Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hydraulisk - Hydraulisk ackumulator - Hydraulisk broms - Hydraulisk motor - Hydraulisk press - Hydrauliskt murbruk - Hydraulisk vädur - Hydraziner - Hydrazobensen - Hydremi - Hydrering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
619
Hydraulisk—Hydrering
620
Principskiss till ånghydraulisk
press.
1 ånginlopp, 2 ångcylinder, 3
tryckplunge, 4 hydraulisk
cylinder, 5 hydraulisk kolv, 6 och 7
återföringskolvar, 8 glidbart
tvärstycke.
Hydråu’lisk, vattenkrafts-, driven med
vattenkraft.
Hydraulisk ackumulator, kärl för
ackumule-ring av tryckenergi, varvid energien kan uttagas
medelst tryckvätska, t. ex. vatten el. olja.
Olje-ytan i kärlet kan härvid vara belastad antingen
av en med fjäder el. vikter försedd kolv el.,
vilket är vanligare, av en komprimerad luftkudde.
Sistn. anordning användes bl. a. vid
servomotor-reglering av pådraget till vattenturbiner, där stora
krafter av kort varaktighet erfordras.
Hydraulisk broms, i) bromssystem, spec. vid
motorfordon, kännetecknat av att
kraftöverföringen från bromspedalen till hjulens
bromsbackar sker på hydraulisk väg, varigenom likformig
bromskraft automatiskt erhålles till samtliga
hjul; 2) vätskebroms, d. v. s. en
bromsanordning, vid vilken bromsenergien övergår till
värmeenergi i en bromsande vätska (t. ex.
rekylbroms vid art.-pjäser, vissa dynamometrar för
provning av förbränningsmotorer).
Hydraulisk motor, kraftmaskin, som
förvandlar tryckenergien hos en vätska (olja, vatten)
till mekanisk energi. H. äro antingen
deplace-mentmaskiner (t. ex. imopumpen) el. dynamiska.
En dynamisk h.
benämnes turbin.
Hydraulisk
press, press, vid
vilken det
motoriska organet
ut-göres av en i en
tryckcylinder
arbetande kolv av
relativt stor
diam., varvid
trycket i
cylindern åstadkommes med tillhjälp
av ett
vätskefor-migt medium
(olja el. vatten). H.
användes för
alstrande av stora
krafter i sådana
fall, där
fordringarna på snabb
rörelse äro små,
t. ex. för vissa
grövre
smides-arbeten, hålpressning, bockning
av fartygsplåt
etc., samt vid
bakelitpressning.
Ett normalt
område för
väts-ketrycket är 100
—200 atm., ehuru
upp till 600 atm.
tryck
förekommer. För
åter-gångsrörelsen användes en mindre,
i motsatt riktning
arbetande kolv, ev. två, anordnade vid sidan av
huvudkolven och vid vissa konstruktioner alltid
stående under tryck. — Arbetstrycket kan erhållas
på flera sätt, t. ex. medelst en kolv- el.
skruvpump, som kan vara antingen ensamverkande el.
parallellkopplad med en tryckackumulator
(vikt-belastad el. med luftkudde). Vid stora presstryck
användes ofta ånga el. tryckluft som
arbetsavgi-vande medium, varvid trycket överföres till
huvudcylindern medelst kolv och plunge. — Den
första praktiskt användbara h. konstruerades
1796 av engelsmannen Joseph Brahma.
Hydrauliskt murbruk, byggn., murbruk med
förmåga att hårdna utan lufttillträde, t. ex.
under vatten.
Hydraulisk vädur, tekn., se Vädur.
Hydraziner, föreningar, karakteriserade av
gruppen —NH . NH2, påminnande om ammoniak.
H y d r a z i n, NH2 . NH2, ger med vatten ett
starkt basiskt reagerande hydrat, som med syror
förenar sig till salter, t. ex. NH2. NHsCl. Den
är en färglös, vid 113,5° kokande vätska, som
stelnar vid + i,4°. — Ett viktigt derivat av h. är
fenylhydrazin, CeHs. NH . NH2, som med
aldehydor och ketoner ger karakteristiska
föreningar, hydrazoner.
Hydräzobensèn, GH5. NH . NH . CsHs, ett
färglöst, kristalliserat ämne, som smälter vid
126°, framställes genom reduktion av nitrobensen
med zinkstoft och alkoholisk kalilut, har
teoretiskt intresse därigenom, att den lätt omlagras
till bensidin.
Hydremi, abnorm ökning av blodets
vattenhalt; förekommer vid njur- och
hjärtsjukdomar.
Hydrering, kem., anlagring av väte, har på
senare tid fått stor teknisk betydelse, därigenom
att man genom h. kunnat överföra billiga flytande
fettarter till fasta värdefulla sådana samt kol till
flytande bränsle, syntetisk bensin. H. av
omättade fetter är en exoterm process och utföres
vanl. så, att katalysatorn, fint fördelat
nickelpulver, suspenderas i oljan och vätgas inledes.
Den hydrerade produkten avfiltreras från
katalysatorn, som kan användas om igen.
Huvudsaken är framställning av en verksam katalysator
och temp.-kontroll under h. I petroleumindustrien
sker h. av
omättade kolväten under
tryck (t r y c k
hydrering) vid
högre temp. och i
närvaro av
katalysatorer. Av
lågvärdiga, tunga ol j or
erhållas genom
hydrokrackning
bensin och
smörjoljor. H. av kol enl.
Bergius samt syntes
av flytande
bränslen av koloxid och
väte enl.
Fischer-Tropsch äro h.-pro-
Hydria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
