Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hirn, Gustave Adolphe - Hirn, Yrjö - Hirohito - Hirosaki - Hiroshige - Hiroshima - Hirota, Koki
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
Hirn—Hirota
306
och genom mätningar på en
ångmaskin), mätte vattnets
spec. värme och utvidgning
vid temp. över ioo°, mätte
friktionen mellan fasta
kroppar och studerade mättad
vattenångas egenskaper.
Hirn, Yrjö, finländsk
konstfilosof och
litteraturhistoriker (1870—1952). Han
tjänstgjorde 1890—1910 vid
univ.-bibl. i Helsingfors, blev
1898 docent och var 1910—
37 prof, i estetik och nyare
litteratur vid univ. I avh.
”Förstudier till en
konstfilosofi på psykologisk
grundval” (1896) och ”The origins
of art” (1900; ”Konstens
ursprung”, 1902) undersöker
han konstlivets sammanhang
med utilitariska syften,
och i det mycket uppmärksammade arbetet ”Det
heliga skrinet” (1909) utreder han sambandet
mellan katolskt trosliv och kult samt poesi och konst.
H. har ytterligare utgivit bl. a. ”Det estetiska
lifvet” (1913), ”Barnlek” (1916), en rad
fängslande arbeten om franskt och engelskt
sjuttonhundratal: ”Diderot”, (1917), ”Swift” (1918),
”Episoder” (1918), ”Dr Johnson och James
Bos-well” (1922), ”Eremiter och pilgrimer” (1924),
”Den gamla postvagnen” (1926), ”ön i
världshavet” (1928),
”Beau-marchais” (1931),
”Goda vildar och ädla
rövare” (1941). Under
senare år ådagalade
H. sitt intresse även
för Finlands
kulturhistoria genom
”Ru-nebergskulten” (1935),
”Lärt folk och
landstrykare” (1939),
”Runeberg-ges tälten”
(1942) och
”Akademiska bokhandeln” (1943).
H:s verk kännetecknas
av skarpsinne,
vid
sträckt lärdom och fängslande
framställningssätt. H. erhöll Svenska akad:s stora pris
1940.
Hirohito, kejsare av Japan (f. 1901), son till
kejsar Yoshihito. H. utsågs till följd av sin
faders obotliga sjukdom 1921 till regent och besteg
tronen vid faderns död 25 dec. 1926. H.
förmäldes 1924 med prinsessan Nagako (f. 1903),
tillhörande en sidogren till kejsarhuset. Om H:s
regeringstid se Japan, historia.
Hirosaki, stad på nordligaste Hondo, Japan;
51,000 inv. Tillverkning av ett värderat slag
lackerade arbeten, s. k. Tsugarunuri.
Hiroshige, namn på flera japanska
konstnärer under 1700- och 1800-talen. Den mest
bekante, An do H. (1797—1858), är mästare
till ett stort antal landskap i färgträsnitt, vilkas
Ando Hiroshige: Det vita regnet. Färgträsnitt ur Tokaidoserien.
mosaikartat sammanställda färger äro av
utomordentlig dekorativ verkan. Berömd är H:s
trä-snittsserie med Tokaidos 53 stationer.
Hiroshima, stad på s. v. Hondo, Japan, vid
järnvägen Osaka—Shimonoseki; c:a 246,000 inv.
(1948). Staden, som grundades 1594, ligger
huvudsaki. på öar i floden Otas delta i
Hiroshima-bukten och genomdrages av kanaler. Fram till
1945 var det en blomstrande handels- och
industristad med stor hamn, skeppsvarv och
mekaniska verkstäder, gummi- och konservfabriker,
siden- och bomullsindustri. Under 2:a
världskriget var H. en viktig militär utskeppningshamn.
Jämte Kyoto var det den enda japanska
storstad, som undgått bombningar, då i krigets
slutskede, 6/8 1945, ett amerikanskt bombplan av typ
B 29 över stadens centrum fällde en atombomb,
som inom en radie av c:a 1,75 km praktiskt taget
utplånade all bebyggelse. Av stadens c:a 90,000
hus blevo sålunda 62,000 i grund förstörda och
6,000 irreparabelt skadade. Dödsoffrens antal
har beräknats till 210,000—240,000, därav c:a
30,000 soldater. Stadens befolkning (343,968
1940), under kriget maximalt c:a 380,000, var
genom evakuering reducerad till c:a 245,000. V11
1945 bodde här 137,000 människor. Det nuv. H.
består av baracker och träkåkar; enstaka höghus
i stål och betong ha dock kunnat åter
istånd-sättas. Platsen för bombfällningen markeras av
ett ”fredens torn” och flera kapell i en
parkanläggning. — Litt: J. Hersey, ”H.” (1946).
Hirota, Koki, japansk diplomat och
politiker (1878—1948), gjorde diplomatisk karriär och
var minister i Haag, innan han 1930 sändes
som ambassadör till Moskva, där han kvarblev
till 1932. I sept. 1933 blev H. utrikesminister
under Saito, vilket innebar en skärpning av
Japans politik, då H. företrädde en ytterligtgående
nationalistisk riktning. H. kvarblev som
utrikesminister under Okada 1934—36 och blev efter
en militärkupp i febr. 1936 själv
ministerpresident. H. kunde ej i parlamentet genomdriva
sina vittgående äskanden på anslag till militära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
