Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hornugglesläktet - Hornämne, keratin - Horologium - Horopter - Horoskop - Horowitz, Vladimir - Horred - Horribel - Horribile dictu - Horror vacui - Horrör - Hors - Hors d’oeuvre - Horse Guards - Horsens - Horsgök - Horst - Horst Wessel-sången - Horta - Hortativ - Horten - Hortense - Hortensia - Hortensius, Quintus Hortensius Hortalus - Horthy, 1. Miklós, av Nagybánya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
489
H ornämne—H orthy
490
Sverige huvudsaki. i fjällen. Boet lägges på
marken. Flyttfågel.
Hornämne, k e r a t i n, se Albuminoider.
Horolo’gium, lat. (grek. horolo’gion,
tidvisare), ur.
Horopter [-å’p-], inbegreppet av alla de
punkter i rummet, som avbilda sig på samhörande
punkter i de båda ögonen. För varje ställning
av ögonen finns en särskild h.
Horoskop [-skä’p], se Astrologi.
Hcrowitz [hå’råvits], Vladimir,
rysk-ju-disk pianist (f. 1904), studerade vid konservatoriet
i Kiev. 1924 ff. konserterande i Västeuropa och
sedan 1928 även i Amerika, har H. genom sitt
sakligt fulländade spel vunnit namn som en av
nutidens bästa pianister.
Horred, socken i Älvsborgs län, Marks
härad, mellan Hallandsgränsen i v. och Viskan i
s. ö.; 41,91 km2, 1,172 inv. (1951). Upptages av
bergplatåer (i n. Galtåsen), sjöar och dalgångar;
i Viskans dal industri- och odlingsbygd. 994 har
åker. I tätorten Horred (389 inv., 1951) vid
statsbanelinj en Borås—Varberg finnes
trikåfa-brik, tillh. Esea tricot ab., syfabrik, smärre
hem-vävnadsföretag m. m. Helsjöns f. d. bad- och
kuranstalt är nu kyrklig folkhögskola (tillh.
Göteborgs stift). Den nuv. kyrkan är byggd 1828.
Ingår i Istorps, öxnevalla och H:s pastorat i
Göteborgs stift. Marks och Bollebygds kontrakt;
bildar tills, m. öxnevalla och Istorp
storkommunen Horred; 124,21 km2, 2,654 inv. (1952).
Horribel (fr. horrible), ryslig, förfärlig.
Horrfbile di’ctu, lat., rysligt att omtala.
Ho’rror va’cui, lat., ”fasa för tomheten” (el.
”för tomrummet”); Aristoteles ansåg, att en
sådan funnes i naturen.
Horror (fr. horreur), fasa; ryslighet.
Hors [år], fr., utom, utanför. — H. (de)
concours [(da) kåkö’r], se Concours.
Hors d’oeuvre [å’r dö’vr], fr., överloppsverk;
smörgåsbord; mellanrätt.
Horse Guards [hä’s gä’dz], eng.,
”hästgardet”, tillh. det s. k. household-cavalry.
Horsens, stad i ö. Jylland, Skanderborg amt,
vid det inre av Horsensfjorden; 36,000 inv.
Staden, som ligger i terrasser på en höjd, har en
modern prägel. I ö. Caroline Amalienlund och i v.
Bygholms park. Från medeltiden kvarstå två
kyrkor, nu restaurerade: Vor Frelsers och det forna
gråbrödraklostrets kyrka. Ett större sjukhus
(”Hospitalet”) är inrättat i det gamla
Helgeands-huset. H. har statsfängelse. — H. är en viktig
järnvägsknutpunkt. Hamnen förbättrades senast
1918. Djupet i inloppet är 7 m. Betydande
textil- och maskinindustri; gummifabrik, gjuterier,
slakterier; tillverkning av möbler, tobaksvaror,
kondenserad mjölk m. m.
Horsgök, zool., se Beckasiner.
Horst, se Förkastning.
Horst Wessel-sången [hårst], se Wessel,
Horst.
Horta [å’rta], hamnstad på ön Fayal,
Azorerna; c:a 7,000 inv. Viktig kabel- och
radiostation.
Hortensia.
Hortativ [hå’r- el. -i’v], språkv., om sats el.
dyl., som innehåller en uppmaning.
Horten, stad i Norge, Vestfold fylke, på
Oslo-fjordens v. strand; 11,000 inv. Är norska
marinens huvudstation och säte för marinens
flygväsen; varv, docka; sjökrigsskola. — H. blev
1858 ladested och 1907 köpstad.
Hortense [årtä’s], drottning, se Beauharnais,
sp. 512.
Horte’nsia, Hydra’ngea opuloi’des, japansk
buske av fam. Saxifragaceae med breda, motsatta
blad och vita, rödlätta el. blåaktiga blommor i
stora knippen, som påminna om olvonbuskens.
Allmänt odlad.
Hortensius, Quintus H. Hortalus (114
—50 f. Kr.), konsul 69, en tid Roms främste
vältalare. Han tillhörde den yppiga och sirliga
s. k. asiatiska skolan. Senare överglänstes han
av Cicero. H:s skrifter i retorik m. m. ha gått
förlorade.
Horthy [hå’rti]. 1) Miklos H. av
Nagy-b ånya, f. d. ungersk riksföreståndare (f. 1868).
H. blev efter genomgång av sjökrigsskolan i
Fiume officer 1886.
Han blev kejsar Frans
Josefs flaggadjutant
och tjänstgjorde i
österrikisk-ungerska
krigsministeriets
ma-rinavd. Han gj orde
lysande insatser
under 1 :a världskriget,
bl. a. som chef för
den flottavd., som
1917 vann sjöslaget i
Otrantosundet. H. blev
s. å. konteramiral och
1918 viceamiral och
överbefälhavare för
flottan, som han i okt. s. å. måste utlämna till
jugoslaviska nationalrådet. Vid revolutionsutbrottet
i Ungern drog sig H. tillbaka till sitt gods i
Kenderes. 1919 blev han krigsminister i Kårolyis
regering och organiserade och ledde de
kontrarevolutionära styrkorna mot Béla Kun. H. valdes
Vs 1920 till riksföreståndare. Han avvisade 1921
exkonung Karls försök att återvinna tronen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
