- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 10. Hassle - Infektera /
397-398

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hofsten, 1. Nils von - Hofsten, 2. Erland von - Hofterup - Hogarth, William - Hogdal (Bohuslän) - Hogdal (Jämtlands län) - Hogg, James

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

397

Hofterup—Hogg

398

1881 2/io), fil. dr och
doc. i Uppsala 1907,
konservator 1920—21,
prof, i jämförande
anatomi 1921—47,
prorektor för univ. 1933,
dess rektor 1943—47.
H. har i sina skrifter
behandlat evertebrater,
ss. virvelmaskar och
hjuldjur, från
anato-misk-systematiska och
djurgeografiska
synpunkter samt efter
deltagande i Spetsbergs-

expeditionen 1908, då H. systematiskt utforskade
Isfjordens fauna, utg. djurgeografiska arbeten
över dess tagghudingar, kräftdjur och fiskar.
Ärftlighetsforskningens resultat har H. framlagt i
bl. a. den välskrivna ”Ärftlighetslära” (1919).
Bland hans arbeten av mera allmänt innehåll
märkas ”Zur älteren Geschichte des
Diskontinuitäts-problems in der Biogeographie” (i ”Zoolgische
An-nalen”, 7, 1916), ”Skapelsetro och
uralstringshy-poteser” (1928), ”Steriliseringsf rågan ur
rasbiologisk synpunkt” (1933) och
”Ärftlighetsproble-met i Frödings diktning” (1921) samt diktsaml.
”Främling” (1934).

2) Erland Adolf Gerhard von H., den
föreg:s son, statistiker (f. 1911 22/s), fil. lic. 1941.
H. blev 1940 aktuarie vid Stockholms stads
statistiska kontor men övergick 1945 till
stadsplane-kontorets generalplaneavd. Sedan 1947 är han
byråchef i Socialstyrelsen (Statistiska byrån). H.
har utg. uppmärksammade arbeten om
landsbygdens avfolkning, folkmängdstillväxten i
Stockholm samt populära statistiska handböcker. Han
är sedan starten 1945 en av de båda huvudred,
för uppslagsverket ”När—var—hur”.

Hofterup, socken i
Malmöhus län, Har jagers härad,
vid Lundåkrabukten av
Öresund; 12,24 km2, 283 inv.
(1951). Är ett till största
delen odlat, skogsplanterat och
kärrigt sandj ordsområde. 542
har åker. Större delen av H.
lyder under Barsebäcks
fideikommiss. Förs, har Skånes
äldsta, helt bevarade
absidkyrka, uppförd av sandsten
i början av iioo-talet. Ingår
i Barsebäcks och H:s
pastorat i Lunds stift, Har jagers
kontrakt; tillhör
storkommunen Löddeköpinge.

Hogarth [hau’gä])], W i
1-1 i a m, engelsk målare och
grafiker (1697—1764). Han
kom 1712 i lära hos
London-gravören Ellis Gamble, blev
1718 självständig
kopparstic-kare och väckte som
bokillustratör stor uppmärksamhet.
H. studerade på 1720-talet

bl. a. i Thornhills akademi, gifte sig med
sin lärares dotter och fortsatte dennes
läroanstalt. På 1730-talet gjorde H. lycka med
sina samhällssatiriska stick. 1753 utgav H. ”The
analysis of beauty” och blev 1757 hovmålare. Med
bilderna till S. Butlers ”Hudibras” (1726) skapade
H. sin personliga stil. Allmänt bifall vunno
gravyrerna efter hans bilder ur ”The beggar’s opera”
samt hans talrika titelblad till bokupplagor. Kort
därpå fullbordade H. två serier målningar, mest
kända genom hans egna grafiska reproduktioner,
”En glädjeflickas utveckling” (”A harlofs
pro-gress”) och ”En rucklares utveckling” (”A
rake’s progress”), samt målade den berömda
bildsviten ”Äktenskap på modet” (”The marriage å
la mode”). Talrika stick gissla kyrkans och
arméns förfall, omåttligheten i mat och dryck,
rättsväsendets urartning och den politiska
korruptionen. H:s porträtt utmärka sig för stark
realism och psykologisk skärpa. Som kolorist
ägde han en suverän skicklighet. — Litt.: A.
Dob-son, ”H.” (1879; ny uppl. 1907); A. P. Oppé,
”The drawings of W. H.” (1948).

Högdal, kustsocken i n. Bohuslän, Vette
härad, invid norska gränsen; 69,67 km2, 1,084 inv.
(1951). Omfattar det höglänta Hogdalsnäset,
omgivet i s. av Dynekilen, i n. av
Singlefjorden och Svinesund. Huvudort är Högdals
Nordby. 880 har åker. Egendom: Dyne.
Stenhug-geriindustri. Fisklägen: Holmestrand, Lunnevik,
Stensvik. Talrika fornlämningar, bl. a.
hällristningar och bygdeborg. Kyrkan av granit är
från 1856. Ingår i Näsinge, H:s och
Lomme-lands pastorat i Göteborgs stift, Vikornas n.
kontrakt; tillhör storkommunen Vette.

Högdal, storkommun i Jämtlands län, omfattar
socknarna överhogdal, Ytterhogdal och
Änger-sjö; 1,337,28 km2, 2,822 inv. (1952).

Hogg [-å-], James, skotsk folkskald (1770

William Hogarth: Valfiske, omkr. 1754. Soane Museum, London. Se även bild
9 å pl. vid Engelsk konst.’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 10 14:18:49 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffj/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free