Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 10. Hassle - Infektera / 605-606 (1951) - Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huxley, 1. Thomas - Huxley, 2. Julian - Huxley, 3. Aldous

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1898—1903). — Litt.: L. Huxley, ”Life and letters of
T. H. H.” (2 bd, 1900).



2) Julian Sorell H., den föreg:s sonson,
biolog och författare (f. 1887). Efter
naturvetenskapliga studier i hem- och utlandet var H.
1925—27 prof, i zoologi vid King’s College, London,
i fysiologi vid Royal Institution 1926—39, sekr.
i Zoological Society of London 1935—42.
1947—49 var han generalsekr. i UNESCO. H. har icke
endast framträtt som vetenskaplig skribent utan
har också flitigt
utövat populärvetenskapligt författarskap.
H. har som biolog
sysslat med myrornas
och fåglarnas liv
(”Ants”, 1929,
”Birdwatching and bird
behaviour”, 1930), han
har vidare behandlat
livsprocessens
fenomen, rasproblem,
förhållandet mellan
religion och
naturvetenskap, sociala spörsmål
och
uppfostringsfrågor. Av hans arbeten kunna nämnas ”Essays of a
biologist” (1923), ”The stream of life” (1926),
”Essays in popular science” (s. å.), ”Religion
without revelation” (1927), ”The Science of life”
(1929; tills. m. H. G. Wells och G. P. Wells;
sv. övers. ”Livets under”, 2 bd, 1936—37),
”What dare I think?” (1931; sv. övers. 1934),
”Africa view” (1931), ”An introduction to
science” (4 bd, 1931—35; tills. m. E. N. da C.
Andrade), ”Scientific research and social needs”
(1934), ”We Europeans” (1935; tills. m. A. C.
Haddon; sv. övers. 1937), ”At the Zoo” (1936),
”The living thoughts of Darwin” (1939; tills. m.
J. Fischer), ”The uniqueness of man” (1941),
”Democracy marches” (s. å.; sv. övers.
”Demokratin på frammarsch”, 1942), ”Evolution. The
modern synthesis” (1942), ”TVA: adventure in
planning” (1943), ”Evolutionary ethics” (s. å.),
”On living in a revolution” (1944), ”On T. H.
Huxley. A new judgement” (1945), ”Evolution
and ethics” (1947; tills. m. T. H. Huxley), ”Man
in the modern world” (s. å.; sv. övers.
”Människornas rike på jorden”, med inledn. om H. av
K. Stubbendorff, s. å.) och ”UNESCO: its
purpose and its philosophy” (1948).



3) Aldous Leonard H., den föreg:s bror,
författare (f. 1894). H. fick sin uppfostran vid
Eton och Balliol College, Oxford, där han
studerade engelsk litteratur och själv framträdde som
förf. Han debuterade 1916 med diktsaml. ”The
burning wheel”, följd 1918 av saml. ”The defeat
of youth”. 1920 utgav han ”Limbo”, noveller,
ett skådespel och ”Leda”, dikter, 1921 romanen
”Crome yellow” (sv. övers. 1926), 1922 ”Mortal
coils” (sv. övers. ”Det underbara leendet”,
1934), som innehöll noveller och ett skådespel,
1923 essäsaml. ”On the margin” och romanen
”Antic hay” (sv. övers. ”Bocksprång i det gröna”,
1947), 1924 ”Little mexican” (sv. övers. ”Den
mexikanska hatten”, 1946), noveller, 1925
romanen ”Those barren leaves” (sv. övers. ”Vissna
löv”, 1933) samt 1926 novellsaml. ”Two or three
graces” (sv. övers. ”Tre gracer”, 1944) och
”Essays new and old”. Den livs- och
världsuppfattning, som bar upp denna snabbt tillkomna
produktion, var typisk för den intellektuella ungdomen
i England efter 1:a världskriget, cynisk, skeptisk,
oppositionell mot den viktorianska traditionen,
icke minst på det sexualmoraliska området,
inställd på livets
meningslöshet. H. blev
snart internationellt
uppmärksammad; själv
var han starkt
kosmopolitiskt inställd, vanl.
stadd på resande fot.
H., som innerst hade
svårt att finna sig till
rätta med sin livssyn,
företog 1926 en resa
kring världen, under
vilken han arbetade
med livsproblemen, på
jakt efter en fast
livsåskådning. Han
bokförde sina resultat i reseboken ”Jesting Pilate”
(1926) och essäsaml. ”Proper studies” (1927),
där han utvecklade en närmast antidemokratisk
statsuppfattning. Av stor betydelse för H. blev
den intima vänskap han 1926 knöt med D. H.
Lawrence; H. gav 1932 ut ”The letters of D. H.
Lawrence” med en viktig inledning. H. tog starka
intryck av vännens livstroevangelium, som blev
bestämmande för hans egen produktion under
åren kring 1930: romanen ”Point counter point”
(1928; sv. övers. ”Kontrapunkt”, 1932), H:s mest
bekanta verk, essäsaml. ”Do what you will”
(1929), ”Music at night” (1931) och ”The olive
tree” (1936), den utopiska berättelsen ”Brave
new world” (1932; sv. övers. ”Du sköna nya
värld”, s. å.), en besk uppgörelse med skilda
tendenser på det politiska, sociala och
ekonomiska området, den stora essän ”Vulgarity in
literature” (1930; sv. övers. 1933), ett slags estetisk
programförklaring, novellsaml. ”Brief candles”
(1930; sv. övers. ”Fyrverkeriet”, 1931) och
diktsaml. ”The cicadas” (1931); till denna period
höra också ”Texts and pretexts” (1932), en
lyrikantologi med kommentarer, och dramat ”The
world of light” (1931), som ironiserar över
spiritisterna. Mot mitten av 1930-talet upplevde H.
en avgörande nyorientering. Han blev mer och
mer kritisk mot Lawrences tro på den primitiva
människan; icke minst de erfarenheter han gjorde
under en resa i Mexico, skildrad i ”Beyond the
Mexique Bay” (1934), bidrogo härtill. Han
engagerade sig aktivt i pacifistiska strävanden, var
med om att grunda Peace Pledge Movement 1935
och förde fram sina synpunkter på fredsfrågan
bl. a. i broschyrerna ”What are you going to do
about it?” (1936; sv. övers. ”Huru skapa
konstruktiv fred?”, 1937) och ”Encyclopædia of
pacifism” (1937). Den nya inställningen låg bakom
den stora romanen ”Eyeless in Gaza” (1936; sv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>