Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hettner, 1. Hermann - Hettner, 2. Alfred - Hetviner, heta viner, starkviner - Hetvägg - Hetär - Hetäria - Heuchera - Heulandit - Heuman, 1. Ernst - Heuman, 2. Carl - Heureka - Heuristik - Heuristisk metod - Heurlin, släkt - Heurlin, Christopher Isac
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
Hetviner—Heurlin
258
1862—70) litteraturen under 1700-talet, ett
klassiskt men tidspräglat verk. Glänsande
framställning, vidsynt humanitet och fyllig karakteristik
utmärka H. — Se E. A. Boucke, ”Aufklärung,
Klassik und Romantik” (1925).
2) Alfred H., den föreg :s son, geograf
(1859—1941), prof, i Tübingen 1897 och i
Heidelberg 1899—1928. 1895 grundade H.
Geogra-phische Zeitschrift, vilken under hans mångåriga
redaktörskap (1895—1935) utvecklades till ett
ledande organ för tysk geografi. H. uppfattade
den regionalgeografiska framställningen som
geografiens viktigaste mål, och hans huvudintresse
var människans geografi, men även inom
morfologien, klimatologien och den geografiska
vetenskapens metodik gjorde han betydande
insatser. Bland hans många arbeten märkes främst
”Vergleichende Länderkunde” (4 bd, 1933—35).
Hetviner, heta viner, starkviner,
naturviner med ända till 20 °/o alkoholhalt. Dit
räknas bl. a. portvin och madeira.
Hetvägg (av Ity. heetweggen),
fettisdagsbul-lar; även aga.
Hetär (grek. hetai’ra, väninna), dets. som
kurtisan. Ordet betecknar varje kvinna som ägnar
sig åt fria förbindelser med män. Vanliga
hetärer voro talrika i större grekiska städer,
uppträdde vid gästabud som danserskor och
flöjt-blåserskor. I Jonien och i Aten, där rådande
sed höll kvinnan inom hemmets väggar och
berövade henne alla bildningsmöjligheter, uppstod
en högre klass hetärer, utmärkta för den fina
umgängeston och spiritualitet männen saknade
hos sina kvinnliga familjemedlemmar. Somliga
h. ha blivit mycket berömda, så t. ex. Thais
och Fryne. I den grekiska nya komedien spela
hetärerna en huvudroll.
Hetäria, se Hetairia.
Heuchera [hå’jh-], växtsläkte av fam.
Saxi-fragaceae, med 27 i Nordamerika växande arter,
fleråriga örter med långskaftade, brett hjärtlika
blad. Som prydnadsväxt odlas bl. a. H.
sangui-nea, som har klaselik blomställning och vackert
röda foderblad.
Heulandit [håj-], miner., vattenhaltigt
kal-cium-aluminium-metasilikat, kristalliserar
monoklint i tavelformiga, färglösa, vita el. svagt röda
kristaller. Hårdhet 3,5. H. förekommer liksom
andra zeoliter väsentligen som mandlar i basiska
eruptiva ytbergarter.
Heuman [hö’j-]. 1) Ernst Otto August H.,
den evangelisk-luterska tamulkyrkans förste
biskop (1858—1926). Han var missionär i
Santa-listan i Indien 1886—98, prästvigdes 1899, blev
komminister i Fardhem 1900, utsändes som
missionär i Sv. kyrkans missions tjänst till
Syd-indien 1903 och var bl. a. föreståndare för
mis-sionsläroverket i Pudukkottai 1904—12 samt
blev missionskonferensens ordf, och
missionssty-relsens ombud 1916. H. valdes 1921 av
tamulkyrkans synod till biskop.
2) Carl August H., den föreg:s bror,
matematiker (1870—1948), utexaminerad från
Tekniska högsk. 1893, fil. dr i Uppsala 1899, prof,
i mekanik vid Tekniska högsk. 1923, emeritus
NF X — 9
1935. H:s vetenskapliga arbeten falla inom
hållfasthetsläran och den tekniska mekaniken.
Han utg. flera läroböcker i teknisk mekanik
samt räknetabeller.
3) Carl Helge Mathias (M a t h s) H., den
föreg:s brorson, ämbetsman (f. 1899 12/s), jur.
kand, i Lund 1925, assessor i Skånska
hovrätten 1933, lagbyråchef i Justitiedep. 1935—38,
hovrättsråd i Göta hovrätt 1937, borgmästare i
Halmstad 1938—47, led. av strafflagberedningen
1943, riksåklagare 1948 (detta ämbetes förste
innehavare).
HéuTeka, grek., ”jag har funnit det!”;
Ar-kimedes skall ha ropat ”heureka!”, då han gjort
en viktig upptäckt.
Heuristik (av grek. heuri’skein, finna), läran
om metoderna att finna nya vetenskapliga
resultat. — Adj.: H e u r i’s t i s k.
Heuri’stisk metod, den undervisningsmetod,
som går ut på att eleven genom analys av det
givna kunskapsstoffet på egen hand el. under
lärarens ledning skall leta sig fram till nya
upptäckter.
Heurlin [hör-], småländsk prästsläkt,
härstammande från Hörda i Berga socken,
Kronobergs län. — Litt.: A. Wahlgren, ”Släkten H.”
(1944)- .
Christopher Isac H., biskop, statsråd
(1786—1860). Han blev fil. mag. i Lund 1808,
docent i romersk vältalighet 1809, i matematik
1810, adjunkt i
ekonomi 1813. Under Lunda
-tiden spelade H. stor
roll i det s. k.
Härbärget. För att
vinna sin utkomst
beträdde han prästbanan, tog
1813 pastoralexamen,
blev 1815 adjunkt vid
Växj ö gymnasium
samt 1816 lektor och
konsistorienotarie där.
1822 fick han Tolgs
pastorat i Växjö
stift, bidrog genom
sitt inflytande i hög
grad till Tegnérs val till stiftets biskop 1824
samt blev 1825 kontraktsprost. Som rriedlem
av statsrevisionen 1827 utövade H. där ett
dominerande inflytande i moderat riktning. Som
stiftets ombud deltog han i 1828 års riksdag,
där han i statsutskottet spelade en framstående
roll vid realisationsfrågans behandling. Under
riksdagen valdes han (1829) till domprost i
Växjö och utnämndes 1830 till teol. dr. Under
hela 1830-talet var H. livligt politiskt verksam
och förordnades i sept. 1838 till statssekr. vid
Ecklesiastikexpeditionen, sedan han en månad
förut utnämnts till biskop i Visby. H. rönte
starkt motstånd från oppositionen, mest
därför att han framträdde som en av regeringens
skickligaste och slagfärdigaste försvarare. Vid
departementalreformen 1840 avgick H. som
statssekr. Han avsade sig kort därefter
biskopsämbetet, sökte och fick (juni 1841) Fellingsbro in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
