Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjärtstock - Hjärtstyrkande droppar - Hjärtsäcken - Hjärtsäcksinflammation - Hjärttoner - Hjärtum - Hjärtvapen - Hjärtöra - Hjärup - Hjässa - Hjässloben - Hjässöga - Hjörne, Harry - Hjörring - Hjörring amt - Hjörungavåg (Liavåg) - HK - H. K. H. - hrk - hl - Hliðskjálf - Hlinka, Andrej - Hlj - Hlond, August - Hlučínområdet - H.M. - H moll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
379
Hjärtstock—H moll
380
Hjärtstock, den innersta stocken i en kolmila.
Hjärtstyrkande droppar innehålla eter och
sprit, ibland kamfer, och användes förr mot
vanmakt. De verka stimulerande på
andningsverk-samheten.
Hjärtsäcken (lat., perica’rdium), en från alla
håll tillsluten säck, som inrymmer hjärtat och
början av de från detta utgående stora blodkärlen.
Hjärtsäcksinflammation, se Hjärtsjukdomar.
Hjärttoner, se Hjärta.
Hjärtum, socken i Göteborgs och Bohus län,
Inlands Torpe härad, utmed Göta älv, nedanför
Trollhättan; 118,19 km2, 2,258 inv. (1951).
Omfattar närmast älven en bördig dalslätt och v.
därom skogiga bergplatåer och sjöar, i n. större
delen av örsjön. 1,992 har åker. Egendomar:
Ström, övra Ström, Sollums Nordgård och Torp
Yttre. I H. ligga Inlands ab:s papp- och
kartongfabrik och industrisamhället Ström (335
inv.). H. har talrika fornlämningar och vid
Sanna rester av skansar. Kyrkans långhus är
delvis medeltida. Ingår i H:s och Västerlanda
pastorat i Göteborgs stift, Älvsyssels s. kontrakt;
tillhör storkommunen Inlands Torpe. — Litt.:
L. M. Svenungson, ”H.” (1930).
Hjärtvapen, her. Om i en skölds mitt en
mindre sköld, hjärtsköld, är placerad, benämnes
sköldemärket i denna senare ofta hj ärtvapen
och utgöres i Sverige vanl. av ättens stamvapen.
Se Heraldik.
Hjärtöra, se Hjärta.
Hjärup, samhälle i Uppåkra sn i Skåne.
Hjässa, den övre, välvda ytan av huvudet
(mellan pannan, nacken och yttre öronen).
Hjässloben, se Hjärna.
Hjässöga, zool., se Parietalorgan.
Hjörne, Harry, publicist (f. 1893 26/4). H.
arbetade först som toffelmakare och blev sedan
tidningsman. Han blev 1926 chefred, för
Göteborgsposten, som
under hans ledning
ekonomiskt omorganiserades och blev landets
näst största tidn. H.
var v. ordf, i Sveriges
liberala parti 1932—34
och blev sedan led. av
Folkpartiets
förtroenderåd och verkst.
utskott; ordf, i Sveriges
vänsterpressförening
sedan 1935. H. är led.
av styrelsen för
Svenska pressbyrån sedan
1940 och v. ordf, i TT
sedan 1947. Han har utg. ”Femte länken” (1937),
ett finlandsreportage, samt ”Bult & son” (1945),
en göteborgsroman.
Hjörring, stad i nordligaste Jylland, H. amt,
10 km innanför Skagerakkusten, i en rik
jordbruksbygd; 14,000 inv. Är säte för amtman;
järnvägsknutpunkt. H:s äldsta privilegier äro
från 1243.
Hjörring amt, i n. Jylland; 2,855 km2, 165,000
inv. Omfattar Jyllands nordligaste del (större
delen av Vendsyssel) samt öarna Læsö och
Hirtsholmene i Kattegatt och Giöl i Limfjorden.
I H. ligga köpstäderna Hjörring, Frederikshavn,
Brönderslev, Skagen och Sæby.
Hjörungavåg, numera L i a v å g, s. v. om
Älesund, Norge. Vid H. stod omkr. 985 ett
sjöslag mellan Håkon jarl samt danska och vendiska
vikingar.
HK. 1) Tecken för hefnerenhet. — 2) Förk.
för hästkraft(er) (förkortas även hk).
H. K. H., förk. för Hans (Hennes) Kunglig
Höghet.
hkr, äldre förk. för hästkraft, hästkrafter,
hl, förk. för hektoliter.
Hliöskjålf, nord, myt., se Lidskjalv.
Hlinka, An dr ej, slovatisk politiker och
folkledare (1868—1938). Till yrket präst anslöt sig
”pater H.” som ung till den slovakiska
nationali-tetsrörelsen. Kort efter frigörelsen från Ungern
började H. verka för slovakisk autonomi och
begav sig med polsk hjälp till Paris i syfte att
förmå fredskongressen i Versailles att acceptera
detta program. På gr. av tjeckiskt ingripande
blev H. avvisad. Fientligheten mellan H. och de
ledande tjeckerna växte, det av honom 1918
grundade slovakiska folkpartiet blev klart
autonomis-tiskt och följde med vissa avbrott, då det ingick
i regeringskoalitionen, en allt mer markerad
anti-tjeckisk kurs. Under den tjeckoslovakiska krisen
skärpte H:s parti, som knutit förbindelser med de
tyska nationalsocialisterna, sina krav, och i juni
1938 framförde H. ett långtgående autonomistiskt
program, som snart fullt förverkligades. Men
innan frågan fått sin lösning, avled H. s. å. Han
efterträddes som partiledare av Tiso.
Hlj, förk. för hefnerljus.
Hlond [hlånt], August, polsk ärkebiskop
(1881—1948). H. var dir. för
Salesianer-kongre-gationen i Przemysl 1905—09 och i Wien 1909—•
22. Han blev 1926 ärkebiskop i Poznan och
polska kyrkans primas; utnämndes 1927 till kardinal.
Vid det polska sammanbrottet 1939 lämnade H.
landet tills, m. regeringen. Han vistades en tid
i Vatikanstaden och reste senare till Frankrike,
där han häktades av tyskarna. Han kunde i juli
1945 återvända till sitt förstörda ärkebiskopssäte
i Poznan och blev i juni 1946 ärkebiskop i
Warszawa. H. förde med kraft kyrkans talan i den
av kommunisterna behärskade nya polska staten.
Hlucfnområdet [hlo’t/in-], kring staden H 1
u-cin (ty. Hultschin, c:a 5,000 inv.) i
Tjeckoslovakien, närmast n. och n. v. om Moravska Ostrava;
330 km2, 47,570 inv. (1921). H. avträddes 1919
från tyska Oberschlesien.
H.M. (el. H.M:t), förk. för Hans (Hennes)
Majestät. — H.M.(S.), förk. för Hans (Hennes)
Majestäts (skepp), användes sedan gammalt i
samband med fartygsnamn för att beteckna
fartygets karaktär av krigsfartyg; samma förk.
användes inom engelska flottan för His (Her)
Majesty’s Ship.
H moll (fr. si mineur, eng. b minor), mus.,
den molltonart, som har h till grundton och före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
