Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hummer (kräftdjur) - Hummerfiske - Hummerodling - Humor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
559
Hummer—Humor
560
Hummer.
Hummer, Ho’marus vulgäris, ett kräftdjur,
tillhörande fam. Nephropsidae av ordn.
Deca-poda. Från kräftorna (flodkräftorna) skiljer sig
h. genom ansenligare storlek, utdragen och
tillspetsad, på vardera sidan med 3 el. 4 sidotaggar
försedd panntagg m. m. Av det egentliga
hummersläktet äro blott tre arter kända: den
västeuropeiska, den stora amerikanska, som står den
förra mycket nära, och den blott omkr. 12 cm
långa Homarus capensis från Sydafrikas kust.
Europeiska hummern förekommer
utefter Atlantens kuster samt finnes även, fast
sparsamt, i Medelhavet till Adriatiska havet.
Talrikast träffas den vid Norges s. och s. v. kust,
vid Nordsjöns kuster samt inne i Skagerak och
n. Kattegatt. Den går också in i Öresund till
nedemot Ven och i Stora Bält till Sprogö. Den
fullvuxna h:s längd vid Bohuslän är vanl. 21—
30 cm men kan vara betydligt större. Europeiska
h. är grönaktigt svart med sidorna mer el. mindre
marmorerade av gulvitt; någon gång träffas en
röd färgvarietet. Helst håller sig h. på
berg-eller stenbotten, i allm. bland tång- el. annan
algvegetation. Den förekommer stundom ända upp
till stranden. Dess föda består av smärre fiskar,
krabbor, musslor, snäckor o. a. djur. Honans
stjärt är bredare än hannens; hon bär äggen
(rommen) fästa vid sina fötter under stjärten
omkr. ett år. Äggen äro betydligt mindre än
kräftans men många flera. Medan en kräfthona
mycket sällan har över 300 ägg, uppgå en
hummerhonas vanl. till 8,000—12,000 och ännu flera.
Honan blir könsmogen vid en längd av 22—25
cm och får yttre rom i juli och augusti; rommen
kläcks vid samma tid påföljande år. De omkr.
8 mm långa, nykläckta larverna leva ej som de
vuxna h. på havsbottnen utan simma omkring
högre upp i vattnet. Efter omkr. 3 veckors tid
få ungarna vid omkr. 16 mm längd den vuxna
h:s utseende, sedan de undergått tre
skalöms-ningar, och nu bli de bottendjur, som kunna dölja
sig. H. uppnår el.
överskrider 21 cm längd vid något
över 6 el. stundom först vid
7 års ålder. I regel ömsa
vuxna h. på omkr. 21 cm
skal en gång om året,
könsmogna honor blott vartannat
år. Vanl. fortplanta sig
honorna blott vartannat år. H.
är ett stationärt djur, som i
utvuxet tillstånd vid Sveriges
västkust sällan vandrar
längre än 1—2, högst 5 km, och
detta då på 2—3 års tid.
— Man har i vissa länder,
t. ex. i Nordamerika, tagit
vara på rommen av fångade
honor och kläckt ut den i
akvarier, varefter det
nykläckta ynglet utsatts
(hummerodling). Man har även
sökt att hjälpa ynglet över
dess farliga larvstadium
genom att hålla det i
od-lingsanstalter de tre första veckorna av dess liv.
I Bohuslän har under senare år en enkel form
av h. bedrivits, i det att romhumrar uppköpts och
lagrats och, när fridlysningstiden inträtt, åter
utsläppts.
Hummerfiske. I Sverige fångas hummern
utmed hela västkusten ända från norska gränsen
ned till n. delen av Öresund. Fisket avtar från n.
mot s. och är i Öresund obetydligt. Det
försiggår mest i skärgårdarna och nära kusten men
även i öppna havet på fritt liggande grund. Bäst
är fisket i n. Bohuslän, särskilt i trakten av
Koster öar na. H. bedrives med hummertinor, ett slags
mjärdar, bestående av en spjälställning,
överdragen med nät. Tinan har två ingångar, en i
vardera ändan. Till bete nyttjas mindre värdefull
fisk av olika slag. I Halland fiskas hummer
även med nät. 1947 fångades i Sverige omkr.
211,400 kg. H. är nu tillåtet i Sverige från
kl. 6 f. m. den första söckendagen efter 14 sept.
t. o. m. 14 juli. Inom Norrvikens fögderi,
Göteborgs och Bohus län, är viss ytterligare
inskränkning stadgad. Det är förbjudet att fånga
hummer, som i längd icke håller 21 cm, rakt mått,
från pannhornsspetsen till fasta kanten av
mellersta stjärtfenan.
Hummerodling, se Hummer.
Hümor, det lynne, den åskådning el.
framställning, där vår tillvaro och dess företeelser
uppfattas med en sådan blandning av skämt och
allvar (”leende i tårar”, ”sorg i rosenrött”), att
sympati, försonlighet, humanitet utgöra
grundvalen, medan såväl det upphöjda som det låga,
det ideala som det bristfälliga, det sorgliga som
det glada ses icke objektivt eller moraliskt utan
som något ofullkomligt, oenhetligt, aldrig
uteslutande fördömligt eller föraktligt men heller
aldrig fullkomligt. H. skiftar från bitter eller
bruten h. ända till sorglös eller burlesk h. —
Urspr. betecknade h. flytande vätska, fick genom
humoralpatologien betydelsen temperament,
hu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
