Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holmgren, 12. Nils - Holmgren, 13. Hjalmar - Holmgren, Björn - Holmgren, Figge - Holmgång - Holmgård - Holmia - Holmium - Holm-Lundberg, Thora - Holmquist, Hjalmar - Holmquist, Ivar - Holmquist, Per
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
431
Holmgren—Holmquist
432
centrala nervsystem. Hans senare betydelsefulla
arbeten ha inriktats på utredandet av
broskske-lettet hos lägre ryggradsdjur. H., som 1904—05
företog en forskningsresa till Bolivia och Peru,
är utg. av Acta zoologica (från 1920).
13) Axel Hj almar H., son till H.9), läkare
(1905—1951), med. lic. 1934, med. dr och doc. i
histologi vid Karolinska inst. 1936, lärare i
anatomi vid Konstakad. sedan 1938, t. f. prosektor
i anatomi vid Karolinska inst. 1937—41, ord.
prosektor 1941—47, innehavare av personlig
professur i experimentell histologi från 1947. H.
har skrivit arbeten i histologi och invärtes
medicin, bl. a. om leverns rytmik. Han har
också utg. ”Anatomi för konstnärer” (1947).
Holmgren, Björn (eg. Andersson),
premiärdansör (f. 1920 ®/n), utbildades från 1930 i
Kungl. teaterns balettelevskola för Valborg
Franchi, blev sekon ddansör 1943, premiärdansör
1946, har anförtrotts ledande roller, huvudsaki.
av lyrisk karaktär, i ett flertal klassiska och
moderna baletter på Stockholms-operan. 1949 och
1950 var han engagerad som gäst i International
Ballet (London).
Holmgren, F i g g e, litograf och målare (f.
1875), fick sin litografiska yrkesutbildning i
Malmö och besökte tekniska skolan där 1891—
96, flyttade 1904 till Köpenhamn, där han med
vissa avbrott stannade till 1932, då han
återvände till Malmö. Sin viktigaste konstnärliga
utbildning erhöll han under Johan Rohde vid
Kunstnernes studieskole 1910—12. Också Aksel
Jörgensen spelade en roll för honom. Under
1920-talet föredrog han mytologiska figurmotiv och
romantiserade landskap, ofta hållna i en
mosaikaktigt gnistrande färgskala. Efter 1930 har han
valt vardagligare motiv, genrebilder, porträtt och
landskap, varvid han oftast använt ett brett,
skisserande föredrag och en än högt uppdriven, än
mera avstämd färgskala; han har också utfört
pasteller. — Litt.: N. G. Sandblad, ”F. H.”
(1944)-
Holmgång (av isl. holmgangd), särsk. om
forntida förhållanden i Norge el. på Island:
efter vissa regler, urspr. på en holme el. dyl.,
utkämpad tvekamp; jfr Envig. H. avskaffades
på Island omkr. 1006, i Norge enl. Grettissagan
omkr. 1012.
Holmgård, de nordiska sagornas namn på
det svensk-ryska vikingarike, vilket av svenska
vikingar skapades med centrum i det senare
Novgorod.
Ho’lmia, nylatinskt namn på Stockholm. —
H o 1 m i è n s i s, stockholmare.
Ho’lmium, en sällsynt j ordartsmetall (se
Sällsynta jordartsmetaller).
Holm-Lundberg, Thora Elisabeth Kristina,
hemkonsulent (f. 1881 28/ii), skolkökslärarinna,
har grundat hushållsskolor och
matlagningskur-ser, verkat som hemkonsulent i Stockholm
sedan 1912 och utg. flera mindre kokböcker. H.
grundade 1917 veckotidn. Husmodern, som hon
redigerade till 1923. 1921 g. m. red. I. Lundberg.
Holmquist, Hjalmar Fredrik,
kyrkohisto-riker (1873—1945), doc. i kyrkohistoria i Upp-
sala 1903, teol. lic. 1904, prästvigd s. å., prof, i
kyrkohistoria och symbolik vid Lunds univ. 1909
—38, teol. dr 1910; kyrkomötesombud från 1920.
H:s synnerligen rika produktion omfattar
specialundersökningar i svensk kyrkohistoria,
läroböcker för olika skolstadier och handböcker för
univ.-undervisningen samt översiktliga skildringar
av personligheter och tidsskeden (särsk.
reformationen). Hans viktigaste arbeten äro: ”D.
Johannes Matthiæ Gothus” (1903), ”Gamla kyrkans
historia” (1907), ”De
svenska domkapitlens
förvandling till
lärarekapitel 1571—1687”
(1908), ”Medeltidens
kyrkohistoria” (1910),
”Luther, Loyola,
Calvin” (1912, 3:e uppl.
1926), ”Den senare
medeltidens
kyrkohistoria” (1914, 3æ
uppl. 1922), ”Den
lutherska
reformationens historia” (1915,
2:a uppl. 1919),
”Martin Luther” (1916, 8:e
uppl. 1924), ”Ur kristendomens historia
mellan världskrigen 1814—1914” (1918),
”Påvedö-mets historia 1800—1920” (1920),
”Kyrkohistoria” (3 bd, 1922—27, 2:a uppl. 1928—31; da.
övers. 1925—27, 2:a uppl., omarb. av J.
Nörre-gaard, 1931—40), ”Den svenska reformationens
begynnelse 1523—31” (1923), ”Den ryska
kyrkan under bolsjevikväldet” (1926), ”Tvång,
tolerans, samverkan” (1929), ”Svenska kyrkans
historia” (3, 1933, 4:1, 1938; tills, m. H. Pleijel)
och ”Handbok i svensk kyrkohistoria”, 2—3 (1940
—41). — Litt.: Festskriften ”Från skilda tider”
(1938; med bibliogr.); H. Pleijel, ”H. H.”
(1945).
Holmquist, Carl Axel Fredrik Ivar, militär
(f. 1879 22/2), officer vid Göta livgarde 1899,
överste och chef för Norrbottens reg. 1928,
brigadchef vid N. arméfördelningen 1934,
generalmajor 1935, chef för 2:a arméfördelningen 1937,
generallöjtnant och chef för armén 1940, avsked
1944. H. var 1923—50 ordf, i Föreningen för
skidlöpningens och friluftslivets främjande i
Sverige, v. ordf, i Svenska skidförbundet 1923—46
och president i Internationella skidförbundet 1924
—34, är från sistn. år förbundets hederspresident.
H. har nedlagt ett betydelsefullt arbete på den
militära idrottens främjande i Sverige.
Holmquist, Per Johan, geolog och mineralog
(1866—-1946), doc. i mineralogi i Uppsala 1897,
lektor vid Tekniska högsk. 1901 samt prof, där
i mineralogi och geologi 1912. H. utförde
betydelsefulla forskningsarbeten inom skilda delar av den
geologiska ämnesgruppen, inom mineralogi och
petrografi samt inom regional geologi och
tek-tonik. Särskild uppmärksamhet har ägnats hans
undersökningar över den skandinaviska
fjällkedjans byggnad, Stockholms-traktens berggrund
samt skilda problem inom det svenska urberget.
H. behandlade även praktisk-geologiska frågor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
