Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hohenstaufen (bergskägla) - Hohenstaufen, ätt - Hohenzollern (borg, furstendöme) - Hohenzollern, furstehus - Hohenzollernkanalen - Hohes Venn - Hohe Tatra - Hohultslätt - Hoj - Hokkaido (Yezo) - Hokusai
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401
Hohenstaufen—Hokusai
402
Hohenstaufen [håan/tau’fan] (ty. även Hoher
Staufen), en brant, 685 m hög bergskägla vid
foten av Rauhe Alb i württembergska
Donauom-rådet, mellan Göppingen och Gmünd, med rester
av huset H:s stamborg (uppförd omkr. 1070,
förstörd 1525).
Hohenstaufen [haanjtau’fan] (ty. även
Stau-fer), tysk fursteätt, känd sedan 1 ooo-talets slut.
Fredrik av Staufen (d. 1105) byggde
borgen H., blev hertig av Schwaben och äktade
Agnes, dotter till kejsar Henrik IV. Fredriks
äldre son Fredrik II (d. 1147) ärvde Schwaben;
den yngre blev hertig av Franken och 1138 tysk
konung under namnet Konrad III (d. 1152).
Med ett kort avbrott innehade ätten sedan tyska
tronen till 1254. Konrad efterträddes av sin
brorson kejsar Fredrik I Barbarossa (d.
1190) och denne av sin son kejsar Henrik VI
(reg. 1190—97). Den sistnämnde äktade
Con-stanza, arvinge till Sicilien och Neapel, och blev
1194 konung även i dessa länder. Efter hans son
kejsar Fredrik II:s (reg. 1215—50) regering
försvann huset H:s maktställning. Med dennes
son Konrad I V:s (konung 1250—54) son
Kon r adin utslocknade ättens legitima linje
på manssidan 1268. Kejsar Fredrik II:s oäkta
söner voro Manfred (d. 1266) och E n z i o
(d. 1272).
Hohenzollern [håantså^arn], 1) H., fordom
även Z o 11 e r n, hohenzollernska furstehusets
stamborg på berget H., 2 km s. v. om staden
Hechingen i H.2). Restaurerades 185c—67 av
preussiske konungen Fredrik Vilhelm IV. Av den
äldsta borgen, förstörd 1423, återstår endast det
s. k. Mikaelskapellet. — 2) Förr furstendöme,
efter 1849 preussiskt Regierungsbezirk (hörande
till Rhenprov.); 1,142 km2; 74,000 inv. Landet
sträcker sig i en c:a 120 km lång smal remsa
halvmånformigt från n.v. till s.ö. Större delen
hör till Schwäbische Alb (Hohenzollernalb) och
dess förland, i v. griper det in i Schwarzwald,
i s. i Oberschwaben. Med sina 10 enklaver
inneslöts det av Württemberg och Baden. Dess
befolkning är rent schwabisk och huvudsaki.
katolsk. Huvudorter: Sigmaringen vid Donau, H:s
huvudstad, och Hechingen.
Hohenzollern [håantsåJarn], tyskt furstehus
med namn efter borgen H. (se ovan) och känd
sedan omkr. 1061. Ätten blev grevlig lin.
Greve Fredrik III av Zollern (d. omkr. 1200)
äktade en borggrevedotter från Nürnberg och blev
efter sin svärfar borggreve där 1191. Med två
av hans söner delades ätten i två linjer.
1) Frankiska (el. kungliga) linjen
upphöjdes 1363 i riks furstligt stånd. Fredrik
av H., borggreve av Nürnberg (d. 1440), blev
1415 kurfurste av Brandenburg. Av hans söner
blev Johan Cicero (d. 1499) stamfar för
brandenburgska grenen och dennes bror
Fredrik (d. 1536) för ansbachska. Från
den senare härstammade linjerna Kulmbach
(el. B a i r e u t h, utdöd 1557), Ansbach
(utdöd 1603) och en preussisk linje, i det att
Fredriks son Albrekt blev hertig av
Preussen 1525. Den sistnämndes son Albrekt
Fredrik dog 1618. Preussen tillföll då hans
svärson kurfursten Johan Sigismund (d.
1619) av Brandenburg (ättling av Johan Cicero,
se ovan). Johan Sigismunds sonson Fredrik
Vilhelm (reg. 1640—88), ”den store
kurfursten”, fick suveränitet över Preussen, som 1701
blev konungarike under hans son Fredrik I
(d. 1713). Den sistnämndes ättling Vilhelm
I (d. 1888) blev tysk kejsare 1871. Hans sonson
kejsar Vilhelm II avsattes vid revolutionen
1918, varigenom ätten upphörde att regera i
Preussen och Tyskland.
2) Schwabiska (el. furstliga)
linjen delades bl. a. på linjerna H.-S i g m a r i n
g-e n och H.-H e c h i n g e n, riksfurstliga 1623,
vilka emellertid 1849 avträdde sina besittningar
till Preussen. Sedan grenen Hechingen 1869
utgått, kallas linjen furstliga huset H.
Furst Karl Anton av H.-Sigmaringen (reg.
1848—49) var far till prins Leopold, vars
kandidatur till spanska tronen bidrog att
framkalla fransk-tyska kriget 1870—71, och till
Karl av H. (d. 1914), som 1866 blev furste
och 1881 konung av Rumänien, där han
efterträddes av Leopolds son Ferdinand (d. 1927),
fader till konung Karl (f. 1893) och farfar till
konung Mikael (f. 1921).
Litt.: G. Schuster, Ӏus der Geschichte des
Hauses H. 1415—1915” (1915);
”Hohenzolleri-sche Forschungen” (7 bd, 1891—1902; forts, med
titeln ”Quellen und Forschungen zur deutschen,
insbesondere hohenzollernschen Geschichte”, 1905
—12); H.-Jahrbuch (1897—1916).
Hohenzollernkanalen [häantså’larn-], se
Berlin-Stettiner-Kanal.
Hohes Venn [ha/as fä’n], kal och sumpig
högslätt i östligaste Belgien, till en mindre del inom
Rhenprovinsen. Är en nordvästlig fortsättning
av Eifel och övergår i s. v. i Ardennerna. Högsta
punkten är Botrange (692 m ö. h.).
Hohe Ta’tra [hå’a], se Tatra.
Hohe Tauern [hä’a tau’arn], se Tauern.
Hohultslätt, municipalsamhälle (sedan 1942) i
Älghults kommun i Småland, vid statsbanelinjen
Oskarshamn—Växjö 30 km n. n. v. om Nybro;
4,96 km2, 881 inv. (1952). En papp- och
reseffekt-fabrik tillhör Alstermo bruks ab. Dessutom
finnas här spegel fabrik, snickerifabrik, möbel-,
lä-dervaru- m. fl. mindre fabriker. Taxeringsvärde
å fastighetsskattepliktig fastighet 2,963,000 kr, till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 2,208,000
kr (1951).
Hoj, under 1500- och 1600-talen i England och
Nederländerna för kustfart använt flatbottnat
mindre segelfartyg.
Hokkaido, tidigare Y e z o, den nordligaste av
de stora japanska öarna, bildar med närliggande
små öar och Kurilerna förvaltningsområdet
Hokkaido; 78,813 km2, 3 mill. inv., därav c:a 15,000
aino. Huvudstad är Sapporo.
Hokusai, japansk målare (1760—1849), är i
Japan känd under ett flertal namn. H. är den i
Europa mest bekante och berömde av Japans
konstnärer. I sin ungdom var han företrädesvis
målare, senare utförde han huvudsaki. teckning-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
