken.
Hemorragi, blödning.

Hemorrojder [-rå’j-], (grek, haimorrhoi’s,
eg. blodflöde), ett slags åderbråck, d. v. s.
utvidgning av blodådrorna (venerna) i nedre
delen av ändtarmen. Uppkomsten av h. gynnas
av trög avföring, stillasittande levnadssätt och
kraftig diet. De uppdelas vanl. i yttre h.
och inre h. De förra äro vanl. enstaka el.
kransformigt anordnade kring
stolgångsöppning-en och ha blåröd färg, då de äro blodfyllda.
De inre kännas ofta inne i tarmen såsom små,
med glatt slemhinneöverdrag försedda
utbukt-ningar från slemhinnan. Denna kan dock skadas,
varvid bildas ytliga sår, som ömma vid beröring
och framkalla smärtor vid hård avföring.
Uppstå hål på dessa åderbråck, framkallas ej
sällan rätt betydande s. k. h e m o r r o j d
al-blödningar. Emellertid kunna upprepade
he-morroj dalblödningar ofta framkalla en
betydande blodfattigdom (Anemi). Behandlingen går
ut på att förhindra förstoppning med diet och,
om nödvändigt, avföringsmedel. Vid akuta
besvär giva isomslag, en del salvor och stolpiller
temporär lindring. Den viktigaste
behandlingsformen är emellertid den operativa, av vilken
finnas olika metoder.

Hemortsförsvar, de militära och civila
åtgärder, som vidtagas till försvar av hemorten, främst
mot hemortsbekämpning men även mot mindre
luftlandsättningar och sabotageverksamhet.

Hemortskommun, benämnes i
skattelagstiftningen i allm. den kommun, där skattskyldig
författningsenligt skall vara mantalsskriven för det
år taxeringen verkställes. I fattigvårdshänseende
förstås med h. el. hemortssamhälle den
kommun el. det fattigvårdssamhälle, där svensk
medborgare har hemortsrätt.

Hemortsrätt, i fråga om fattigvård (se d. o.).
Hemosta’tika, dets. som blodstillande medel.
Hemothörax, blodansamling i lungsäcken.

Hempermittering, mil., av organiserat
förband innebär, att till förbandet inkallad personal
återgår till sin civila verksamhet, varvid ofta
den personliga utrustningen medföres.
Hemper-mitterat förband skall snabbt åter kunna
organiseras.

Hemse. 1) Socken i Hemse ting i Gotlands s.
härad, i det inre av öns s. del; 24,53 km2, 1,068
inv. (1951). Är en bördig, delvis skogbevuxen
slättbygd, kantad av numera till största delen
utdikade myrar. 1.224 har åker. Kämpgravar
finnas flerstädes; på en udde i Mästermyr ligger
en bygdeborg, ”Smiss slott”, med tredubbla
vallar. Kyrkan har i långhus och kor med absid
den romanska typen bevarad; tornet är något
yngre, trol. från 1210. Av en stavkyrka, möjl. från
1000-talets slut, ha rester påträffats. Ingår i
Rone, Eke, Alva och H. pastorat i Visby stift,
S. kontraktet; bildar tills, m. Levide, Gerum,
Fardhem, Linde, Loj sta, Alva och Rone
storkommunen Hemse; 203,65 km2, 3,990 inv. (1951).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:17:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffj/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free