Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holmbäck, Åke - Holmdahl, 1. Otto - Holmdahl, 2. David - Holmedal - Holmenkollen - Holmens bruk och fabriks ab.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
425
Holmdahl—Holmens bruks och fabriks ab.
426
dalens socken” (1934). Tills, m. E. Wessén har
han utg. ”Svenska landskapslagar”, 1—5 (1933
—46).
Holmdahl. 1) Otto Samuel H., skolman,
politiker (f. 1881 27/s), teol. dr i Lund 1912, doc.
i kyrkohistoria s. å., lektor vid
Folkskolesemina-riet i Stockholm 1919
—28, generaldir. och
chef för
Skolöverstyrelsen 1929—46, led.
av kyrkomötena 1929
—36. H:s
vetenskapliga forskning har
riktat den
kyrkohistoris-ka litteraturen med
värdefulla
undersökningar, bl. a. ”Studier
öfver prästeståndets
kyrkopolitik under
den tidigare
frihetstiden’’ (2 bd, 1912—19)
och ”Gammal och
ny förkunnelse” (1920). Som led. av Stockholms
stadsfullmäktige 1923—28 och av A. K. 1925
—44 intog H. en bemärkt plats inom
högerpartiet. Särsk. vid behandlingen av
undervisningsfrågor har han gjort insatser av betydelse.
2) David Edvard H., den föreg:s bror,
läkare (f. 1887 3%), med. dr och doc. i anatomi i
Lund 1918, prosektor i anatomi och bitr, lärare
i fysikalisk diagnostik 1922, överläkare vid
tuberkuloskliniken 1929, 1930—-52 prof, i anatomi
vid Uppsala univ. och sedan 1931 överläkare och
intendent vid Sätra brunn. H., som särsk. ägnat
sig åt embryologisk forskning, har inlagt stora
förtjänster vid utformandet av läran om
kropps-utbildningens första stadier. Han har även utg.
kliniska och militär-medicinska arbeten.
Holmedal, socken i s. v. delen av Värmlands
län, Nordmarks härad, kring och n. om en vik
av sjön Foxen; 130,11 km2, 1,345 inv. (1951). Är
en naturskön, av bördiga dalslätter och sjöar
uppdelad bergsbygd. 1,918 har
åker. Den nuv. kyrkan är från
1857. Vid prästgården ligger
”Karl XII: s-stugan”, där
konungen lär ha övernattat
två ggr, 1716 och 1718.
Pastorat i Karlstads stift,
Nordmarks kontrakt; bildar med
Blomskog, Trankil och
Karlanda storkommunen
Holmedal; 516,74 km2, 4,784 inv.
(1952).
Holmenkollen, skogklädd
bergshöjd n. n. v. om Oslo;
H:s station (278 m ö. h.)
ligger 9,1 km från
Nationalteatern, varifrån
Holmenkoll-banan utgår. H. är Norges
förnämsta vinteridrottsplats.
Den stora Holmenkollbacken
anlades 1891—92 och har
sedan ombyggts i flera etapper,
senast 1938—40 med ett 37
m högt betongtorn, så att hopplängderna
kunnat ökas till över 70 m. De årl. sedan 1892 (dock
ej 1941—45) anordnade internationella
Holmen-kolltävlingarna ha sedan 1933 omfattat
längdlöpning 50 och 18 (17) km, kombinerad tävling
samt backhoppning.
Holmens bruks och fabriks ab., Norrköping,
grundat 1854, driver träsliperi, pappersbruk,
bomullsspinneri och -väveri i Norrköping, sulfitfabrik
i Loddby (nära Norrköping) wallboardfabrik i
Vrena (Södermanland; färdig 1952) samt
träsliperi, pappersbruk och sulfitfabrik i Hallstavik,
Stockholms län (Hallsta pappersbruk), tillverkar
tidningspapper, boktryckpapper, tapetpapper,
pappersmassa, wallboard, bomullsgarn och
bomulls-vävnader; driver därjämte åker- och skogsbruk
samt sågverksrörelse. Bolagets skogsarealer
uppgå till c:a 100,000 har. Aktiekapitalet utgör
46,080,000 kr, vilket belopp inkluderar samtliga
dotterföretag, bl. a. ab. Förenade yllefabrikerna
(YFA), förvärvat 1926. Antalet arbetare är
c:a 3,300. — Brukets historia går tillbaka till
början av 1600-talet, då Kronan på holmarna
i Norrköpings ström anlade några mindre
faktorier, bl. a. för tillverkning av kläde och
handvapen, varvid nödig drivkraft erhölls från
vattenhjul i forsarna. Dessa forsar ha numera
av H. utbyggts för tillsammans 14,500 kW.
Sitt första uppsving fingo de ursprungliga
anläggningarna, sedan de 1627 hade överlåtits åt
Louis De Geer och Willem de Besche, som
utbyggde dem till ett mässingsbruk i förening med
vapenverkstäder. Utom vapen fabricerades kläde
och — i liten hantverksskala — papper. Efter
De Geers död 1652 gick bruksrörelsen avsevärt
tillbaka. Bruket förvärvades 1817 av
borgmästaren i Norrköping, L. M. Trozelli, vilkens son
Henning Trozelli tillträdde det vid mitten av
1830-talet. Pappersfabrikationen togs upp på nytt.
I och med bolagsbildningen 1854 skedde
ytterligare utvidgningar; bl. a. anlades ett
bomullsspinneri jämte väveri. Mässingsbruket nedlades,
Stora hoppbacken i Holmenkollen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
